Fosterdiagnostik

Fosterdiagnostik

Fosterdiagnostik är ett samlingsnamn för de undersökningar som görs på fostret när du är gravid. Det finns flera olika metoder inom fosterdiagnostiken men syftet är för alla att hitta missbildningar eller avvikelser på kromosomerna.  

Allt om fosterdiagnostik för blivande föräldrar

Fosterdiagnostik används främst för att undersöka fostret under graviditeten för att utesluta missbildningar och andra avvikelser samt för att datera graviditetslängden. Ultraljudet är det som de flesta förknippar med fosterdiagnostik.

Vad är fosterdiagnostik?

Fosterdiagnostik är ett samlingsnamn för olika undersökningar på det mänskliga fostret som genomförs när fostret befinner sig i moderns livmoder. Vanliga metoder som används under en graviditet är ultraljud och / eller fostervattenprov. Du som blivande förälder har rätt till information om vilka undersökningar som finns tillgängliga, men beslutet att genomföra dem är helt och hållet föräldrarnas. De är således helt frivilliga.

Den fosterdiagnostik som ofta erbjuds är:

  • Ultraljud i första trimestern (mer om ultraljud)
  • Tidigt ultraljud med KUB
  • NIPT-test
  • Moderkaksprov och fostervattenprov
  • Ultrljud i andra trimestern.

Här nedanför kan du läsa mer om dessa fosterdiagnostiska metoder.

Innan du gör fosterdiagnostik

De allra flesta barn som föds här i Sverige är helt friska. Ungefär två procent har dock någon form av missbildning eller kromosomavvikelse. Många av dessa kan upptäckas med fosterdiagnostik.

Det finns olika anledningar till varför man gör fosterdiagnostik. Innan man gör det så bör man dock tänka igenom vad man gör om det visar sig att fostret har en missbildning. Om man inte vill veta, så ska man överväga att avstå från att göra en undersökning.

Varför göra fosterdiagnostik?

Orsakerna till varför fosterdiagnostik görs är många. För vissa är det bara en del av alla de rutinkontroller som görs under graviditeten. Andra kan ha ärftliga sjukdomar i släkten som ökar riskerna för komplikationer, som man vill undvika. För några är fosterdiagnostiken bara något som gör dem lugnare och som tar bort oro för att något ska vara fel. Det finns inget rätt eller fel att tänka när det gäller fosterdiagnostik. Oavsett vad du vill så är det dock bra om du funderar igenom hur just du vill ha det. Det är du som är gravid som bestämmer.

Olika fosterdiagnostiska metoder

Ultraljud

Ett av de vanligaste testerna inom fosterdiagnostiken är ultraljudet som använts i Sverige sedan 1960-talet. Detta kan exempelvis visa om om där är mer än ett foster, hur länge graviditeten fortgått, moderkakans placering, om fostret har vissa sjukdomar eller avvikelser och mycket mer. Här kan du läsa mer om ultraljud.

KUB

Ett KUB-test är ett kombinerat ultraljud och ett blodprov. Med denna kombination av tester går det att beräkna sannolikheten för att ett foster har Downs syndrom eller två andra kromosomförändringar. Här kan du läsa mer om KUB testet.

NIPT

Detta är ett blodprov som visar på kromosomavvikelser. NIPT är mycket tillförlitligt och riskfritt, men visar provet på misstanke om att fostret har en kromosomavvikelse så rekommenderas du att göra ett moderkaksprov eller fostervattenprov. Här kan du läsa mer om NIPT testet.

Moderkaksprov

Detta prov erbjuds gravida som har vissa kända ärftliga sjukdomar eller ökad sannolikhet för att fostret har en kromosomavvikelse. Detta prov genomförs av en läkare och kan göras redan från graviditetsvecka 11. Vid detta prov finns en något ökad risk för missfall. Här kan du läsa mer om moderkakan.

Fostervattenprov

Detta prov kan genomföras av en läkare om det finns en ökad sannolikhet för att fostret har en kromosomavvikelse. Provet genomförs genom att läkaren för in en liten tunn nål i livmodern och suger upp lite fostervatten, som analyseras. Provet genomförs tidigast i vecka 15 och ger en något ökad risk för missfall. Här kan du läsa mer om fostervattenprov.

Kort om kromosomer

Enligt NE förklaras kromosom med:
Kromosom (tyska Chromosom, av kromo- och grekiska ʹma’kropp’), struktur i cellen som är bärare av genomet (arvsmassan).

Varje cell i en människa har normal sett 46 kromosomer. Dessa kromosomer delas in i 23 par där den ena kromosomen i paret kommer från pappa och den andra från mamma. Med andra ord så får vi 23 kromosomer från mamman och 23 från pappan.

Dela artikeln

Dela på facebook
Facebook
Dela på twitter
Twitter
Dela på email
Email

Se gärna våra filmer för dig som är gravid. Fler artiklar om kost och hälsa hittar du längre ner.

Fler artiklar om kost och hälsa

matvagran

Matvägran

Matvägran. Barn vägrar periodvis att äta. Hur gör man för att matvägrande barn ska få i sig tillräckligt med mat för att klara sig? När barnet inte vill äta mat är det viktigt att du inte tvingar det. Gör ätandet roligt när det lilla barnet matvägrar.

Läs artikeln »
utveckling syn barn bebis

Synens utveckling hos barn

Synens utveckling hos nyfödda barn. Hur mycket kan ett spädbarn se? Känner barn igen sina föräldrar genom att titta på dem? Hur bra syn har ett nyfött barn? Vi svarar på alla frågor du har om utvecklingen av synen hos ett barn.

Läs artikeln »
normalt blödningar

Blödningar – är det normalt

Är det normalt att ha blödningar när man är gravid? Är det normalt att ha blödningar tidigt under graviditeten? Eller är det normalt att ha blödningar sent i graviditeten? Vi ger dig svaret på vad som är normalt när du är gravid.

Läs artikeln »
Missfall

Missfall

Missfall. Vad är orsaken till ett missfall och vem är sannolik att drabbas? Hur kan man minimera risken för missfall? Vilka symptom ska man leta efter? Ett missfall kan ta hårt på dig som person och upprepade missfall kan göra det svårt att slappna av.

Läs artikeln »
Lyfta tungt gravid

Lyfta tungt gravid

När du är gravid kan du normalt lyfta saker precis som vanligt även om du måste vara försiktig i vissa delar av graviditeten. Det bästa rådet du kan få är att lyssna på din kropp.

Läs artikeln »
tander mat dryck

Mat & Dryck

Även mjölktänder kan få hål och det är därför viktigt att tänka på barnets matvanor. Rätt val av mat och dryck, samt att äta lagom ofta, är nyckeln till bra tänder. Vi ger dig tips på hur du genom rätt mat och dryck ger dina barn förutsättningar för starka tänder. Babyhjälp.se

Läs artikeln »
napptummetand

Napp och tumme påverkar tänderna

Hur påverkar användningen av napp eller av att suga på tummen barnets tänder och bett? Barn som suger mycket på nappen eller på tummen blir i vissa fall tvungna att använda tandställning när de kommer upp i skolåldern.

Läs artikeln »
Fakta om graviditet och föräldraskap

Prenumerera för nyheter, fakta och kunskap.

Vi mailar ungefär en gång i veckan. Genom att skicka in godkänner du att vi sparar din mailadress.