Fosterdiagnostik

Fosterdiagnostik

Fosterdiagnostik är ett samlingsnamn för de undersökningar som görs på fostret när du är gravid. Det finns flera olika metoder inom fosterdiagnostiken men syftet är för alla att hitta missbildningar eller avvikelser på kromosomerna.  

Allt om fosterdiagnostik för blivande föräldrar

Fosterdiagnostik används främst för att undersöka fostret under graviditeten för att utesluta missbildningar och andra avvikelser samt för att datera graviditetslängden. Ultraljudet är det som de flesta förknippar med fosterdiagnostik.

Vad är fosterdiagnostik?

Fosterdiagnostik är ett samlingsnamn för olika undersökningar på det mänskliga fostret som genomförs när fostret befinner sig i moderns livmoder. Vanliga metoder som används under en graviditet är ultraljud och / eller fostervattenprov. Du som blivande förälder har rätt till information om vilka undersökningar som finns tillgängliga, men beslutet att genomföra dem är helt och hållet föräldrarnas. De är således helt frivilliga.

Den fosterdiagnostik som ofta erbjuds är:

  • Ultraljud i första trimestern (mer om ultraljud)
  • Tidigt ultraljud med KUB
  • NIPT-test
  • Moderkaksprov och fostervattenprov
  • Ultrljud i andra trimestern.

Här nedanför kan du läsa mer om dessa fosterdiagnostiska metoder.

Innan du gör fosterdiagnostik

De allra flesta barn som föds här i Sverige är helt friska. Ungefär två procent har dock någon form av missbildning eller kromosomavvikelse. Många av dessa kan upptäckas med fosterdiagnostik.

Det finns olika anledningar till varför man gör fosterdiagnostik. Innan man gör det så bör man dock tänka igenom vad man gör om det visar sig att fostret har en missbildning. Om man inte vill veta, så ska man överväga att avstå från att göra en undersökning.

Varför göra fosterdiagnostik?

Orsakerna till varför fosterdiagnostik görs är många. För vissa är det bara en del av alla de rutinkontroller som görs under graviditeten. Andra kan ha ärftliga sjukdomar i släkten som ökar riskerna för komplikationer, som man vill undvika. För några är fosterdiagnostiken bara något som gör dem lugnare och som tar bort oro för att något ska vara fel. Det finns inget rätt eller fel att tänka när det gäller fosterdiagnostik. Oavsett vad du vill så är det dock bra om du funderar igenom hur just du vill ha det. Det är du som är gravid som bestämmer.

Olika fosterdiagnostiska metoder

Ultraljud

Ett av de vanligaste testerna inom fosterdiagnostiken är ultraljudet som använts i Sverige sedan 1960-talet. Detta kan exempelvis visa om om där är mer än ett foster, hur länge graviditeten fortgått, moderkakans placering, om fostret har vissa sjukdomar eller avvikelser och mycket mer. Här kan du läsa mer om ultraljud.

KUB

Ett KUB-test är ett kombinerat ultraljud och ett blodprov. Med denna kombination av tester går det att beräkna sannolikheten för att ett foster har Downs syndrom eller två andra kromosomförändringar. Här kan du läsa mer om KUB testet.

NIPT

Detta är ett blodprov som visar på kromosomavvikelser. NIPT är mycket tillförlitligt och riskfritt, men visar provet på misstanke om att fostret har en kromosomavvikelse så rekommenderas du att göra ett moderkaksprov eller fostervattenprov. Här kan du läsa mer om NIPT testet.

Moderkaksprov

Detta prov erbjuds gravida som har vissa kända ärftliga sjukdomar eller ökad sannolikhet för att fostret har en kromosomavvikelse. Detta prov genomförs av en läkare och kan göras redan från graviditetsvecka 11. Vid detta prov finns en något ökad risk för missfall. Här kan du läsa mer om moderkakan.

