För tidigt född
- barnets kropp och dess funktioner
För ett barn som är för tidigt född innebär förlossningen en svårare omställning än för ett så kallat fullgånget barn. I normala fall tar denna omställning bara några timmar men för det tidigt födda barnet kan det ta dagar och ibland veckor.
Organen hos ett för tidigt fött barn är inte fullt utvecklade vilket resulterar i att barnet inte är redo för livet utanför livmodern. Barnet behöver därför hjälp att upprätthålla flera livsviktiga funktioner den första tiden efter förlossningen. Ofta väntar långa sjukhusvistelser som ofta är lika långa som den beräknade återstoden av graviditeten. Inte sällan kantras vägen av både framgång och motgång.
Andningen hos tidigt födda barn
Efter förlossningen är det viktigt att andningen kommer igång. Barnets lungblåsor ska tömmas på vätska och fyllas med luft. Genom att använda en andningsmask som placeras över barnets näsa och mun hjälper barnläkaren till med andningen genom att ge andetag åt barnet och tillföra luft och syrgas efter behov. Barn som är födda före den 35:e graviditetsveckan är ofta i behov av någon typ av andningshjälp. Barn som är födda runt 25:e graviditetsveckan orkar normalt inte andas själv, utan behöver hjälp av en respirator. För att mäta barnets syremängd och kontrollera att rätt nivåer upprätthålls så används ofta en saturationsmätare som är fäst vid barnets hand eller fot.
Hos det tidigt födda barnet är lungornas och hjärnans kontroll över andningen inte fullt utvecklad och barnet andas därför oregelbundet och ibland glömmer det helt bort att andas. För att få igång andningen räcker det ofta att bara röra barnets rygg eller fot, men ibland kräver det medicinsk hjälp.
Hos barn som är födda före vecka 34 kan lungorna lida brist på surfaktant. Detta ämne gör att lungblåsorna hålls öppna och gör det lättare att ta upp syre. Surfaktant ges via en tub i luftstrupen direkt ner i lungorna. Vet man i förväg att kvinnan kommer att föda för tidigt så kan man påskynda utvecklingen av barnets lungor och bildandet av surfaktant genom att ge henne en kortisonspruta.
Värmeregleringen hos för tidigt födda barn
Efter förlossningen drabbas ett tidigt fött barn lätt av nedkylning och för att hålla barnets temperatur så täcks det med varma dukar. Det händer även att barnet placeras i en plastpåse där bara huvudet sticker ut för att lättare bibehålla värmen.
Anledningen till att barnet inte klarar av att hålla kroppstemperaturen är att det saknar underhudsfett som värmeisolerar. Under sjukhusvistelsen får barnet ligga i en varm kuvös. Om barnet är fött mycket för tidigt försvinner mycket vätska genom huden. Detta regleras genom fuktigheten i kuvösen.
Näringsupptag hos för tidigt födda barn
Barn som är födda för tidigt är ofta inte tillräckligt starka för att klara av att suga ut mammans bröstmjölk. De har även svårt att koordinera sug- och sväljrörelserna, vilket gör att barnet måste matas med en sond. Denna sond är nedlagd till magsäcken genom näsa eller mun och svalg. I första hand försöker man att ge barnet mammans bröstmjölk eftersom den är anpassad efter barnet och dess ålder.
I vissa fall tillsätter man även näringsämnen såsom fett, kolhydrater, proteiner, vitaminer och / eller salter i mjölken. För det tidigt födda barnet är det viktigt att rätt mängder av de olika ämnena finns tillgängligt för att bland annat hjärnan ska utvecklas på ett bra sätt. Vissa barn får därför även extra näring via blodet med dropp.
Hjärnan hos tidigt födda barn
Det lilla barnets
hjärna ska inte utsättas för mängder av sinnesintryck eller störas för ofta, då nervsystemet inte klarar av att hantera för mycket information. I barnets närhet ska man även undvika höga röster, dagsljus, lampsken och även beröring kan upplevas som obehagligt av barnet. Lätta smekningar är dock okej då detta till och med kan hjälpa till att stimulera andningen.
Övrigt rörande barnets kropp
Många nyfödda barn har gulsot, vilket du ser genom att huden är gulaktig. Detta inträffar därför att en substans som heter Bilirubin byggs upp snabbare än kroppen kan göra sig av med den. På neonatalavdelningen finns därför speciell belysning som gör att barnet kan bryta ner Bilirubin till en ofarlig form. Barnet behandlas med detta ljus under fototerapi och bär då ögonmask för att skydda ögonen.
De som läst avsnittet om kroppen hos tidigt födda barn läste även
om varför barn föds för tidigt, om daglig vård av ett barn som är för tidigt född och om neonatalavdelningen där barn som föds för tidigt vårdas.
Källa: Vårdguiden, sjukvårdsupplysningen, wikipedia
samt information från barnmorskor
Barnmorskor vs läkare
Barnmorskor är de som är experter på normala födslar, vilka hanteras bäst med så få störningar och så lite inblandning som möjligt. Förlossningsläkare är däremot experter på förlossningar som inte följer det normala och är ofta även utbildade kirurger och kan utföra kejsarsnitt eller akut avlägsna livmodern om det skulle behövas.
Neonatalavdelning
Vård av tidigt födda
Barn som har fötts för tidigt har inte fullt utvecklat sin förmåga att upprätthålla livsviktiga funktioner såsom att hålla värmen eller att få i sig vätska och näring. På neonatal- avdelningen får barnet all hjälp och vård som han eller hon behöver.
Föräldraledighet
Pappaledig
Som pappa har du alltid rätt att vara ledig tio dagar i samband med förlossningen. Du har även rätt till hälften av föräldradagarna vilket gör att du har rätt att vara ledig 240 dagar. Vissa dagar kan du ge bort men andra måste du själv ta ut.
Kolik
Ont i magen
Kolik är en bänämning på en i övrigt frisk bebis som skriker från ett par veckors ålder fram till tre-fyra månaders ålder, under minst tre timmar per dag.
» Läs mer
Dop
Att döpas
Vill du döpa ditt barn av tradition eller för att inviga barnet i din religösa tro? Anledningarna till varför man har ett dop är många, men visst är det något speciellt med denna cermoni. Hur går ett dop till?
Språkutveckling
Barns tal
Barns språkliga utveckling börjar redan när barnet ligger i magen. De lär sig steg för steg att prata under de två första levnadsåren. Normalt säger barnet sina första medvetna ord vid ett års ålder. Vid drygt två års ålder kan barnet ofta sätta samman enkla meningar av två eller tre ord.
» Läs mer om
barns språkutveckling
