bedovning

Bedövning och smärtlindring under förlossningen

Smärtlindring och bedövning under förlossningen. Det finns många sätt att få smärtlindring och bedövande effekt när man föder barn. Vet du vad skillnaden är mellan olika smärtlindringsmetoder? Du får svaret i denna artikel.

Smärtlindring – minimera smärtan när du föder barn

Smärta hör till förlossningen men hur mycket kan man stå ut med! Alla som föder barn har mer eller mindre ont under förlossningen. Det är bra att ha förberett sig på att det kommer att göra ont samt på vilka olika smärtstillande man vill använda sig av.

Det man kan göra själv som blivande förälder är att fundera hemma på vad man tror sig behöva för bedövning för att våga föda. Gå gärna igenom vilken smärtlindring ni vill använda redan i förväg och skriv ner det i en förlossningsplan. På så vis slipper ni diskussioner i förlossningsrummet och kanske blir det så att partnern eller mannen måste vara den som berättar för barnmorskan vad den blivande mamman vill ha för bedövning. Ingen kan i förväg säga hur ont du kommer att ha under förlossningen. Var också medveten om att det inte alltid är säkert att den smärtlindring du bestämt dig för är möjlig.

Bedövning vid förlossningenDiskutera vilka möjligheter du har redan på mödravårdscentralen inför förlossningen. Det viktigaste inför förlossningen är att man känner sig trygg och avslappnad. Bara detta i sig kan göra att det gör mindre ont. Här nedan följer nu kort information kring olika typer av smärtlindring. Man skiljer normalt på medicinska metoder och icke-medicinska metoder.

Läs även: Nervsystemet kontrollerar förlossningssmärtan

Medicinska smärtlindringsmetoder under förlossningen

Dessa smärtlindringsmetoder ger normalt bättre effekt än icke-medicinska metoder men nackdelen kan vara biverkningarna som kan påverka både mamman och barnet. Några av de vanligaste metoderna är;