Fostervattenprov

Detta prov kan genomföras av en läkare om det finns en ökad sannolikhet för att fostret har en kromosomavvikelse. Provet genomförs genom att läkaren för in en liten tunn nål i livmodern och suger upp lite fostervatten, som analyseras. Provet genomförs tidigast i vecka 15 och ger en något ökad risk för missfall. Här kan du läsa mer om fostervattenprov.

Här kan du läsa mer om Fosterrörelser och hur du ska ha koll på att de inte minskar.

Kort om kromosomer

Enligt NE förklaras kromosom med:
Kromosom (tyska Chromosom, av kromo- och grekiska ʹma’kropp’), struktur i cellen som är bärare av genomet (arvsmassan).

Varje cell i en människa har normal sett 46 kromosomer. Dessa kromosomer delas in i 23 par där den ena kromosomen i paret kommer från pappa och den andra från mamma. Med andra ord så får vi 23 kromosomer från mamman och 23 från pappan.

Dela artikeln

Dela på facebook
Facebook
Dela på twitter
Twitter
Dela på email
Email

Se gärna våra filmer för dig som är gravid. Fler artiklar om kost och hälsa hittar du längre ner.

Fler artiklar om kost och hälsa

sannolikhet bli gravid

Sannolikhet att bli gravid

Hur stor chans är det att du blir gravid om du har sex precis vid ägglossningen? Hur många månader kan man förvänta sig att det ska ta? Ändras sannolikheten för att bli gravid vid vilka åldrar? Vad är oddsen att man blir gravid om man har sex regelbundet? Babyhjälp.se ger dig svar på dina statistik frågor omkring ämnet bli gravid.

Läs artikeln »
feberkramper

Feberkramper hos barn

När barn får feberkramper så bör du lägga barnet på sidan. Normalt varar feberkramper bara i någon minut. Varför drabbas barn av feberkramper? Vad kan man göra åt feberkramper?

Läs artikeln »
Täcka över barnvagnen med filt

Täcka över barnvagnen med filt

Att täcka över barnvagnen en varm sommardag med filt, sjal eller liknande kan vara livsfarligt för ett litet barn. Risken för plötslig spädbarnsdöd och värmeslag ökar med värmen. Temperaturen inne i barnvagnen stiger snabbt till nivåer som är farligt för barnet. 

Läs artikeln »
gravid folsyra

Folsyra gravid

Folsyra rekommenderas till dig som är eller försöker att bli gravid. Varför ska gravida ta folsyra? Vad är folsyra? Vilka risker finns det med folsyratillskott under graviditeten? Du bör ta ungefär 400 mikrogram folsyra per dag redan när du försöker att bli gravid. Fortsätt med folsyra fram till du är i graviditetsvecka 12.

Läs artikeln »
vaccination

Vaccination av barn och spädbarn

Vaccination barn, vaccination spädbarn – När skall barn vaccineras? Vilka vaccinationer behöver barn och spädbarn? De första vaccinationssprutorna får barn redan vid tre månaders ålder, men det tar fortfarande lång tid innan barnet har ett fullgott vaccinationsskydd.

Läs artikeln »
Barns huvudomfång

Barns huvudomfång

Barns tillväxt för huvudomfånget. Hur stort ska ett nyfött barns huvudomfång vara? Hur mycket växet ett barns huvud under det första året? Fakta om barns huvudomfång och om storleken på barnets huvud.

Läs artikeln »
gravid symptom yrsel under graviditeten

Yrsel under graviditeten

Yrsel och svimningskänslor under graviditeten är mycket vanligt. Rädslan att yrseln ska få en att trilla och skada barnet är stor. Om du känner av yrsel eller svimningskänslor så ska du försiktigt sätta dig ner. Läs mer om yrsel under graviditeten på Babyhjälp.se.

Läs artikeln »
Fakta om graviditet och föräldraskap

Prenumerera för nyheter, fakta och kunskap.

Vi mailar ungefär en gång i veckan. Genom att skicka in godkänner du att vi sparar din mailadress.