Kategori: Forskning

Gråter alla bebisar likadan?

Hur bebisar gråter skiljer sig faktiskt åt mellan olika länder. Nyfödda från vissa länder i Asien och Afrika gråter annorlunda än spädbarn som föds i Europa.

 

Två nya stoder är genomförda på ämnet av universitetet i tycka Wurzburg. En skillnad som märktes i studierna är att bebisar från Kina och Kamerun har en mer melodisk gråt. Deras gråt är mer som ett ”gnolande”.

 

Förklaringen till varför bebisar låter olika i olika delar av världen trots ligga i språkets tonhöjd. Tonhöjden i exempelvis språket mandarin spelar en mer betydelsebärande roll för varje enskild stavelse än i tyskan. Forskarna i studien drar slutsatsen att nyfödda börjar ta till dig byggstenar i språket omedelbart efter födseln, inte när de börjar jollra eller forma sina första ljud eller ord.

 

Studien genomfördes av Kathleen Wermke.

Barn och skärmtid

Ska man begränsa tiden som småbarn tillbringar framför en skärm? Det finns delade meningar om detta, men forskarna är överens – det behövs mer forskning på området.

För drygt ett år sedan pratades det mycket i media om att man skulle undvika all skärmtid för barn under två års ålder. De som motsätter sig detta hävdar att detta är en konservativ syn som beror på svårigheten att anpassa sig efter den tid vi nu lever i.

På senare tid har dock BVC fått ändrade riktlinjer för hur de ska rekommendera föräldrar rörande skärmtid. De nya riktlinjerna säger just att föräldrar ska sätt riktlinjer för användandet av skärm. Det är inte tiden som är det viktiga, utan vad man gör framför skärmen. Skärmen är ett utmärkt verktyg för att stimulera barnet och öka barnets kunskapsnivå. Begränsa därför inte skärmtiden bara för att – utan endast om de gör fel saker – för långa stunder framför skärmen.

Läs gärna mer här om barn och skärmtid.

Fetma hos gravida ökar komplikationerna hos mor och barn

Om kvinnan har fetma i början av sin graviditet ökar risken för komplikationer hos både henne själv och barnet, visar en ny forskningssammanställning.

Kvinnor med fetma behöver därför stöd att minska vikten inför graviditet, samt att minimera viktuppgång under graviditeten. Studien har genomförts vid Sahlgrenska akademin och Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, GPCC, i samarbete med Trinity College i Dublin och City University i London. Studien summerar forskningsresultat från 22 tidigare forskningssammanställningar, om totalt 573 vetenskapliga studier.

 

Sammanställningen visar att fetma (definierat som BMI > 30 kg/m2) i tidig graviditet, jämfört med hälsosam mödravikt, är kopplat till ökad risk för:

  • att kvinnan drabbas av graviditetsdiabetes, högt blodtryck, havandeskapsförgiftning, depression, instrumentell förlossning och kejsarsnitt.
  • att barnet föds för tidigt, har högre vikt än normalt, samt något ökad risk för missbildningar och perinatal död.
  • att kvinnor ammar i lägre grad och under kortare period.

Fetma i samband med barnafödande är ett ökande problem i Sverige:

  • år 1991 var 25 procent av alla kvinnor i Sverige överviktiga eller hade fetma i tidig graviditet.
  • år 2013 var 25 procent överviktiga, och ytterligare 13 procent hade fetma, det vill säga ett BMI på mer än 30.

 

– Resultatet i studien stärker rekommendationen att kvinnor med övervikt eller fetma bör gå ner i vikt innan de blir gravida, samt minimera viktuppgången under graviditeten. säger forskare Anna Dencker vid Sahlgrenska akademin.

– Det är oerhört viktigt att inte stigmatisera dessa kvinnor, utan att vi erbjuder dem ett personcentrerat stöd till en hälsosam livsstil. Vi tror att det är nyckeln till en lyckad viktnedgång, och till en samhällsekonomisk vinst, säger professor Marie Berg vid Sahlgrenska akademin, som leda forskningsprojektet.

Artikeln Risks associated with obesity in pregnancy, for the mother and baby: a systematic review of reviews publiceras i vetenskapliga tidskriften Obesity Reviews.

Kontaktinformation
Kontakt: Marie Berg, professor vid Sahlgrenska akademin och Centrum för Personcentrerad Vård, Göteborgs universitet

Sida 1 av 212