  • Smärtstillande tabletter – får du dessa på sjukhuset så är det ingen fara. Tar du dem hemma så se till att läsa bipacksedeln så att de går bra att äta trots att du är gravid. Paracetamol, dvs Alvedon eller Reliv brukar funka bra. Rådfråga alltid på apoteket innan du äter medicin under graviditeten.
  • Morfin – Morfin är en vanlig form av smärtlindring som ibland ges i kombination med andra läkemedel. Morfin ges i tablettform eller som injektion och ger en smärtlindrande effekt. Om morfin används så är det oftast i ett tidigt skede av förlossningen, i öppningsskedets latensfas. Morfin är gynnsamt om denna fas är långdragen och kvinnan är mycket trött och behöver vila. Nackdelen med morfin är att barnet blir påverkat, vilket man kan se på barnets hjärtfrekvens. Morfin är ofarligt för barnet men om det ges i nära anslutning till förlossningen så kan barnet behöva stöd med andningen till en början. När det ges sent i förlossningsförloppet kan barnet dessutom bli slött och trött i några dagar efter förlossningen, vilket kan ha negativa effekter på amningen. Dessa negativa effekter gör att morfin normalt inte används när förlossningen kommit in i en aktiv fas.
  • Lustgas – Lustgas är väldigt vanligt att man använder under förlossningen för att lindra smärtan. Effekten är verksam i hjärnan och gör så att dublir avslappnad. Du kan använda lustgas under hela förlossningen och ibland kan det vara till stor hjälp att bara hålla lustgasmasken i handen för att känna extra trygghet och vetskap om att hjälpen är nära. Gasen ska börja andas in så tidigt som möjligt vid varje värk och andas med långa, djupa andetag i masken. När värken börjar lägga sig lägger du bort masken och effekten av gasen varar i ytterligare cirka 20-30 sekunder. Varken barnet eller värkarbetet påverkas av lustgasen, vilket är positivt.
  • Bäckenbottenbedövning (PDB) – denna metod används endast under utdrivningsskedet. Bedövningsmedlet ges av barnmorskan som sprutar det på båda sidorna innanför slidmynningen för att blockera nerverna. Smärtan i bäckenbotten och i slidöppningen försvinner i och med detta. En risk att krystreflexen försvinner eller att styrkan avtar vilken ofta kan leda till ett förlängt utdrivningsskede.
  • Livmoderbedövning eller paracervikalblockad – innebär att man bedövar livmodern genom att bedöva nerverna runtlivmoderhalsen. Metoden är snabb och enkel och ger god smärtlindring. Viss påverkan av smärtlindringen kan dock gå över till barnet vilket märks genom att barnets hjärta slår långsammare efter att bedövningen har lagts. Av denna anledning så används metoden sällan. Metoden har även emot sig att effekten av den är relativt kortvarig. Den varar normalt i 1-1,5 timme men man kan fylla på med flera sprutor och på så sätt förlänga tiden. Positivt är att livmoderbedövning inte har samma avstannande effekt på förlossningsförloppet som ryggbedövning har.
  • Epiduralbedövning (ryggbedövning) – ges genom att ett bedövningsmedel sprutas in utanför ryggmärgskanalen genom en slang (kallad epiduralkateter). Detta gör att man kan fylla på mer bedövningsmedel efter hand om det skulle behövas. Epidural är mycket effektiv men kan göra att värkarna mattas av och mindre effektiva.
  • Spinalbedövning (ryggbedövning) – detta sätt påminner om epiduralbedövning men med skillnaden att bedövningsmedlet sprutas in genom en nål direkt in i ryggmärgsväskan, istället för genom en slang. Effekten kommer fortare med spinalbedövning men man kan inte fylla på mer efter hand.Ofta kallas ryggbedövning felaktigt för ryggmärgsbedövning, men det är inte ryggmärgen som bedövas, utan nerverna som passerar ut från den. Detta gör att smärtsignalerna hindras från att nå fram till hjärnan. Ryggbedövning ges genom att en nål förs in mellan två ryggkotor i ländryggen och vidare in i ett hålrum som heter epiduralrummet. Detta ligger precis utanför ryggmärgskanalen och den hårda ryggmärgshinnan. Nålen sticks in så att den inte kan nå själva ryggmärgen. Man kan även kombinera spinal- och epiduralbedövning för att nå fördelarna med båda metoderna. Detta är dock inte så vanligt i Sverige. Bedövningen ges av en narkosläkare och det är viktigt att man rundar ryggen så mycket som möjligt och att vara helt stilla. Man somnar inte och medvetande påverkas inte på något sätt. Du slipper därför dåsighet som är vanligt vid användning av andra metoder. Ryggbedövning är den metod som bäst lindrar förlossningssmärtan och där är små risker. Man kan dock få svårt att kissa, få klåda, huvudvärk, blodtrycksfall eller känna sig tung i benen.

Icke medicinska smärtlindringsmetoder

Det finns sätt att få bedövande effekt utan att använda sig utav starka läkemedel. Icke-medicinska metoder ger färre biverkningar och både barnet och mamman mår bättre efteråt om allt varit normalt. Några exempel på sådan metoder är;

