Gravidträning

Gravid träna i naturen

Vill du träna när du är gravid?

 

Det finns mycket att tänka på när du tränar under graviditeten. Generellt så är graviditeten tung och påfrestande för bäckenbotten, som är den muskelplatta som man har längst ner i bäckenet. Påfrestningen på bäckenbotten ökar ju senare i graviditeten det är. Utifrån detta är det inte svårt att förstå at ju senare du är i graviditeten, desto försiktigare ska du vara med träningen. Undvik därför hopp och tunga och häftiga lyft.

 

Fördelar med att träna under graviditeten

 

Det finns många fördelar med att träna när du är gravid. Detta gäller både om du tränat tidigare eller om du är nybörjare. Den fördel som är lättast att förutse med att träna när du är gravid är att det blir enklare att bära upp den växande magen/kroppen. En graviditet ställer höga krav på kroppen och regelbunden motion ger dig högre energinivåer.

 

Läs mer om att: Träna under graviditeten

Dna från tre föräldrar? Möjligt hos barn i Storbritannien

I februari 2015 legaliserade Storbritannien som första land i världen provrörsbefruktning med gener från tre föräldrar. Metoden hjälper kvinnor med ärftliga sjukdomar att få friska barn, men i Sverige är stödet än så länge svagt.
Tekniken kallas mitokondriedonation och ger kvinnor med med ärftliga och sjukliga mitokondriella mutationer möjligheten att skaffa friska barn. Sjukdomarna är sällsynta och ärvs på mödernet, vilket beror på att alla människor får sina mito­kondrier från sin mamma.– Många av barnen som ärvt en mitokondriell sjukdom dör tidigt under sin levnadstid. Andra blir svårt sjuka och en av sjukdomarna kan ge blindhet i tonåren, säger Kjell Asplund, ordförande i Statens medicinsk-etiska råd, SMER.

Forskare bedömer att en person av drygt 10 000 har en sjukdom som gått i arv via mitokondrierna. Sjukdomsrisken beror på vilken typ av mutation det är, samt på andelen skadade mitokondrier, vilket dessutom skiljer sig mellan olika vävnader i kroppen. Därför kan en kvinna med låg andel skadade mitokondrier vara frisk, men ändå föda barn med en hög andel och svår sjukdom.

Själva metoden går ut på att mitokondrier med skadat DNA, i detta fall i en kvinnas befruktade eller obefruktade ägg, byts ut mot mitokondrier från en frisk donator. Detta gör att cellens DNA förändras – en förändring som går i arv till kommande generationer.

Metoden kallas även för tre-föräldermetoden eftersom ett barn rent tekniskt består av gener från tre ”föräldrar”. Enligt Kjell Asplund beror det dock på hur man definierar termen föräldrar.

– Här handlar det om en donation av ett mycket litet antal gener, drygt 20 av totalt 20 000, vilka vad man vet enbart är inblandade i kemiska reaktioner som omsätter energi. Det handlar alltså inte om en till förälder. Däremot har tre personer bidragit med genetiskt material.

Tekniken har visat sig fungera på möss och ett tiotal apor. Det har även gjorts mitokondriebyten på befruktade och obefruktade människoägg, men eftersom Sverige förbjuder försök som medför genetiska förändringar som kan gå i arv hos människor har inget barn fötts efter ett sådant byte.

Grönt ljus för försök i Storbritannien
Metoden har föga förvånande fått motta mycket kritik och anklagats för att vara oetisk då den innebär att man delvis designar sitt barn. Det tycker man dock inte i Storbritannien där parlamentet i februari i år röstade ja till världens första lag som uttryckligen tillåter mitokondriebyten. Då sades att försök på människor skulle inledas under hösten, men det har ännu inte skett.

– Den brittiska tillsynsmyndigheten för reproduktionsfrågor HFEA, Human Fertilisation and Embryology Authority, offentliggjorde sina krav för att utfärda en licens i slutet av oktober så nu håller vi på att sätta ihop en ansökan. Det är först när en klinik uppfyllt alla krav som metoden kommer att bli tillgänglig i Storbritannien, säger Doug Turnbull, professor i neurologi vid universitetet i Newcastle vars forskarteam har utvecklat tekniken.

Exakt när detta blir kan han dock inte svara på. Däremot vet han att efterfrågan är stor.

– I Storbritannien föds ungefär 150 barn per år vars mammor har skadliga mutationer i mitokondrierna. Tekniken lämpar sig inte för alla dessa kvinnor, men vi uppskattar att vi kan genomföra tio till tjugo donationer per år.

Forskare försiktiga i Sverige
I Sverige är stödet för mitokondriebyten svagare. Kjell Asplund menar att även om de kan acceptera metoden principiellt är det på tok för tidigt att inleda försök på människor.

– Britterna tycker att det är okej ur en etisk synpunkt. Vi har tittat på samma sak och vi tycker att det krävs fler grundläggande djurexperimentella studier. Hade det varit ett läkemedel hade det aldrig fått tillstånd till försök på människor på det här stadiet, säger han.

Med det inte sagt att det inte kan bli verklighet i Sverige i framtiden. Redan nu skulle man med relativt kort varsel kunna dra igång liknande försök på några av landets större sjukhus.

– Det beror på hur framgångsrika forskarna är i Storbritannien. I den här typen av verksamhet kan man råka ut för många bakslag på vägen.

Text: Izabella Rosengren, frilansskribent på uppdrag av forskning.se

God jul 2015

God jul

Babyhjälp.se önskar er alla en riktigt God Jul!

God jul