Bedövning och smärtlindring

-minimera smärtan under förlossningen

Smärta hör till förlossningen men hur mycket kan man stå ut med! Alla som föder barn har mer eller mindre ont under förlossningen. Det är bra att ha förberett sig på att det kommer att göra ont samt på vilka olika smärtstillande man vill använda sig av.

Det man kan göra själv som blivande förälder är att fundera hemma på vad man tror sig behöva för bedövning för att våga föda. Gå gärna igenom vilken smärtlindring ni vill använda redan i förväg och skriv ner det i en förlossningsplan. På så vis slipper ni diskussioner i förlossningsrummet och kanske blir det så att partnern eller mannen måste vara den som berättar för barnmorskan vad den blivande mamman vill ha för bedövning. Ingen kan i förväg säga hur ont du kommer att ha under förlossningen. Var också medveten om att det inte alltid är säkert att den smärtlindring du bestämt dig för är möjlig.

Diskutera vilka möjligheter du har redan på mödravårdcentralen inför förlossningen. Det viktigaste inför förlossningen är att man känner sig trygg och avslappnad. Bara detta i sig kan göra att det gör mindre ont. Här nedan följer nu kort information kring olika typer av smärtlindring. Man skiljer normalt på medicinska metoder och icke-medicinska metoder.

Medicinska smärtlindringsmetoder

Dessa metoder ger normalt bättre effekt än icke-medicinska metoder men nackdelen kan vara biverkningarna som kan påverka både mamman och barnet. Några av de vanligaste metoderna är;

Smärtstillande tabletter - får du dessa på sjukhuset så är det ingen fara. Tar du dem hemma så se till att läsa bipacksedeln så att de går bra att äta trots att du är gravid. Paracetamol, dvs Alvedon eller Reliv brukar funka bra. Rådfråga alltid på apoteket innan du äter medicin under graviditeten.

Lustgas - detta är den mest vanliga metoden för att lindra smärta vid förlossningar. Effekten är verksam i hjärnan och har främst en positiv effekt genom att den gör så att man blir avslappnad. Du kan använda lustgas under hela förlossningen och ibland kan det vara till stor hjälp att bara hålla lustgasmasken i handen för att känna extra trygghet och vetskap om att hjälpen är nära. Gasen ska börjas andas in så tidigt som möjligt vid varje värk och andas med långa, djupa andetag i masken. När du når toppen på värken lägger du bort masken och effekten av gasen varar i ytterligare cirka 30 sekunder. Varken barnet eller värkarbetet påverkas av lustgasen.

Bäckenbottenbedövning (PDB) - denna metod används endast under utdrivningsskedet. Bedövningsmedlet ges av barnmorskan som sprutar det på båda sidorna innanför slidmynningen för att blockera nerverna. Smärtan i bäckenbotten och i slidöppningen försvinner i och med detta. En risk att krystreflexen försvinner eller att styrkan avtar vilken ofta kan leda till ett förlängt utdrivningsskede.

Livmoderbedövning (PCB) - detta innebär att man bedövar livmodern. Metoden är snabb och enkel och ger smärtlindring när smärtan är som störst, vilket är runt tiden då livmodermunnen är öppen cirka 3-4 centimeter. Viss påverkan av smärtlindringen kan gå över till barnet vilket märks genom att barnets hjärta slår lite långsammare efter att bedövningen har lagts. Därför används metoden sällan. Metoden har även emot sig att effekten av den är relativt kortvarig 1-1,5 timmar men man kan få flera sprutor. Positivt är att livmoderbedövning inte har samma avstannande effekt på förlossningsförloppet som ryggbedövning har.

Epiduralbedövning (ryggbedövning) - ges genom att ett bedövningsmedel sprutas in utanför ryggmärgskanalen genom en slang (kallad epiduralkateter). Detta gör att man kan fylla på mer bedövningsmedel efter hand om det skulle behövas. Epidural är mycket effektiv men kan göra att värkarna mattas av och mindre effektiva.

Spinalbedövning (ryggbedövning) - detta sätt påminner om epiduralbedövning men med skillnaden att bedövningsmedlet sprutas in genom en nål direkt in i ryggmärgsväskan, istället för genom en slang. Effekten kommer fortare med spinalbedövning men man kan inte fylla på mer efter hand.

