Fosterdiagnostik

Fosterdiagnostik

Fosterdiagnostik är ett samlingsnamn för de undersökningar som görs på fostret när du är gravid. Det finns flera olika metoder inom fosterdiagnostiken men syftet är för alla att hitta missbildningar eller avvikelser på kromosomerna.  

Allt om fosterdiagnostik för blivande föräldrar

Fosterdiagnostik används främst för att undersöka fostret under graviditeten för att utesluta missbildningar och andra avvikelser samt för att datera graviditetslängden. Ultraljudet är det som de flesta förknippar med fosterdiagnostik.

Vad är fosterdiagnostik?

Fosterdiagnostik är ett samlingsnamn för olika undersökningar på det mänskliga fostret som genomförs när fostret befinner sig i moderns livmoder. Vanliga metoder som används under en graviditet är ultraljud och / eller fostervattenprov. Du som blivande förälder har rätt till information om vilka undersökningar som finns tillgängliga, men beslutet att genomföra dem är helt och hållet föräldrarnas. De är således helt frivilliga.

Den fosterdiagnostik som ofta erbjuds är:

  • Ultraljud i första trimestern (mer om ultraljud)
  • Tidigt ultraljud med KUB
  • NIPT-test
  • Moderkaksprov och fostervattenprov
  • Ultrljud i andra trimestern.

Här nedanför kan du läsa mer om dessa fosterdiagnostiska metoder.

Innan du gör fosterdiagnostik

De allra flesta barn som föds här i Sverige är helt friska. Ungefär två procent har dock någon form av missbildning eller kromosomavvikelse. Många av dessa kan upptäckas med fosterdiagnostik.

Det finns olika anledningar till varför man gör fosterdiagnostik. Innan man gör det så bör man dock tänka igenom vad man gör om det visar sig att fostret har en missbildning. Om man inte vill veta, så ska man överväga att avstå från att göra en undersökning.

Varför göra fosterdiagnostik?

Orsakerna till varför fosterdiagnostik görs är många. För vissa är det bara en del av alla de rutinkontroller som görs under graviditeten. Andra kan ha ärftliga sjukdomar i släkten som ökar riskerna för komplikationer, som man vill undvika. För några är fosterdiagnostiken bara något som gör dem lugnare och som tar bort oro för att något ska vara fel. Det finns inget rätt eller fel att tänka när det gäller fosterdiagnostik. Oavsett vad du vill så är det dock bra om du funderar igenom hur just du vill ha det. Det är du som är gravid som bestämmer.

Olika fosterdiagnostiska metoder

Ultraljud

Ett av de vanligaste testerna inom fosterdiagnostiken är ultraljudet som använts i Sverige sedan 1960-talet. Detta kan exempelvis visa om om där är mer än ett foster, hur länge graviditeten fortgått, moderkakans placering, om fostret har vissa sjukdomar eller avvikelser och mycket mer. Här kan du läsa mer om ultraljud.

KUB

Ett KUB-test är ett kombinerat ultraljud och ett blodprov. Med denna kombination av tester går det att beräkna sannolikheten för att ett foster har Downs syndrom eller två andra kromosomförändringar. Här kan du läsa mer om KUB testet.

NIPT

Detta är ett blodprov som visar på kromosomavvikelser. NIPT är mycket tillförlitligt och riskfritt, men visar provet på misstanke om att fostret har en kromosomavvikelse så rekommenderas du att göra ett moderkaksprov eller fostervattenprov. Här kan du läsa mer om NIPT testet.

Moderkaksprov

Detta prov erbjuds gravida som har vissa kända ärftliga sjukdomar eller ökad sannolikhet för att fostret har en kromosomavvikelse. Detta prov genomförs av en läkare och kan göras redan från graviditetsvecka 11. Vid detta prov finns en något ökad risk för missfall. Här kan du läsa mer om moderkakan.

Fostervattenprov

Detta prov kan genomföras av en läkare om det finns en ökad sannolikhet för att fostret har en kromosomavvikelse. Provet genomförs genom att läkaren för in en liten tunn nål i livmodern och suger upp lite fostervatten, som analyseras. Provet genomförs tidigast i vecka 15 och ger en något ökad risk för missfall. Här kan du läsa mer om fostervattenprov.

