Sugklocka vid förlossning

Sugklocka

En sugklocka används för att hjälpa till vid en förlossning. Det finns en del risker med sugklocka men man ska komma ihåg att den används när det finns en fara för modern eller barnet. Det är ovanligt med skador eller komplikationer. 

Förlossning med sugklocka

Sugklocka är ett verktyg som används för att underlätta och hjälpa till vid förlossningen. Ungefär sju till tio procent av alla kvinnor som föder barn i Sverige får vara med om att födseln avslutas med hjälp av en sugklocka.

Att föda med sugklocka är något som skrämmer många kvinnor. Oron handlar ofta om att man inte är förberedd eller påläst i ämnet, men den kan också ha andra orsaker. Viktigt att veta är att man har rätt att tacka nej till sugklocka, men du ska också veta att den endast används för att du eller barnet anses vara i fara.

I denna artikel går vi igenom: 

  • Vad är en sugklocka
  • Hur fungerar en sugklocka
  • Förlossnings med hjälp av sugklocka
  • Hur använder man en sugklocka
  • Fördelar och nackdelar
  • Risker och komplikationer

Vad är en sugklocka?

Sugklocka är ett verktyg som används ända sedan mitten av 1800-talet. Metoden fick dock genomslag först på 1950-talet då Tage Malmström, en svensk professor, designade en sugklocka i metall som visade sig vara verksam. En sugklocka är en metod av instrumentell förlossning som fästes på barnets huvud. Med hjälp av sugklockan kan en läkare hjälpa till att dra ut barnet för att förkorta tiden till förlossning.

Hur fungerar en sugklocka?

Sugklockan används i samband med utdrivningsskedet då en kopp av metall, plast eller gummi kopplas till en sug på barnets huvud. På koppen finns ett hål, till vilken en slang är fäst. Det är denna slang som går till en sug som skapar ett undertryck under locket som gör att klockan kan fästa. Ett handtag fästes även på koppen som ger extra dragkraft som utövas av läkare i samband med kvinnans värkar.

För att en sugklocka ska kunna användas måste barnet ha kommit tillräckligt långt ner, annars går det inte att sätta sugklockan på barnets huvud. Om detta är fallet så kan det istället bli aktuellt med kejsarsnitt.

Förlossning med sugklocka

Vid själva förlossningen så får du information av läkare varför de behöver hjälpa till med en sugklocka. Inför användningen är det bra om mamman har en tom urinblåsa. Urinblåsan tömmes därför och ibland sätter man in en kateter som får sitta kvar tills efter förlossningen.

Kvinnan ligger vid användning av sugklocka vanligen på rygg med benen stöttande i 90 graders vinkel, i benstöd. Detta för att läkaren ska komma åt ordentligt. Om vattnet inte gått så tar barnmorskan eller läkaren hål på fosterhinnorna. Vissa upplever att det kan göra ont när läkaren för in sugklockan i slidan. Om detta är fallet så kan man andas lustgas.

Sugklockans kopp placeras runt 3 centimeter framför den bakre fontanellen och läkarens dragkraft utnyttjas parallellt med värkarbetet. Dragkraften riktas i linje med förlossningskanalen och en person håller samtidigt ett skydd mot mellangården för att minimera risken för större bristning. Normalt används sugklockan under endast två eller tre värkar, men det förekommer att man gör det under fler än så. Det är viktigt att arbetet sker i samarbete mellan mamman och personalen så att allt sker simultant.

Det händer även att man ibland tar bort sugklockan när det är en eller två värkar kvar innan barnet kommer ut. Man har då hjälpt barnet ner till bäckenbotten och mamman kan sedan föda fram barnet utan sugklockans hjälp. Är det mer akut, eller om mamman inte orkar krysta, tas sugklockan bort först när huvudet är framfött.

Vid användning av sugklocka är det normalt fler personer i rummet än annars. Det kan exempelvis vara två barnmorskor, två läkare och två undersköterskor.

Varför används en sugklocka?

En sugklocka används för att behandla förlängt utdrivningsskede och minimera kända risker för barn och mamma vid vaginal förlossning. Sugklocka kan rädda livet på barnet om det hotas av syrebrist och snabbt måste ut. Det finns alltid en anledning till varför man använder sugklocka. Både sugklocka och akut kejsarsnitt är åtgärder som används för att rädda liv.

I kort så används en sugklocka när kvinnan bedöms ha krystat för länge, om mamman behöver hjälp under krystningen pga någon sjukdom eller utmattning, om barnet ligger med ansiktet framåt i förlossningskanalen, om barnet är stort samt vid misstanke om omedelbar fara för barnet. Faror som kan leda till användande av sugklocka är exempelvis påverkad hjärtfrekvens eller tecken på att moderkakan håller på att lossna.

Fördelar och nackdelar med sugklocka

Här har vi listat några av de för- och nackdelar som finns med att använda sugklocka. Man ska dock ha med sig att huvudanledningen till att använda sugklocka är för att hjälpa barn och mamma vid fara.

