mjölkstockning

Mjölkstockning

Mjölkstockning visar sig ofta genom knölar och förhårdnader i bröstet. Du kan känna dig sjuk och få feber. Du kan förhindra, undvika och lindra mjölkstockningen genom att följa råden i denna artikeln. Ofta håller mjölkstockningen i sig under ett par dagar för att sedan ge med sig. 

21 tips när du har mjölkstockning

Om amningen inte går som det ska kan detta leda till mjölkstockning. Orsaken kan vara fel tag om bröstet, att barnet inte tömmer ut tillräckligt med mjölk, långa uppehåll i amningen eller andra amningsproblem. Det kan även orsakas av en åtsittande behå, stress, oro eller trötthet.

Vad är mjölkstockning?

Mjölkstockning (mastit) är en bröstinflammation eller en bröstinfektion. Mjölkstockning innebär att en eller flera mjölkgångar i bröstet har täppts till, så att mjölken ”stockar” sig. Detta inträffar när man av någon anledning inte kunna tömma bröstet tillräckligt mycket vid ett eller flera amningstillfällen.

Varför får man mjölkstockning?

I bröstet finns det mjölkkörtlar och mjölkgångar som mynnar ut i bröstvårtan. När mjölk blockeras eller står stilla för länge i gångarna så ”klumpar” mjölken ihop sig och ”stockar” sig. Körteln fortsätter att producera mjölk även om där är ett hinder vilket gör att stockningen blir värre och värre, då mjölken inte kan komma ut.

Mjölkstockning uppstår oftast när ett barn inte ammar tillräckligt ofta. Även en BH med dålig passform (ex en bygel BH som trycker åt) eller andra kläder som trycker ojämnt kan förvärra tillståndet då mjölkgångarna blir blockerade. Andra orsaker kan vara att man med ett finger håller undan bröstet från näsan på barnet för fria andningsvägar under amning eller att man blir kall om brösten. Fel tag om bröstet, klämd bröstvårta eller att barnet ligger för långt från bröstet kan också orsaka mjölkstockning. I vissa fall kan även en infektion som gör att en svullnad trycker mot själva mjölkgångarna orsaka en stockning. Oftast är man förskonad under de första veckorna efter förlossningen, men du kan då istället drabbas av mjölkstas. Vanligast är att mjölkstockning kommer efter ca 2 månader efter förlossningen. Om du slutar att amma väldigt tvärt löper du stor risk att drabbas. Läs mer om att: sluta amma.

Är mjölkstockning farligt och behöver man söka vård?

Mjölkstockning är inte farligt men det kan göra fruktansvärt ont. Ofta går det över av sig själv men ibland kan man behöver söka vård. Försök att behandla själv under ett par dagar. Om det inte blir bättre efter att själv ha behandlat så ska du söka vård. I vissa fall kan man få antibiotika.

Sök vård via din barnmorska eller via vården om det inte försvinner, om du är hängig eller om du får hög feber. Om du har haft såriga bröstvårtor i upp mot en vecka eller om ditt barn inte kan amma till följd av mjölkstockningen. Sök även vård om du är gravid och får mjölkstockning eller om du får det efter att du har slutat att amma.

Längre ner kan du läsa våra
”21 tips för att bli av med mjölkstockning”.

Hur känns mjölkstockning?

Mjölkstockning känns som en knöl eller förhårdnad i bröstet. Ofta kommer besvären plötsligt och bara i det ena bröstet. Ofta kan man även få feber när man har drabbats.

