Fetma hos gravida ökar komplikationerna hos mor och barn

Om kvinnan har fetma i början av sin graviditet ökar risken för komplikationer hos både henne själv och barnet, visar en ny forskningssammanställning.

Kvinnor med fetma behöver därför stöd att minska vikten inför graviditet, samt att minimera viktuppgång under graviditeten. Studien har genomförts vid Sahlgrenska akademin och Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, GPCC, i samarbete med Trinity College i Dublin och City University i London. Studien summerar forskningsresultat från 22 tidigare forskningssammanställningar, om totalt 573 vetenskapliga studier.

 

Sammanställningen visar att fetma (definierat som BMI > 30 kg/m2) i tidig graviditet, jämfört med hälsosam mödravikt, är kopplat till ökad risk för:

  • att kvinnan drabbas av graviditetsdiabetes, högt blodtryck, havandeskapsförgiftning, depression, instrumentell förlossning och kejsarsnitt.
  • att barnet föds för tidigt, har högre vikt än normalt, samt något ökad risk för missbildningar och perinatal död.
  • att kvinnor ammar i lägre grad och under kortare period.

Fetma i samband med barnafödande är ett ökande problem i Sverige:

  • år 1991 var 25 procent av alla kvinnor i Sverige överviktiga eller hade fetma i tidig graviditet.
  • år 2013 var 25 procent överviktiga, och ytterligare 13 procent hade fetma, det vill säga ett BMI på mer än 30.

 

– Resultatet i studien stärker rekommendationen att kvinnor med övervikt eller fetma bör gå ner i vikt innan de blir gravida, samt minimera viktuppgången under graviditeten. säger forskare Anna Dencker vid Sahlgrenska akademin.

– Det är oerhört viktigt att inte stigmatisera dessa kvinnor, utan att vi erbjuder dem ett personcentrerat stöd till en hälsosam livsstil. Vi tror att det är nyckeln till en lyckad viktnedgång, och till en samhällsekonomisk vinst, säger professor Marie Berg vid Sahlgrenska akademin, som leda forskningsprojektet.

Artikeln Risks associated with obesity in pregnancy, for the mother and baby: a systematic review of reviews publiceras i vetenskapliga tidskriften Obesity Reviews.

Kontaktinformation
Kontakt: Marie Berg, professor vid Sahlgrenska akademin och Centrum för Personcentrerad Vård, Göteborgs universitet

Buller under graviditeten ökar risken att barnet får hörselskada

Kvinnor bör inte utsättas för höga ljudnivåer under graviditeten. Bullerexponering under graviditeten ger risk för hörselskada hos barnet. I miljöer med hög bullerexponering ökar risken för hörselskada med 80 procent, visar en studie från Karolinska Institutet.

 

Tidigare har det antagits att foster varit välskyddade för yttre ljud, men flera studier har visat att buller, särskilt lågfrekvent buller, fortleds till fostret. Sambandet mellan bullerexponering under graviditet och hörselskada har även stöd i djurexperimentella undersökningar. Det sammantagna kunskapsläget visar nu att kvinnor inte bör utsättas för höga ljudnivåer på sin arbetsplats under graviditeten.

– Arbetsmiljöverkets rekommendation är att gravida inte ska exponeras över 80 dBA, men denna rekommendation följs tyvärr inte alltid idag. Vår studie visar att det är angeläget att rekommendationen verkligen följs av arbetsgivarna. Även om kvinnorna använder hörselskydd vid höga bullernivåer så skyddar det inte barnets hörsel, säger Jenny Selander, forskare vid Institutet för miljömedicin.

Studien, som publiceras i tidskriften Environmental Health Perspectives, omfattar över 1,4 miljoner barn födda i Sverige mellan 1986 och 2008. Uppgifter om moderns yrke, rökvanor, närvaro vid arbetet under graviditet med mera hämtades från det medicinska födelseregistret vid Socialstyrelsen och från nationella centrala register vid Statistiska centralbyrån och Försäkringskassan.

 

Statistiskt säkerställd ökning
Yrkesuppgifterna användes för att koda exponeringen för buller i arbetet under graviditeten i tre klasser: lågt buller (< 75 dBA); medelhögt buller (75-84 dBA) och högt buller (>=85 dBA). Uppgifter om hörselpåverkan (hörselnedsättning av sensorineuralt slag eller genom direkt skada på hörselorganet och tinnitus) hämtades från patientregistret vid Socialstyrelsen, som är baserat på diagnoser satta vid specialistutredningar.

Omkring 290 000 mödrar hade under graviditeten arbetat i yrken med medelhög bullerexponering (75-84 dBA) och omkring 6000 mödrar i yrken med hög bullernivå (>85 dBA). Totalt förelåg hörselskador som var så uttalade att det föranledde utredning av specialistläkare hos cirka 1 procent av barnen. Bland de mödrar som under graviditeten arbetat heltid i miljöer där bullret översteg 85 dBA var risken för hörselskada hos barnen ökad med omkring 80 procent i jämförelse med de mödrar som arbetat i lågexponerade miljöer.

Ökningen är statistiskt säkerställd och med hänsyn tagen till skillnader i mödrarnas rökvanor, ålder, kroppsvikt, utbildningsnivå, nationalitet, samt barnets födelseår, kön och ordning i syskonskaran. Bland högexponerade mödrar som arbetat deltid sågs en riskökning på 25 procent som inte var statistisk säkerställd. I den medelhögt exponerade gruppen förelåg ingen säkerställd ökning av antalet hörseldiagnoser, men det går inte att utesluta att en riskökning finns även där. Resultaten kommer att införlivas i de råd som ges till gravida och i den informationsverksamhet vi har till barnmorskorna vid mödravårdscentralerna.