Fördelar med sugklocka.

  • Ingen bedövning behövs
  • Mindre trauma för modern (jämfört med kejsarsnitt)
  • Den kan rädda livet på barnet

Nackdelar med sugklocka

  • Risken för svåra bristningar ökar
  • Skador på ändtarmens slutmuskel kan uppstå
  • Risken för inkontinens ökar
  • Ökad risk för hjärnblödning

Risker med sugklocka

Ofta används sugklocka som ett alternativ till kejsarsnitt och tångförlossning. Metoden anses säker när den utförs på rätt sätt av utbildad personal.

De mest allvarliga riskerna och komplikationerna med sugklockan är intrakraniell blödning, kafalhematom och subgaleal blödning. Förekomsten av detta uppskattas dock som så låg som 0,1-3 fall av 1000. Risken är något högre hos korta kvinnor med stora barn, hos en äldre föderska, när kvinnan blivit igångsatt och vid användande av ryggbedövning.

Andra komplikationer med sugklocka är temporära svullnader på barnets huvud. Dessa försvinner normalt inom 2 timmar till 2 veckor. Barnet kan dock ha ont på huvudet efteråt och kan då behöva få smärtstillande under några dagar efter förlossningen. Barnet kan även få blödningar från ögats näthinna. Detta sker relativt ofta men är normalt utan konsekvenser på lång sikt.

Sugklockan är också associerad med större vaginala bristningar (tredje och fjärde graden). Dessa kan dock minskas genom att man klipper mellangården i samband med användandet av sugklocka. Klippet skall dock vägas mot att det i sig kan orsaka muskelskada och att det inte är en garanti mot svåra bristningar.

Läs även: Bristningar vid förlossning

I Sverige anses tång medföra den absolut största risken. Tång används därför nästan inte alls i Sverige.

Hur tänker du kring sugklocka?

Källa; http://emedicine.medscape.com/article/271175-overview#a6,
Karolinska institutet, 1177, wikipedia, födelsehuset.se, läkartidningen, SBU:s rapport ”Analsfinkterskador vid förlossning” april 2016. SBU: ”Behandling av förlossningsskador som uppkommit vid vaginal förlossning”, rapport 250/2016.

De som läste om sugklocka läste även mer om kejsarsnitt och om vad som händer på förlossningen.

Se gärna våra filmer för dig som närmar dig förlossningen eller se våra förslag på relaterade artiklar längre ner.

Fler artiklar för dig med familj

Förlossning tvillingar

Förlossning vid tvillingar

En förlossning med tvillingar skiljer sig inte mycket från en förlossning där kvinnan endast väntar ett barn. Det som skiljer är att det är två barn som ska födas. En förlossning med tvillingar räknas dock som en riskförlossning.

Läs artikeln »
sätesbjudning vändningsförsok

Vändningsförsök

Ett vändningsförsök vid bekräftad sätesbjudning genomförst normalt runt vecka 36-37. Det utförs på förlossningen av en läkare. Du bör vara fastande och innan vändningsförsöket genomförs så genomgår du en ultraljudsundersökning. Läkaren försöker sedan vända barnet genom att påverka det utifrån.

Läs artikeln »
kejsarsnitt

Kejsarsnitt

Kejsarsnitt kan genomföras både planerat och akut, men varför gör man egentligt kejsarsnitt och hur går det till? Hur blir ett ärr efter ett kejsarsnitt. Får man själv välja om barnet ska födas med kejsarsnitt eller måsta man föda vaginalt om det är möjligt.

Läs artikeln »
navelstrangen

Navelsträngen

Varför finns navelsträngen? Vilken funktion har navelsträngen? När ska man klippa av navelsträngen? Kan navelsträngen lossna? Kan barnet få navelsträngen runt halsen? Läs svaren på dessa frågor i denna artikel.

Läs artikeln »
Färdknäppen

Färdknäppen

Färdknäppen är en gammal myt eller sanning om hur man genom samlag i slutet av graviditeten kan hjälpa till att sätta igång förlossningen. Enligt Färdknäppen är det mannens säd, som gör så att förlossningsvärkarna sätter igång. 

Läs artikeln »
bristningar vid förlossning

Bristningar

Många är rädda för att de ska brista i underlivet när de föder barn. Att råka ut för bristningar vid förlossningen är något som är relativt vanligt, men det finns olika klassificeringar av bristningar.

Läs artikeln »
efter förlossningen

Efter förlossningen

Nyfött barn – efter förlossningen. Efter förlossningen så förväntas ni kunna ta hond om ett barn. Att efter förlossningen ta hand om ett nyfött barn väcker många frågor och funderingar. Här hittar du fakta om livet efter förlossningen.

Läs artikeln »
Fakta om graviditet och föräldraskap

Prenumerera för nyheter, fakta och kunskap.

Vi mailar ungefär en gång i veckan. Genom att skicka in godkänner du att vi sparar din mailadress.