Symptom vid mjölkstockning

Symptomen är knölar eller förhårdnader i bröstet som även kan vara ömt. Ofta kan man känna sig sjuk och få feber. Ett resultat av mjölkstockning är ofta att man får problem med amningen, vilket spär på problemen ytterligare. Här följer en lista över de vanligaste symptomen:

  • Du drabbas av lokal smärta / ömhet i en del av bröstet, och oftast endast i ett bröst åt gången.
  • Smärtan kommer oftast plötsligt.
  • Du får en ökad kroppstemperatur / feber. Ofta ligger temperaturen mellan 38,4 och 41 grader Celsius.
  • Du kan få influensaliknande sjukdomskänsla med huvudvärk, muskelvärk och frossbrytning.
  • Du kan drabbas av en eller flera förhårdnader / knölar under huden. Bröstet kan generellt kännas knöligt och mycket hårt.
  • Det gör ofta ont att amma. Bröstvårtan kan även få sprickor och sår eller vara snedsugen / klämd efter amning.
  • I vissa fall blir huden på brösten blankare och mer spända. Bröstvårtorna kan även bli hårda och platta.

Hur länge har man mjölkstockning

Har man mjölkstockning så brukar den släppa redan efter några dagar, 2-3 dagar. I sällsynta fall håller det i sig under ett par veckor.

21 tips för att förhindra, undvika eller lindra mjölkstockning

Vad kan man göra när man drabbats av mjölkstockning? Här följer en lite med tips över olika saker du kan pröva för att förhindra eller lindra när du drabbats av mjölkstockning.

  1. Amma mycket och ofta, på båda brösten. Placera gärna barnet så att hakan är där stockningen sitter. På detta sätt blir utdrivningen som starkast. Försök att amma 8-12 gånger per dygn.
  2. Ett bröst i taget. Låt barnet dricka så mycket mjölk det vill från det ena bröstet innan du erbjuder det andra.
  3. Massera bröstet. Du bör massera bröstet både under amningen och mellan amningstillfällena. Stryk försiktigt i riktning mot bröstvårtan.
  4. Amma i olika ställningar. Variera din amningsposition så att bröstgångarna är fria och så att barnet kan tömma ut all mjölk effektivt.
  5. Hud mot hud. Stimulera barnet att amma mer och oftare genom att låta barnet ligga hud mot hud. Lukten av mjölk kan göra barnet sugen stimulera sök- och sugsignalerna.
  6. Regelbunden amning. Försök att inte ha för långa uppehåll mellan amningarna.
  7. Rätt bröst. Amma det bröst som har stockning först. Barnet suger mest aktivt i början vilket gör att bröstet då töms bättre.
  8. Håll brösten varma. Se till så att brösten inte blir nedkylda. Sitt inte i drag och om mjölk läcker ut så gå inte runt med en våt BH / tröja.
  9. Använd hårfön. Blås varmluft på bröstet samtidigt som du masserar försiktigt med hela handen. Rör med strykande rörelser från bröstkorgen in mot bröstvårtan (ha en tunn tröja eller en tunn handduk emellan om det känns konstigt).
  10. Slappna av. Stress, oro, smärta eller trötthet kan göra det svårt att släppa ifrån sig mjölk.
  11. Rätt teknik. Om barnet har ett dåligt eller felaktigt suggrepp så kommer bröstet inte att tömmas ordentligt, vilket öka risken för mjölkstockning. Rådfråga gärna en amningsrådgivare för att vara helt säker på att du gör rätt.
  12. Fingra inte. Tryck inte ner bröstet under barnets näsa. Flytta istället ner barnet en liten aning så att det böjer huvudet bakåt och på så sätt får fritt för näsan.
  13. Varmt vatten. Använda varmt vatten, i ett bad eller en varm dusch, för att värma upp brösten.
  14. Testa att pumpa ut lite bröstmjölk innan du ammar för att mjuka upp bröstvårtan och göra det lättare för barnet att ta rätt grepp. Du kan antingen använda en bröstpump eller pumpa för hand.
  15. Pumpa ut efter amning. Om barnet ätit färdigt och du ändå känner att brösten är hårda eller fulla, så försöka att tömma dem genom att pumpa.
  16. Varm vetekudde. Använd en varm vetekudde för att värma brösten och sen hålla dem varma under en längre tid.
  17. Varm handduk. Lägg en varm handduk över bröstet precis innan amning. Detta kan göra så att mjölken lättare rinner till.
  18. Köp en ny BH. Se till så att du har en BH med rätt passform. En sport-BH brukar fungera bra. Undvik byglar.
  19. Kålblad i BH:n. En del mammor och till viss del vetenskap tyder på att ett kålblad innanför BH.n kan hjälpa till att minska svullnad och obehag.
  20. Sluta inte amma tvärt, utan trappar långsamt ner. Läs mer om att Sluta amma eller om att Sluta amma på natten.
  21. Drick mycket vätska för att att hålla mjölken rinnande. Se även till att äta och vila tillräckligt så att du mår bra.