Studien har utförts i samarbete mellan Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet, Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) vid Stockholms läns landsting, Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet och Karolinska Universitetssjukhuset och har genomförts med ekonomiskt stöd från Forskningsrådet för arbetsliv, hälsa och välfärd (FORTE).

 

Publikation
Maternal occupational exposure to noise during pregnancy and hearing dysfunction in children – a nationwide prospective cohort study in Sweden Jenny Selander, Maria Albin, Ulf Rosenhall, Lars Rylander, Marie Lewné, and Per Gustavsson, Environmental Health Perspectives, online 8 December 2015.

För frågor kontakta:
Jenny Selander, forskare, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, Tel: +46 8 524 800 29, jenny.selander@ki.se
Per Gustavsson, professor, överläkare, projektledare, Institutet för miljömedicin, Karolinska

Dna från tre föräldrar? Möjligt hos barn i Storbritannien

I februari 2015 legaliserade Storbritannien som första land i världen provrörsbefruktning med gener från tre föräldrar. Metoden hjälper kvinnor med ärftliga sjukdomar att få friska barn, men i Sverige är stödet än så länge svagt.
Tekniken kallas mitokondriedonation och ger kvinnor med med ärftliga och sjukliga mitokondriella mutationer möjligheten att skaffa friska barn. Sjukdomarna är sällsynta och ärvs på mödernet, vilket beror på att alla människor får sina mito­kondrier från sin mamma.– Många av barnen som ärvt en mitokondriell sjukdom dör tidigt under sin levnadstid. Andra blir svårt sjuka och en av sjukdomarna kan ge blindhet i tonåren, säger Kjell Asplund, ordförande i Statens medicinsk-etiska råd, SMER.

Forskare bedömer att en person av drygt 10 000 har en sjukdom som gått i arv via mitokondrierna. Sjukdomsrisken beror på vilken typ av mutation det är, samt på andelen skadade mitokondrier, vilket dessutom skiljer sig mellan olika vävnader i kroppen. Därför kan en kvinna med låg andel skadade mitokondrier vara frisk, men ändå föda barn med en hög andel och svår sjukdom.

Själva metoden går ut på att mitokondrier med skadat DNA, i detta fall i en kvinnas befruktade eller obefruktade ägg, byts ut mot mitokondrier från en frisk donator. Detta gör att cellens DNA förändras – en förändring som går i arv till kommande generationer.

Metoden kallas även för tre-föräldermetoden eftersom ett barn rent tekniskt består av gener från tre ”föräldrar”. Enligt Kjell Asplund beror det dock på hur man definierar termen föräldrar.

– Här handlar det om en donation av ett mycket litet antal gener, drygt 20 av totalt 20 000, vilka vad man vet enbart är inblandade i kemiska reaktioner som omsätter energi. Det handlar alltså inte om en till förälder. Däremot har tre personer bidragit med genetiskt material.

Tekniken har visat sig fungera på möss och ett tiotal apor. Det har även gjorts mitokondriebyten på befruktade och obefruktade människoägg, men eftersom Sverige förbjuder försök som medför genetiska förändringar som kan gå i arv hos människor har inget barn fötts efter ett sådant byte.

Grönt ljus för försök i Storbritannien
Metoden har föga förvånande fått motta mycket kritik och anklagats för att vara oetisk då den innebär att man delvis designar sitt barn. Det tycker man dock inte i Storbritannien där parlamentet i februari i år röstade ja till världens första lag som uttryckligen tillåter mitokondriebyten. Då sades att försök på människor skulle inledas under hösten, men det har ännu inte skett.

– Den brittiska tillsynsmyndigheten för reproduktionsfrågor HFEA, Human Fertilisation and Embryology Authority, offentliggjorde sina krav för att utfärda en licens i slutet av oktober så nu håller vi på att sätta ihop en ansökan. Det är först när en klinik uppfyllt alla krav som metoden kommer att bli tillgänglig i Storbritannien, säger Doug Turnbull, professor i neurologi vid universitetet i Newcastle vars forskarteam har utvecklat tekniken.

Exakt när detta blir kan han dock inte svara på. Däremot vet han att efterfrågan är stor.

– I Storbritannien föds ungefär 150 barn per år vars mammor har skadliga mutationer i mitokondrierna. Tekniken lämpar sig inte för alla dessa kvinnor, men vi uppskattar att vi kan genomföra tio till tjugo donationer per år.

Forskare försiktiga i Sverige
I Sverige är stödet för mitokondriebyten svagare. Kjell Asplund menar att även om de kan acceptera metoden principiellt är det på tok för tidigt att inleda försök på människor.

– Britterna tycker att det är okej ur en etisk synpunkt. Vi har tittat på samma sak och vi tycker att det krävs fler grundläggande djurexperimentella studier. Hade det varit ett läkemedel hade det aldrig fått tillstånd till försök på människor på det här stadiet, säger han.

Med det inte sagt att det inte kan bli verklighet i Sverige i framtiden. Redan nu skulle man med relativt kort varsel kunna dra igång liknande försök på några av landets större sjukhus.

– Det beror på hur framgångsrika forskarna är i Storbritannien. I den här typen av verksamhet kan man råka ut för många bakslag på vägen.

Text: Izabella Rosengren, frilansskribent på uppdrag av forskning.se