Allt om fosterdiagnostik för blivande föräldrar
Fosterdiagnostik används främst för att undersöka fostret under graviditeten för att utesluta missbildningar och andra avvikelser samt för att datera graviditetslängden. Ultraljudet är det som de flesta förknippar med fosterdiagnostik.
Vad är fosterdiagnostik?
Fosterdiagnostik är ett samlingsnamn för olika undersökningar på det mänskliga fostret som genomförs när fostret befinner sig i moderns livmoder. Vanliga metoder som används under en graviditet är ultraljud och / eller fostervattenprov. Du som blivande förälder har rätt till information om vilka undersökningar som finns tillgängliga, men beslutet att genomföra dem är helt och hållet föräldrarnas. De är således helt frivilliga.
Den fosterdiagnostik som ofta erbjuds är:
- Ultraljud i första trimestern (mer om ultraljud)
- Tidigt ultraljud med KUB
- NIPT-test
- Moderkaksprov och fostervattenprov
- Ultrljud i andra trimestern.
Här nedanför kan du läsa mer om dessa fosterdiagnostiska metoder.
Innan du gör fosterdiagnostik
De allra flesta barn som föds här i Sverige är helt friska. Ungefär två procent har dock någon form av missbildning eller kromosomavvikelse. Många av dessa kan upptäckas med fosterdiagnostik.
Det finns olika anledningar till varför man gör fosterdiagnostik. Innan man gör det så bör man dock tänka igenom vad man gör om det visar sig att fostret har en missbildning. Om man inte vill veta, så ska man överväga att avstå från att göra en undersökning.
Varför göra fosterdiagnostik?
Orsakerna till varför fosterdiagnostik görs är många. För vissa är det bara en del av alla de rutinkontroller som görs under graviditeten. Andra kan ha ärftliga sjukdomar i släkten som ökar riskerna för komplikationer, som man vill undvika. För några är fosterdiagnostiken bara något som gör dem lugnare och som tar bort oro för att något ska vara fel. Det finns inget rätt eller fel att tänka när det gäller fosterdiagnostik. Oavsett vad du vill så är det dock bra om du funderar igenom hur just du vill ha det. Det är du som är gravid som bestämmer.
Olika fosterdiagnostiska metoder
Ultraljud
Ett av de vanligaste testerna inom fosterdiagnostiken är ultraljudet som använts i Sverige sedan 1960-talet. Detta kan exempelvis visa om om där är mer än ett foster, hur länge graviditeten fortgått, moderkakans placering, om fostret har vissa sjukdomar eller avvikelser och mycket mer. Här kan du läsa mer om ultraljud.
KUB
Ett KUB-test är ett kombinerat ultraljud och ett blodprov. Med denna kombination av tester går det att beräkna sannolikheten för att ett foster har Downs syndrom eller två andra kromosomförändringar. Här kan du läsa mer om KUB testet.
NIPT
Detta är ett blodprov som visar på kromosomavvikelser. NIPT är mycket tillförlitligt och riskfritt, men visar provet på misstanke om att fostret har en kromosomavvikelse så rekommenderas du att göra ett moderkaksprov eller fostervattenprov. Här kan du läsa mer om NIPT testet.
Moderkaksprov
Detta prov erbjuds gravida som har vissa kända ärftliga sjukdomar eller ökad sannolikhet för att fostret har en kromosomavvikelse. Detta prov genomförs av en läkare och kan göras redan från graviditetsvecka 11. Vid detta prov finns en något ökad risk för missfall. Här kan du läsa mer om moderkakan.
Fostervattenprov
Detta prov kan genomföras av en läkare om det finns en ökad sannolikhet för att fostret har en kromosomavvikelse. Provet genomförs genom att läkaren för in en liten tunn nål i livmodern och suger upp lite fostervatten, som analyseras. Provet genomförs tidigast i vecka 15 och ger en något ökad risk för missfall. Här kan du läsa mer om fostervattenprov.
Här kan du läsa mer om Fosterrörelser och hur du ska ha koll på att de inte minskar.
Video om Fosterdiagnostik
Här hittar du en utbildningsfilm om fosterdiagnostik som ger kompletterande information om risker och metoder inom ämnet.
Kort om kromosomer
Enligt NE förklaras kromosom med:
Kromosom (tyska Chromosom, av kromo- och grekiska sōʹma’kropp’), struktur i cellen som är bärare av genomet (arvsmassan).
Varje cell i en människa har normal sett 46 kromosomer. Dessa kromosomer delas in i 23 par där den ena kromosomen i paret kommer från pappa och den andra från mamma. Med andra ord så får vi 23 kromosomer från mamman och 23 från pappan.
