Fosterdiagnostik

Fosterdiagnostik

Fosterdiagnostik är ett samlingsnamn för de undersökningar som görs på fostret när du är gravid. Det finns flera olika metoder inom fosterdiagnostiken men syftet är för alla att hitta missbildningar eller avvikelser på kromosomerna.  

Allt om fosterdiagnostik för blivande föräldrar

Fosterdiagnostik används främst för att undersöka fostret under graviditeten för att utesluta missbildningar och andra avvikelser samt för att datera graviditetslängden. Ultraljudet är det som de flesta förknippar med fosterdiagnostik.

Vad är fosterdiagnostik?

Fosterdiagnostik är ett samlingsnamn för olika undersökningar på det mänskliga fostret som genomförs när fostret befinner sig i moderns livmoder. Vanliga metoder som används under en graviditet är ultraljud och / eller fostervattenprov. Du som blivande förälder har rätt till information om vilka undersökningar som finns tillgängliga, men beslutet att genomföra dem är helt och hållet föräldrarnas. De är således helt frivilliga.

Den fosterdiagnostik som ofta erbjuds är:

  • Ultraljud i första trimestern (mer om ultraljud)
  • Tidigt ultraljud med KUB
  • NIPT-test
  • Moderkaksprov och fostervattenprov
  • Ultrljud i andra trimestern.

Här nedanför kan du läsa mer om dessa fosterdiagnostiska metoder.

Innan du gör fosterdiagnostik

De allra flesta barn som föds här i Sverige är helt friska. Ungefär två procent har dock någon form av missbildning eller kromosomavvikelse. Många av dessa kan upptäckas med fosterdiagnostik.

Det finns olika anledningar till varför man gör fosterdiagnostik. Innan man gör det så bör man dock tänka igenom vad man gör om det visar sig att fostret har en missbildning. Om man inte vill veta, så ska man överväga att avstå från att göra en undersökning.

Varför göra fosterdiagnostik?

Orsakerna till varför fosterdiagnostik görs är många. För vissa är det bara en del av alla de rutinkontroller som görs under graviditeten. Andra kan ha ärftliga sjukdomar i släkten som ökar riskerna för komplikationer, som man vill undvika. För några är fosterdiagnostiken bara något som gör dem lugnare och som tar bort oro för att något ska vara fel. Det finns inget rätt eller fel att tänka när det gäller fosterdiagnostik. Oavsett vad du vill så är det dock bra om du funderar igenom hur just du vill ha det. Det är du som är gravid som bestämmer.

Olika fosterdiagnostiska metoder

Ultraljud

Ett av de vanligaste testerna inom fosterdiagnostiken är ultraljudet som använts i Sverige sedan 1960-talet. Detta kan exempelvis visa om om där är mer än ett foster, hur länge graviditeten fortgått, moderkakans placering, om fostret har vissa sjukdomar eller avvikelser och mycket mer. Här kan du läsa mer om ultraljud.

KUB

Ett KUB-test är ett kombinerat ultraljud och ett blodprov. Med denna kombination av tester går det att beräkna sannolikheten för att ett foster har Downs syndrom eller två andra kromosomförändringar. Här kan du läsa mer om KUB testet.

NIPT

Detta är ett blodprov som visar på kromosomavvikelser. NIPT är mycket tillförlitligt och riskfritt, men visar provet på misstanke om att fostret har en kromosomavvikelse så rekommenderas du att göra ett moderkaksprov eller fostervattenprov. Här kan du läsa mer om NIPT testet.

Moderkaksprov

Detta prov erbjuds gravida som har vissa kända ärftliga sjukdomar eller ökad sannolikhet för att fostret har en kromosomavvikelse. Detta prov genomförs av en läkare och kan göras redan från graviditetsvecka 11. Vid detta prov finns en något ökad risk för missfall. Här kan du läsa mer om moderkakan.

