bristningar vid förlossning

Bristningar

Många är rädda för att de ska brista i underlivet när de föder barn. Att råka ut för bristningar vid förlossningen är något som är relativt vanligt, men det finns olika klassificeringar av bristningar.

Bristningar vid förlossning

Under förlossningen så får de flesta som föder barn vaginalt sår i slidan och mellangården. Dessa sår kallas för bristningar. En del bristningar kan behövas sys och de kan också orsaka besvär långt efteråt.

I denna artikel:

  • att få bristningar
  • minska risken för bristningar
  • att drabbas av bristningar vid förlossningen
  • ökad risk för bristningar
  • klassificering av bristningar
  • efter förlossningen vid bristningar
  • Läkning och stygn

Att få bristningar

Bristningar är relativt vanliga och inget du normalt behöver vara orolig för. Kunskapen i att förebygga, upptäcka och åtgärda vaginala bristningar har ökat mycket de senaste åren. Idag åtgärdas även mindre bristningar för att förebygga problem. Större bristningar, där analmuskulaturen är involverad, sys alltid på operation av en läkare. Det är ovanligt att man får långsiktiga besvär av en korrekt åtgärdad bristning. Klipp i underlivet är i dag mycket ovanligt och om det skulle vara motiverat så får du information och bedövning innan det sker.

Även om bristningarna besvärar dig så bör de inte hindra dig från bäckenbottenträning. Kom igång med dina knipövningar så tidigt som möjligt då dessa faktiskt kan hjälpa dig att bli bättre. Vänta dock ett par dagar efter förlossningen innan du sätter igång då det de första dagarna kan vara svårt att knipa.

Minska risken för bristningar

Det är svårt att förhindra bristningar under förlossningen, men kan försöka minska risken för att de ska inträffa. Lyssna på barnmorskan vid förlossningen och om du blir ombedd att hålla igen när kroppen vill krysta så är det ofta för att minska risken för bristningar. Kroppen behöver ofta tid för att tänjas och anpassa sig.

Bristningar vid förlossningen

Barnmorskan som varit med vid förlossningen undersöker efter förlossningen underlivet för att se om det blivit några bristningar. Om det är mindre skador så syr barnmorskan såren direkt på plats. Vid större bristningar får du komma till en operationsavdelning där en läkare syr. Då man ofta är svullen och blöder efter förlossningen så kan det vara svårt att se. Ibland kan man därför behöva opereras igen om bristningarna inte läker ordentligt.

Efter  6-8 veckor går du som nybliven mamma på efterkontroll. Då kontrolleras ibland underlivet (men inte alltid så be om det om du vill bli kontrollerad) och du kan ta då lyfta om du har några eventuella besvär. Det är viktigt att du får den hjälp du behöver. Det är nu även vanligt att prata om knipövningar och om problem med inkontinens.

Ökad risk för bristningar

Många oroar sig för bristningar och normalt är det inget man kan påverka. Saker som kan öka risken för bristningar vid förlossningen är; användning av sugklocka, barnet är större än 4,5kg, barnet ligger med ansikte, panna eller stjärten först, du är förstagångsföderska, du är omskuren och om förlossningsförloppet går snabbt.

Klassificering av bristningar

Bristningar i bäckenbotten vid vaginala förlossningar delas in i fyra klasser:

Grad 1: Bristning i slidans slemhinna, mynning eller huden i mellangården, men inte i den underliggande vävnaden.
Grad 2: Bristning i slidans slemhinna, mynning samt i muskulaturen i mellangården.
Grad 3: Bristning i muskulaturen i bäckenbotten samt i både ändtarmens yttre och inre slutmuskel (sfinkter)
Grad 4: Bristning i muskulaturen i bäckenbotten och i ändtarmens yttre och inre slutmuskel samt i tarmväggen.

Grad 3 och 4 ökar risken för urin- och avföringsinkontinens och smärta.

Bristningar inkl ändtarmsmuskeln vid förlossningen

Vid ett fåtal förlossningar så uppstår det skada på ändtarmsmuskeln, så kallad sfinkturruptur eller analsfinkterskador. Under förlossningen så lägger barnmorskan ofta ett tryck mot mellangården för att minska risken för skada.

I en studie från 2014 framkommer det att 3 – 4 procent av de kvinnor som födde vaginalt fick bristningar i ändtarmens slutmuskel (grad 3). Hos en mindre del sprack även ändtarmens slemhinna (grad 4). Skadorna som uppkommer vid förlossning kan orsaka läckage av urin och avföring, smärtor, framfall, sexuella störningar, svårigheter att tömma tarmen, fistelgångar. Att läcka gas/avföring är dubbelt så vanligt vid skada på slutmuskeln, än utan sådan skada. Smärtlindrande tabletter och läkemedel som håller avföringen mjuk kan hjälpa dig om det gör ont att uträtta dina behov.