Ofta kallas ryggbedövning felaktigt för ryggmärgsbedövning, men det är inte ryggmärgen som bedövas, utan nerverna som passerar ut från den. Detta gör att smärtsignalerna hindras från att nå fram till hjärnan. Ryggbedövning ges genom att en nål förs in mellan två ryggkotor i ländryggen och vidare in i ett hålrum som heter epiduralrummet. Detta ligger precis utanför ryggmärgskanalen och den hårda ryggmärgshinnan. Nålen sticks in så att den inte kan nå själva ryggmärgen. Man kan även kombinera spinal- och epiduralbedövning för att nå fördelarna med båda metoderna. Detta är dock inte så vanligt i Sverige. Bedövningen ges av en narkosläkare och det är viktigt att man rundar ryggen så mycket som möjligt och att vara helt stilla. Man somnare inte och medvetande påverkas inte på något sätt. Du slipper därför dåsighet som är vanligt vid användning av andra metoder. Ryggbedövning är den metod som bäst lindrar förlossningssmärtan och där är små risker. Man kan dock få svårt att kissa, få klåda, huvudvärk, blodtrycksfall eller känna sig tung i benen.

Icke medicinska smärtlindringsmetoder

Det finns sätt att få bedövande effekt utan att använda sig utav starka läkemedel. Icke-medicinska metoder ger färre biverkningar och både barnet och mamman mår bättre efteråt om allt varit normalt. Några exempel på sådan metoder är;

Dusch och bad - en varm dusch eller ett bad kan för de flesta lindra smärta. Värmen från vattnet gör att blodtrycket sjunker och gör att oron minskar och att man slappnar av. Detta funkar bäst i början av öppningsskedet och kan användas både hemma och på förlossningen. Glöm inte att dricka vatten om du badar länge då det är lätt att missa att man faktiskt svettas i badet. Du kommer att behöva vätska senare under förlossningen. Har vattnet gått bör du inte bada då det kan finnas risk för infektion.

Psykoprofylax - Andningsprofylax var populärt på 70-talet men försvann under många år för att nu åter igen vara på intåg. Ibland benämns det vid sin kortform, profylax, och har ett fokus på att förbereda mamman på förlossningsprocessen genom exempelvis andningstekniker och coachning. Genom användandet av dessa andningstekniker ökar känslan av kontroll, förmågan att arbeta med kroppen under värkarbetet och samtidigt kan den upplevda smärtan minska.

Tens - detta innebär att man stimulerar hudnära nerver med svag elektrisk ström. Förkortningen tens står för, transkutan elektrisk nervstimulering. Små plattor fästes på de ställen där det gör ont och elektriska impulser avges av olika styrka. Dessa impulser konkurrerar med smärtimpulserna i ryggmärgen och aktiverar kroppseget morfin, sk endorfin, och lindrar på så sätt smärtan. För att få bästa effekt ska du se till att använda en så hög styrka att man känner musklerna dra ihop sig och att det nästan gör ont. Metoden har inga biverkningar och positivt är att man kan använda denna redan hemma. Det är vanligt att man kan hyra en apparat på MVC före förlossningen.

Massage - allt ifrån kraftig massage i ryggslutet till lätta strykningar över nedre delen av magen kan kännas smärtlindrande. Massage gör även att du funderar på något annat än smärtan för en stund.

Sterila kvaddlar - detta innebär att man ger små injektioner med sterilt vatten precis under huden eller i underhudsfettet på de ställen där smärtan sitter. Metoden är helt utan biverkningar och har använts under många år. Precis vid injektionen, i 20-30 sekunder, ger metoden en intensiv smärta. Sedan har det en smärtlindrande effekt som varar i en till två timmar. Nya sprutor kan fås varannan timme. Bäst fungerar metoden om smärtan är centrerad till en plats, dvs antingen fram eller bak.

Akupunktur - metoden är idag vanlig och erbjuds på de flesta förlossningskliniker. Akupunktur fungerar genom att det ökar genomblödningen där nålen sitter så att muskeln slappnar av och smärtimpulserna hindras från att nå fram till hjärnan. Metoden leder också till att kroppen frigör endorfin, vilket är smärtlindrande, lugnande och samtidigt ökar välbefinnandet. Akupunktur ger bäst effekt i början av öppningsskedet och ger inga biverkningar.

Fysisk aktivitet - att röra på sig kan ha positiv effekt på värkarbetet eftersom det ofta går fortare om man är aktiv med att exempelvis byta ställning.

Källa: Vårdguiden, sjukvårdsupplysningen, samt information från barnmorskor

De som läst avsnittet om bedövning och smärtlindring vid förlossningen läste även om hur förlossningen går till och om vad som händer runt omkring samt om kejsarsnitt.

• Hem
• Gravid
• Förlossningen
• Barnets utveckling
• Nyfödd 0-3 månader
• Barn 4-6 månader
• Barn 7-9 månader
• Barn 10-12 månader
• Sjukdom & Allergi
• Barnnamn
• Ekonomi & Förälder
• Förhållande
• Kost & Näring
• Böcker
• Prylar
• Gott & Blandat
• Frågor & Svar
• Kontakt
• Barnbutik