Fosterdiagnostik

Fosterdiagnostik

Fosterdiagnostik är ett samlingsnamn för de undersökningar som görs på fostret när du är gravid. Det finns flera olika metoder inom fosterdiagnostiken men syftet är för alla att hitta missbildningar eller avvikelser på kromosomerna.  

Allt om fosterdiagnostik för blivande föräldrar

Fosterdiagnostik används främst för att undersöka fostret under graviditeten för att utesluta missbildningar och andra avvikelser samt för att datera graviditetslängden. Ultraljudet är det som de flesta förknippar med fosterdiagnostik.

Vad är fosterdiagnostik?

Fosterdiagnostik är ett samlingsnamn för olika undersökningar på det mänskliga fostret som genomförs när fostret befinner sig i moderns livmoder. Vanliga metoder som används under en graviditet är ultraljud och / eller fostervattenprov. Du som blivande förälder har rätt till information om vilka undersökningar som finns tillgängliga, men beslutet att genomföra dem är helt och hållet föräldrarnas. De är således helt frivilliga.

Den fosterdiagnostik som ofta erbjuds är:

  • Ultraljud i första trimestern (mer om ultraljud)
  • Tidigt ultraljud med KUB
  • NIPT-test
  • Moderkaksprov och fostervattenprov
  • Ultrljud i andra trimestern.

Här nedanför kan du läsa mer om dessa fosterdiagnostiska metoder.

Innan du gör fosterdiagnostik

De allra flesta barn som föds här i Sverige är helt friska. Ungefär två procent har dock någon form av missbildning eller kromosomavvikelse. Många av dessa kan upptäckas med fosterdiagnostik.

Det finns olika anledningar till varför man gör fosterdiagnostik. Innan man gör det så bör man dock tänka igenom vad man gör om det visar sig att fostret har en missbildning. Om man inte vill veta, så ska man överväga att avstå från att göra en undersökning.

Varför göra fosterdiagnostik?

Orsakerna till varför fosterdiagnostik görs är många. För vissa är det bara en del av alla de rutinkontroller som görs under graviditeten. Andra kan ha ärftliga sjukdomar i släkten som ökar riskerna för komplikationer, som man vill undvika. För några är fosterdiagnostiken bara något som gör dem lugnare och som tar bort oro för att något ska vara fel. Det finns inget rätt eller fel att tänka när det gäller fosterdiagnostik. Oavsett vad du vill så är det dock bra om du funderar igenom hur just du vill ha det. Det är du som är gravid som bestämmer.

Olika fosterdiagnostiska metoder

Ultraljud

Ett av de vanligaste testerna inom fosterdiagnostiken är ultraljudet som använts i Sverige sedan 1960-talet. Detta kan exempelvis visa om om där är mer än ett foster, hur länge graviditeten fortgått, moderkakans placering, om fostret har vissa sjukdomar eller avvikelser och mycket mer. Här kan du läsa mer om ultraljud.

KUB

Ett KUB-test är ett kombinerat ultraljud och ett blodprov. Med denna kombination av tester går det att beräkna sannolikheten för att ett foster har Downs syndrom eller två andra kromosomförändringar. Här kan du läsa mer om KUB testet.

NIPT

Detta är ett blodprov som visar på kromosomavvikelser. NIPT är mycket tillförlitligt och riskfritt, men visar provet på misstanke om att fostret har en kromosomavvikelse så rekommenderas du att göra ett moderkaksprov eller fostervattenprov. Här kan du läsa mer om NIPT testet.

Moderkaksprov

Detta prov erbjuds gravida som har vissa kända ärftliga sjukdomar eller ökad sannolikhet för att fostret har en kromosomavvikelse. Detta prov genomförs av en läkare och kan göras redan från graviditetsvecka 11. Vid detta prov finns en något ökad risk för missfall. Här kan du läsa mer om moderkakan.

Fostervattenprov

Detta prov kan genomföras av en läkare om det finns en ökad sannolikhet för att fostret har en kromosomavvikelse. Provet genomförs genom att läkaren för in en liten tunn nål i livmodern och suger upp lite fostervatten, som analyseras. Provet genomförs tidigast i vecka 15 och ger en något ökad risk för missfall. Här kan du läsa mer om fostervattenprov.

Här kan du läsa mer om Fosterrörelser och hur du ska ha koll på att de inte minskar.

Video om Fosterdiagnostik

Här hittar du en utbildningsfilm om fosterdiagnostik som ger kompletterande information om risker och metoder inom ämnet.

Kort om kromosomer

Enligt NE förklaras kromosom med:
Kromosom (tyska Chromosom, av kromo- och grekiska ʹma’kropp’), struktur i cellen som är bärare av genomet (arvsmassan).

Varje cell i en människa har normal sett 46 kromosomer. Dessa kromosomer delas in i 23 par där den ena kromosomen i paret kommer från pappa och den andra från mamma. Med andra ord så får vi 23 kromosomer från mamman och 23 från pappan.

Dela artikeln

Facebook
Twitter
Email

Fler artiklar om kost och hälsa

Färga håret gravid

Färga håret gravid

Det finns ingen forskning som med säkerhet säger att det är farligt att färga håret när man är gravid. Det finns dock heller ingen forskning som kan säg att det är helt säkert.

Läs artikeln »
Missfall

Missfall

Missfall. Vad är orsaken till ett missfall och vem är sannolik att drabbas? Hur kan man minimera risken för missfall? Vilka symptom ska man leta efter? Ett missfall kan ta hårt på dig som person och upprepade missfall kan göra det svårt att slappna av.

Läs artikeln »
Linfrö gravid

Linfrö gravid

Linfrö när man är gravid skall endast ätas hela och i mindre mängd. Krossade linfrön skall helt undvikas. Även linfröolja ska helt undvikas under graviditet och vid amning. De studier som finns på linfrö och graviditet är begränsade men de studier som finns tyder på att linfrö kan ha oönskade effekter hos gravida kvinnor.

Läs artikeln »
Barns längd och vikt

Barns längd och vikt det första året

Längd och vikt för nyfödda barn och upp till 1 år. Här hittar du fakta om barns vikt- och längdkurvor under det första året. Hur mycket väger ett nyfött barn? Hur långt är ett nyfött barn? Hur mycket ökar ett barn i vikt och hur mycket växer barnet under det första året? Följ utvecklingen i våra diagram över barns vikt och längd under det första året.

Läs artikeln »
heminsemination

Heminsemination

Heminsemination, dvs att insemination som genomförs i hemmet har blivit allt vanligare. Hur går det till att inseminera hemma? Vilka regler gäller vid heminsemination? Vad ska man tänka på vid insemination hemma?

Läs artikeln »
amningshjarna

Amningshjärna

Amningshjärna. Amningshjärna är inte en riktig diagnos utan snarare ett myntat uttryck som växt sig starkt på senare år. Orden amningshjärna kommer ifrån att man under vissa perioder när man ammar känner sig otroligt trött och förvirrad. Man kan då göra galna saker som inte är i närheten av ett normalt beteende. Man säger då att man har en amningshjärna.

Läs artikeln »
Fakta om graviditet och föräldraskap

Prenumerera för nyheter, fakta och kunskap.

Vi mailar ungefär en gång i veckan. Genom att skicka in godkänner du att vi sparar din mailadress.