Efter förlossningen vid bristningar

Om du drabbats av bristningar efter förlossningen så kan underlivet vara svullet och ömt. Ta det därför lugnt och försök att få din vila även om det inte är lätt att hitta tid med en ny familjemedlem i hemmet. Läkningsprocessen tar i regel några veckor och bristningen läker oftast väldigt bra. Här är lite tips från 1177 som kan underlätta vid bristningar:

  • Undvik att sitta om det gör ont.
  • Ta smärtlindrande om du behöver (läs bipacksedeln)
  • Kissa i duschen om det svider. Skölj ljummet vatten mot underlivet samtidigt som du kissar.
  • Undvik tvål, kräm och andra produkter i underlivet.
  • Barnolja kan lindra vid klåda och irritation.
  • Gnugga inte med handduken efter duschen, utan badda istället försiktigt.
  • Var utan underkläder om möjligt så att underlivet luftas.
  • Minska även risken för infektion genom att duscha istället för att bada, vänta med samlag till underlivet känns helt läkt och undvik tampong eller menskopp.

LÄS ÄVEN : Sex efter förlossningen

Läkningen vid bristningar

Direkt efter förlossningen så påbörjar kroppen läkningsprocessen. Normalt läker såren på ett par veckor men det kan ta ett par månader innan muskler och vävnader har läkt ordentligt. Totalt sätt så sägs det ibland att läkningen och återhämtningen av kroppen efter en förlossning kan ta upp till ett år. Även om du fått bristningar vid förlossningen så kan man normalt föda även nästa barn vaginalt utan problem.

För en del är det känsligt att prata om sina besvär efter förlossningen. Underlivet förändras när man föder barn, men det behöver inte att man ska behöva leva med besvär. Om du lider, så kontakta vården, och kräv att du ska få hjälp och få en diagnos.

Stygn efter förlossningen

Det är vanligt att man efter förlossningen behöver sys. Stygnen behöver inte tas bort, utan de försvinner av sig självt. Tråden som används idag absorberas normalt av kroppen. Om de stygn du fått inte är självabsorberande så tas de bort ungefär tio dagar efter förlossningen. I vissa fall används metallklamrar istället för stygn, vilka plockas bort några dagar efter förlossningen. Både stygn och klamrar kan ge en känsla av att något drar i huden medan den läker.

Källa: 1177, karolinska, SBU:s rapport ”Analsfinkterskador vid förlossning” april 2016. SBU: ”Behandling av förlossningsskador som uppkommit vid vaginal förlossning”, rapport 250/2016.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/wE40jG/sugklocka-okar-risken-for-bristningar, Socialstyrelsen 2015: ”Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn”.

Fler artiklar för dig med familj

Snart förlossning - hinnsvepning

Hinnsvepning

Hinnsvepning kan utföras av barnmorska eller läkare för att hjälpa förlossningsarbetet på traven. Vissa genomför det även hemma. När du är gravid i slutet av din graviditet kan en hinnsvepning hjälp kroppen att sätta igång sammandragningarna. 

Läs artikeln »
igångsättning av förlossning

Igångsättning förlossning

Igångsättning av förlossning kan vara aktuellt av flera orsaker och det finns flera olika sätt att göra för att förlossningen ska sättas igång. Dessa 4 sätt är vanligast. Livmodertappen kan mjukas upp för att förlossningen ska sättas igång. Man kan även få dropp med hormon som gör att igångsättning av värkarbetet blir mer effektivt.

Läs artikeln »
kvinnokroppens system

Nervsystemet

Det sympatiska nervsystemet och det parasympatiska nervsystemet vid förlossningen. Genom att känna din kropp och ha en ökad kunskap om dess nervsystem så kan du minska smärtan under förlossningen.

Läs artikeln »
hantera förlossningsrädslan

Hantera förlossningsrädslan

Hantera och kontrollera din förlossningsrädsla med hjälp av dessa tips och råd. Det går att hantera sin förlossningsrädsla, men det är svårt att helt bli av med sin rädsla och oro inför förlossningen.

Läs artikeln »
Värktimer

Värktimer

Denna värktimer mäter hur långt det är mellan värkarna. Med denna lättanvända värktimer här på Babyhjälp.se har du koll på dina värkar. Klicka på ”start-knappen” när värken börjar. När värken slutar trycker du en gång till på knappen. Vänta tills nästa värk börjar och gör om proceduren.

Läs artikeln »
Sugklocka vid förlossning

Sugklocka

En sugklocka används för att hjälpa till vid en förlossning. Det finns en del risker med sugklocka men man ska komma ihåg att den används när det finns en fara för modern eller barnet. Det är ovanligt med skador eller komplikationer. 

Läs artikeln »
Fakta om graviditet och föräldraskap

Prenumerera för nyheter, fakta och kunskap.

Vi mailar ungefär en gång i veckan. Genom att skicka in godkänner du att vi sparar din mailadress.