Blöjeksem

Blöjeksem hos barn

Blöjeksem och blöjutslag är vanligt hos barn. Orsaken till blöjeksem är åtsittande och våt blöja. Det finns enkla tips för att undvika och behandla symptomen. Blöjutslag kommer både vid användning av vanlig blöja samt av tygblöja.

Blöjeksem och blöjutslag hos barn

Blöjeksem är en form av irritativt kontakteksem som ger inflammation av huden i blöjområdet. Det kan ta tid för blöjeksem att läka men oftast går det över av sig själv. Den bästa medicinen vid symptom är att lufta stjärten.

Vad är blöjeksem?

Blöjeksem kan visa sig som röd eller irriterad hud på stjärten, i ljumskarna eller på könsdelarna. Ibland kan den irriterade huden vara knottrig och ha ett torrt eller fuktigt utseende. Var uppmärksam redan när huden börjar bli rödflammig och behandla omedelbart det drabbade området. Om det irriterade eller inflammerade området inte behandlas så kan exempelvis en bakterie- eller svampinfektion uppstå.

Vid små utslag eller flammighet så har barnet vanligtvis inte ont. Vid kraftigare utslag kan det svida och barnet kan reagera på beröring och skrika när du tvättar stjärten. Utslagen kan bli som öppna sår som det kommer vätska ur.

Orsak till blöjeksem

Orsaken till varför barn får blöjeksem är att huden varit fuktig och varm under för lång tid. Dagens blöjor är mycket bra på att absorbera vätska men de lämnar ändå lite fukt på huden. Oftast är det avföring eller avföring i kombination med urin som är främsta orsaken till utslagen. Byts blöjan inte tillräckligt ofta så ökar risken för blöjeksem, men ibland kan barnet hud vara extra ömtålig och då kan blöjeksem uppstå trots att blöjbytena sker som de ska. Läs även: Så ofta ska du byta blöja.

Undvik blöjeksem och blöjutslag

Det bästa och enklaste sättet att undvika blöjeksem är att byta blöja ofta. Stjärten mår även bra av att få vara utan blöja. Försök gärna låta barnet vara utan blöja under cirka en timme om dagen. Det finns idag inget belägg för att det skulle vara mindre risk för blöjeksem vid användande av tygblöja eller engångsblöja, utan det är lika stor risk oavsett vilken blöjtyp man använder.

Så blir du av med blöjeksem

  • Låt gärna stjärten lufttorka efter blöjbytet.
  • Tvätta försiktigt med mjuk fuktad trasa och ljummet vatten.
  • Om det inte räcker att tvätta med vatten, så pröva att tvätta med barnolja (även olivolja fungerar bra).
  • Undvik våtservetter.
  • Smörj in stjärten med skyddande salva, exempelvis Inotyol som finns på apoteket.
  • Byt blöja ofta, framför allt när barnet bajsat.
  • Vid vätskande utslag så badda dem med alsollösning (ej alsolsprit, då den kan svida).

Blöjeksem lägger sig vanligtvis på 3-4 dagar med rätt behandling. Blir det värre eller sprids så kan du prova en svampdödande kräm i några dagar. Känner du dig osäker ska du alltid rådfråga din BVC sköterska eller en läkare.

De som läste om blöjeksem läste även om hur man på bästa sätt byter blöja.

Dela artikeln

Dela på facebook
Facebook
Dela på twitter
Twitter
Dela på email
Email

Se gärna våra filmer för dig som är gravid. Fler artiklar om kost och hälsa hittar du längre ner.

Fler artiklar om kost och hälsa

Fetma och övervikt under graviditeten

Övervikt och fetma under graviditeten

Lider man av övervikt och fetma när man är gravid, så kan kost och träning hjälpa gravida kvinnor att begränsa sin viktökning. Detta visar den hittills största amerikanska studien i sitt slag som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Obesity. 

Läs artikeln »
graviditetsdiabetes mäta sockernivån

Graviditetsdiabetes

Att vara gravid och få diabetes påverkar inte bara din graviditet utan även livet efter förlossningen. Graviditetsdiabetes drabbar cirka två procent av alla gravida. Normalt kan det botas genom att du under graviditeten ser äver din kost och motion.

Läs artikeln »
graviditetssymptom

Symptom under graviditeten

Symptom du känner av under graviditeten. Det finns många olika graviditetssymptom eller graviditetsbesvär som du lider eller njuter av när du är gravid. Här går vi igenom de vanligaste graviditetsbesvären och förklarar varför dessa besvär visar sig just när du är gravid.

Läs artikeln »
D-droppar och D-vitamin till barn

D droppar

D-droppar skall ges till barn upp till 2 år. Vet du varför man ger d-droppar till bebisar? Visste du att det tidigare hette AD-droppar? Om du missar en dag med dropparna så bör du inte ge en större dos i efterhand. Allt om d droppar och vitamin D.

Läs artikeln »
prematur daglig vard

Daglig skötsel av för tidigt födda barn

Omvårdnad av prematur / tidigt född. Hur tar man hand om ett barn som är prematur? Den dagliga omvårdnaden av ett barn som är för tidigt fött skiljer sig något från de barn som är födda efter fullgången tid. Läs om hur du tar hand om och vårdar det prematura barnet.

Läs artikeln »
Aktiviteter sjuka barn

Sjuka barn – aktiviteter hemma

När barn blir sjuka är det inte säkert att de reagerar som vi vuxna. Sjuka barn behöver inte vara sängliggande, utan de kan mycket väl vilja hålla igång trots sjukdom. Här har du tips på aktiviteter att hitta på i hemmet.

Läs artikeln »
fostervattenprov

Fostervattenprov

Fostervattenprov är ett test som kan upptäcka om fostret har något kromosomfel. Fostervattensprovet genomförs tidigast i vecka 15 och det medför en förhöjd risk för missfall. Vad betyder resultat och svar efter fostervattensprovet? Här beskriver vi hur det går till.

Läs artikeln »
gravid symptom ryggont under graviditeten

Ryggont under graviditeten

Ryggont under graviditeten. Är du gravid och har ont i ryggen? Många gravida kvinnor drabbas av ryggont och det börjar ofta tidigt i graviditeten. Orsakerna till ryggont är många, men det finns några saker du kan göra för att lindra smärtan i ryggen. Läs mer om ryggont under graviditeten på Babyhjälp.se.

Läs artikeln »
Fakta om graviditet och föräldraskap

Prenumerera för nyheter, fakta och kunskap.

Vi mailar ungefär en gång i veckan. Genom att skicka in godkänner du att vi sparar din mailadress.