Här kan du läsa mer om Fosterrörelser och hur du ska ha koll på att de inte minskar.

Video om Fosterdiagnostik

Här hittar du en utbildningsfilm om fosterdiagnostik som ger kompletterande information om risker och metoder inom ämnet.

Kort om kromosomer

Enligt NE förklaras kromosom med:
Kromosom (tyska Chromosom, av kromo- och grekiska ʹma’kropp’), struktur i cellen som är bärare av genomet (arvsmassan).

Varje cell i en människa har normal sett 46 kromosomer. Dessa kromosomer delas in i 23 par där den ena kromosomen i paret kommer från pappa och den andra från mamma. Med andra ord så får vi 23 kromosomer från mamman och 23 från pappan.

Dela artikeln

Dela på facebook
Facebook
Dela på twitter
Twitter
Dela på email
Email

Fler artiklar om kost och hälsa

NIPT test

NIPT test

NIPT är ett test där man analyserar fostrets DNA i den gravida kvinnans blod. NIPT-testet visar sannolikheten för kromosomavvikelser med mycket hög tillförlitlighet. Man tar testet genom ett blodprov i armvecket och det ger ingen ökad risk för missfall. NIPT är frivilligt och kan genomföras från graviditetsvecka 10.

Läs artikeln »
barnforsakring

Barnförsäkring

Behöver mina barn en försäkring? Varför ska jag försäkra mitt barn? En barnförsäkring bör tecknas redan när barnet är nyfött. Väntar du för längre så finns risken att det är försent för att teckna en barnförsäkring.

Läs artikeln »
livmodern matt symfys fundus

Livmoderns mått under graviditeten

Livmoderns mått vecka för vecka. Livmodern mäts enligt något som kallas Symfys / Fundus måttet från mitten av graviditeten. Måttet på livmodern förkortas ofta SF. Följ normalvärdena i våra tabeller och kurver över livmoderns mått.

Läs artikeln »
gravid symptom hudbristningar under graviditeten

Hudbristningar under graviditeten

Bristningar eller hudbristningar är vanligt när man är gravid och det drabbar mer än hälften av alla gravida. Bristningarna kommer främst på mage, bröst, rumpa och lår. Hudbristningarna går inte att undvika, men de försvinner med tiden.

Läs artikeln »
gravid symptomsvullnad under graviditeten

Svullnad under graviditeten

Svullnad under graviditeten. Lider du av svullna fötter, ben eller händer? Det är vanligt att man lider av svullnad under graviditeten. Svullnaden är dock lätt att lindra, bara man vet hur. Läs mer om svullna fötter, ben och händer under graviditeten på Babyhjälp.se.

Läs artikeln »
RS virus barn

RS-virus barn

Hur smittar RS-virus nyfödda och spädbarn? Hur skyddar man sina barn mot RS virus? Vilka symptom har mina barn om de har smittats av RS-virus? Är RS-virus farligt för barn? I denna artikel lyfter vi vanliga frågor och svar om RS-virus hos barn, nyfödda och spädbarn.

Läs artikeln »
Halsbränna gravid

Halsbränna gravid

Halsbränna när man är gravid är ett vanligt besvär. Orsaken till varför du som gravid får halsbränna är att fostret trycker på mage och tarmar. Minska besvären genom att följa våra råd i denna artikel. Trycket från mage och tarmar försvårar matsmältningen vilket i sin tur ger halsbränna under graviditeten. 

Läs artikeln »
Åderbråck gravid

Åderbråck under graviditeten

Åderbråck under graviditeten. När du är gravid kan du drabbas av åderbråck på ben, vader eller på könsorganet. Nästan hälften av alla gravida får någon form av åderbråck. Det finns dock sätt att lindra och undvika åderbråck när du är gravid.

Läs artikeln »
Fakta om graviditet och föräldraskap

Prenumerera för nyheter, fakta och kunskap.

Vi mailar ungefär en gång i veckan. Genom att skicka in godkänner du att vi sparar din mailadress.