Fostervattenprov

Detta prov kan genomföras av en läkare om det finns en ökad sannolikhet för att fostret har en kromosomavvikelse. Provet genomförs genom att läkaren för in en liten tunn nål i livmodern och suger upp lite fostervatten, som analyseras. Provet genomförs tidigast i vecka 15 och ger en något ökad risk för missfall. Här kan du läsa mer om fostervattenprov.

Kort om kromosomer

Enligt NE förklaras kromosom med:
Kromosom (tyska Chromosom, av kromo- och grekiska ʹma’kropp’), struktur i cellen som är bärare av genomet (arvsmassan).

Varje cell i en människa har normal sett 46 kromosomer. Dessa kromosomer delas in i 23 par där den ena kromosomen i paret kommer från pappa och den andra från mamma. Med andra ord så får vi 23 kromosomer från mamman och 23 från pappan.

Dela artikeln

Dela på facebook
Facebook
Dela på twitter
Twitter
Dela på email
Email

Se gärna våra filmer för dig som är gravid. Fler artiklar om kost och hälsa hittar du längre ner.

Fler artiklar om kost och hälsa

gravid symptom nastappa under graviditeten

Nästäppa under graviditeten

När du är gravid drabbas man ofta av nästäppa s.k gravidtäppa, vilket framförallt påverkar nattsömnen negativt. För att lindra nästäppan under graviditeten så kan man använda koksaltlösning. Undvik dock vanlig nässpray när du är gravid.

Läs artikeln »
matvagran

Matvägran

Matvägran. Barn vägrar periodvis att äta. Hur gör man för att matvägrande barn ska få i sig tillräckligt med mat för att klara sig? När barnet inte vill äta mat är det viktigt att du inte tvingar det. Gör ätandet roligt när det lilla barnet matvägrar.

Läs artikeln »
modersmjölksersättning

Modersmjölksersättning

Modersmjölksersättning. Modersmjölksersättning är en fullgod näring för nyfödda barn. Ska du ge ditt barn modersmjölksersättning? Då hittar du allt du behöver veta här! Hur mycket modersmjölksersättning ska du ge till ditt barn? Hur tillagar du ersättningen på bästa sätt? Kan man byta modersmjölksersättning när som helst?

Läs artikeln »
Fetma och övervikt under graviditeten

Övervikt och fetma under graviditeten

Lider man av övervikt och fetma när man är gravid, så kan kost och träning hjälpa gravida kvinnor att begränsa sin viktökning. Detta visar den hittills största amerikanska studien i sitt slag som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Obesity. 

Läs artikeln »
Behandla löss

Behandla huvudlöss hos barn – hur får man bort löss?

Löss hos barn upptäcks oftanär barnet kliar sig extra mycket i hårbotten. Det behöver dock inte klia bara för att man har löss. Behandling av löss bör genomföras så snart som möjligt. Bästa sätt att behandla barn vid löss är att köpa en luskam som används regelbundet. Det finns även andra behandlingsmetoder när barn har drabbats av löss.

Läs artikeln »
gravid symptom diarre under graviditeten

Diarré under graviditeten

Diarré under graviditeten. Diarré kan komma plötsligt och behöver inte ha med graviditeten att göra. Även under graviditeten kan diarré bero på matförgiftning eller en släng av maginfluensa. Diarré i slutet av graviditeten kan innebära att förlossningen är nära.

Läs artikeln »
gravid symptom huvudvärk under graviditeten

Huvudvärk under graviditeten

Huvudvärk under graviditeten. Lider du av huvudvärk eller migrän under graviditeten? Många faktorer kan ligga bakom huvudvärken och vissa av dem kan du enkelt lösa. Gå inte runt med huvudvärk om du inte måste.

Läs artikeln »
Fakta om graviditet och föräldraskap

Prenumerera för nyheter, fakta och kunskap.

Vi mailar ungefär en gång i veckan. Genom att skicka in godkänner du att vi sparar din mailadress.