Om inget hjälper? Ta smärtstillande (enligt bipacksedel), paracetamol eller ibuprofen går bra (till ammande kvinnor med friska barn födda efter vecka 38 – annars rådfråga först). Alla smärtstillande går över i modersmjölken, men det finns inget som tyder på att det skadar barnet (läs om smärtstillande och amning). Kontakta vården om det inte går över.

Har du fler tips vid mjölkstockning?

Källa mjölkstockning: 1177, rikshandboken-bhv.se, doktorn.com, doktorn.net, samt barnmorska.

Läs även om hur länge man ska amma vid varje tillfälle samt om hur ofta man ska amma?

Se gärna våra filmer för dig som har barn.

Fler artiklar för dig med familj

amningshjarna

Amningshjärna

Amningshjärna. Amningshjärna är inte en riktig diagnos utan snarare ett myntat uttryck som växt sig starkt på senare år. Orden amningshjärna kommer ifrån att man under vissa perioder när man ammar känner sig otroligt trött och förvirrad. Man kan då göra galna saker som inte är i närheten av ett normalt beteende. Man säger då att man har en amningshjärna.

Läs artikeln »
Sluta amma

Sluta amma

Har du bestämt dig för att sluta amma? Eller måste du av någon anledning tvärt avsluta amningen? Då har vi de tips och råd du behöver. Att sluta amma är inte så lätt som ett enkelt beslut. Det kräver beslutsamhet och disciplin. 

Läs artikeln »
amning alkohol

Alkohol amning

Livsmedelsverket säger att man vid amning kan dricka små mänger alkohol. En del av alkoholen går över i bröstmjölken. Andra risker med alkohol vid amning är försämrad mjölkproduktion och att barnet sover sämre. Du som förälder påverkas också av alkohol. 

Läs artikeln »
nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev. Vårt nyhetsbrev är fullt av fakta för dig som är gravid eller för dig som är nybliven förälder. Följ graviditetens utveckling eller barnets utveckling beroende på var i livet du befinner dig just nu.

Läs artikeln »
förkyld sjuk amma

Förkyld ammar

När du är förkyld, magsjuk, har influensa eller har feber så ska du fortsätta att amma som vanligt. Amning är bra för barnet och bröstmjölken hjälper även till att ge ett extra skydd. Är barnet förkyld eller sjuk så bör barnet också fortsätta med amningen precis som vanligt. 

Läs artikeln »
Råmjölk gravid bebis

Råmjölk

Råmjölk är den bröstmjölk som bildas redan under graviditeten och som kommer i början av amningen. Mjölkens sammansättning är anpassat efter det nyfödda barnets behov. Råmjölken är ofta kletig och genomskinlig till gul i färgen.

Läs artikeln »
amma hur ofta

Hur ofta ska du amma?

Hur ofta ska man amma? Hur många gånger om dagen är det normalt att amma? Är det normalt att amma tio gånger om dagen? Hur ofta man ska amma beror på många olika faktorer.

Läs artikeln »
Amma

Amma – 21 tips när du ska amma

Amma är bra för både barn och mamma men det är inte alltid så lätt. Vi har tagit fram 21 amningstips som hjälper dig när du ska amma. Vårt allra bästa tips är att slappna av och att låta det ta tid. Att amma är något som ska vara mer än bara en matstund. 

Läs artikeln »
Fakta om graviditet och föräldraskap

Prenumerera för nyheter, fakta och kunskap.

Vi mailar ungefär en gång i veckan. Genom att skicka in godkänner du att vi sparar din mailadress.