Fetma hos gravida ökar komplikationerna hos mor och barn

Om kvinnan har fetma i början av sin graviditet ökar risken för komplikationer hos både henne själv och barnet, visar en ny forskningssammanställning.

Kvinnor med fetma behöver därför stöd att minska vikten inför graviditet, samt att minimera viktuppgång under graviditeten. Studien har genomförts vid Sahlgrenska akademin och Centrum för personcentrerad vård vid Göteborgs universitet, GPCC, i samarbete med Trinity College i Dublin och City University i London. Studien summerar forskningsresultat från 22 tidigare forskningssammanställningar, om totalt 573 vetenskapliga studier.

 

Sammanställningen visar att fetma (definierat som BMI > 30 kg/m2) i tidig graviditet, jämfört med hälsosam mödravikt, är kopplat till ökad risk för:

  • att kvinnan drabbas av graviditetsdiabetes, högt blodtryck, havandeskapsförgiftning, depression, instrumentell förlossning och kejsarsnitt.
  • att barnet föds för tidigt, har högre vikt än normalt, samt något ökad risk för missbildningar och perinatal död.
  • att kvinnor ammar i lägre grad och under kortare period.

Fetma i samband med barnafödande är ett ökande problem i Sverige:

  • år 1991 var 25 procent av alla kvinnor i Sverige överviktiga eller hade fetma i tidig graviditet.
  • år 2013 var 25 procent överviktiga, och ytterligare 13 procent hade fetma, det vill säga ett BMI på mer än 30.

 

– Resultatet i studien stärker rekommendationen att kvinnor med övervikt eller fetma bör gå ner i vikt innan de blir gravida, samt minimera viktuppgången under graviditeten. säger forskare Anna Dencker vid Sahlgrenska akademin.

– Det är oerhört viktigt att inte stigmatisera dessa kvinnor, utan att vi erbjuder dem ett personcentrerat stöd till en hälsosam livsstil. Vi tror att det är nyckeln till en lyckad viktnedgång, och till en samhällsekonomisk vinst, säger professor Marie Berg vid Sahlgrenska akademin, som leda forskningsprojektet.

Artikeln Risks associated with obesity in pregnancy, for the mother and baby: a systematic review of reviews publiceras i vetenskapliga tidskriften Obesity Reviews.

Kontaktinformation
Kontakt: Marie Berg, professor vid Sahlgrenska akademin och Centrum för Personcentrerad Vård, Göteborgs universitet

Fostrets längd och vikt under graviditeten

Fostrets vikt och längd varierar självklart och tillväxttakten beror på många faktorer. Födelsestorleken är mest korrelerad till moderns storlek, men tros kunna påverkas av faktorer såsom förlossningskanalens storlek. Man vet idag att barn växer olika snabbt och denna variation börjar väldigt tidigt.

I Sverige mäter man barnets/fostrets längd den första tiden från huvud till stjärt. Detta kallas för Crown Rump Length (CRL). Detta mått används initialt då barnet i detta stadie ofta ligger med benen uppdragna mot magen. Det är nästan omöjligt att mäta barnets fulla längd inne i livmodern då barnet ligger hopkrupet. Det är först runt vecka 24 som man på ultraljudskliniker börjar intressera sig för att mäta barnets vikt.

Mer om: Fostrets längd och vikt

Barns viktkurvor

Spädbarn går ofta upp mycket i vikt under det första året, då vikten ofta tredubblas. Extra mycket går barnet upp om det ammas. En viktökning som sker medan barnet ammar kan aldrig vara för stor och leder heller inte till att barnet riskerar att bli överviktigt som vuxen. Normalt så blir små barn slankare runt 1½ års ålder. När barnet är i 5-8 års ålder ska barnet normalt vara så smalt så att revbenen syns. Barn som inte blir såhär smala, särskilt om de går upp mycket i vikt i 2-6 års ålder, löper stor risk för livslång övervikt. En tydlig varningssignal är om ett barn i 4-7 års ålder har en midja som putar utåt i stället för inåt. Tänk dock på att barn aldrig ska banta! Löper barnet risk för att bli överviktig ska du som förälder tänka på att säkerställa en god kosthållning. Gör detta utan att barnet vet om att du tänker på hans eller hennes kost och vikt så minimerar du risken för olika viktrelaterade sjukdomar.

Läs mer om flickors och pojkars viktkurvor; Viktkurva flickor och Viktkurva pojkar.