  • Dusch och bad – en varm dusch eller ett bad kan för de flesta lindra smärta. Värmen från vattnet gör att blodtrycket sjunker och gör att oron minskar och att man slappnar av. Detta funkar bäst i början av öppningsskedet och kan användas både hemma och på förlossningen. Glöm inte att dricka vatten om du badar länge då det är lätt att missa att man faktiskt svettas i badet. Du kommer att behöva vätska senare under förlossningen. Har vattnet gått bör du inte bada då det kan finnas risk för infektion.
  • Psykoprofylax – Andningsprofylax var populärt på 70-talet men försvann under många år för att nu åter igen vara på intåg. Ibland benämns det vid sin kortform, profylax, och har ett fokus på att förbereda mamman på förlossningsprocessen genom exempelvis andningstekniker och coachning. Genom användandet av dessa andningstekniker ökar känslan av kontroll, förmågan att arbeta med kroppen under värkarbetet och samtidigt kan den upplevda smärtan minska. Läs mer om profylaxTips: Här hittar du en bra och prisvärd onlinekurs i profylax. Just nu får du 20% rabatt på kurser på Föräldrautbildning.se om du anger koden “babyhj19“.profylaxkurs online
  • Tens – detta innebär att man stimulerar hudnära nerver med svag elektrisk ström. Förkortningen tens står för, transkutan elektrisk nervstimulering. Små plattor fästes på de ställen där det gör ont och elektriska impulser avges av olika styrka. Dessa impulser konkurrerar med smärtimpulserna i ryggmärgen och aktiverar kroppseget morfin, sk endorfin, och lindrar på så sätt smärtan. För att få bästa effekt ska du se till att använda en så hög styrka att man känner musklerna dra ihop sig och att det nästan gör ont. Metoden har inga biverkningar och positivt är att man kan använda denna redan hemma. Det är vanligt att man kan hyra en apparat på MVC före förlossningen.
  • Massage – allt ifrån kraftig massage i ryggslutet till lätta strykningar över nedre delen av magen kan kännas smärtlindrande. Massage gör även att du funderar på något annat än smärtan för en stund.
  • Sterila kvaddlar – detta innebär att man ger små injektioner med sterilt vatten precis under huden eller i underhudsfettet på de ställen där smärtan sitter. Metoden är helt utan biverkningar och har använts under många år. Precis vid injektionen, i 20-30 sekunder, ger metoden en intensiv smärta. Sedan har det en smärtlindrande effekt som varar i en till två timmar. Nya sprutor kan fås varannan timme. Bäst fungerar metoden om smärtan är centrerad till en plats, dvs antingen fram eller bak.
  • Akupunktur – metoden är idag vanlig och erbjuds på de flesta förlossningskliniker. Akupunktur fungerar genom att det ökar genomblödningen där nålen sitter så att muskeln slappnar av och smärtimpulserna hindras från att nå fram till hjärnan. Metoden leder också till att kroppen frigör endorfin, vilket är smärtlindrande, lugnande och samtidigt ökar välbefinnandet. Akupunktur ger bäst effekt i början av öppningsskedet och ger inga biverkningar.
  • Fysisk aktivitet – att röra på sig kan ha positiv effekt på värkarbetet eftersom det ofta går fortare om man är aktiv med att exempelvis byta ställning.

Mer om: Förlossningsrädsla

De som läst avsnittet om bedövning och smärtlindring vid förlossningen läste även om hur förlossningen går till och om vad som händer runt omkring samt om kejsarsnitt.

Se gärna våra filmer för dig som närmar dig förlossningen.

Fler artiklar för dig med familj

Förlossningsvärkar

Förlossningsvärkar

Förlossningsvärkar under graviditeten. Hur känns förlossningsvärkar? Ofta får man höra att du vet när det är förlossningsvärkar. Ofta är förlossningsvärkar smärtsamma, regelbundna och de går inte över när du vilar eller rör på dig.

Läs artikeln »
Färdknäppen

Färdknäppen

Färdknäppen är en gammal myt eller sanning om hur man genom samlag i slutet av graviditeten kan hjälpa till att sätta igång förlossningen. Enligt Färdknäppen är det mannens säd, som gör så att förlossningsvärkarna sätter igång. 

Läs artikeln »
Förlossningsberättelse

Förlossningsberättelse

En läsa olika personers förlossningsberättelse kan hjälpa dig att känna dig trygg inför förlossningen. Vi publicerar här läsares förlossningsberättelse samt förklarar hur man skriver en förlossningsberättelse. Vi vill även gärna publicera din förlossningsberättelse! 

Läs artikeln »
Förvärkar gravid

Förvärkar under graviditeten

Förvärkar under graviditeten. Hur känns förvärkar? Vad är förvärkar? Vad är skillnaden mellan sammandragningar, förvärkar och förlossningsvärkar. Förvärkar kommer ofta senare i graviditeten och kan pågå under flera timmar. Ofta upphör förvärkarna när du rör på dig eller när du slappnar av. Läs mer om hur du känner igen förvärkar under graviditeten på Babyhjälp.se.

Läs artikeln »
hantera förlossningsrädslan

Hantera förlossningsrädslan

Hantera och kontrollera din förlossningsrädsla med hjälp av dessa tips och råd. Det går att hantera sin förlossningsrädsla, men det är svårt att helt bli av med sin rädsla och oro inför förlossningen.

Läs artikeln »
förlossningsbrev

Förlossningsbrev

Förlossningsbrev. Hur skriver du ett förlossningsbrev? Vad ska ett förlossningsbrev innehålla. Använd vår mall för ditt förlossningsbrev så får du med den information som personalen på förlossningen efterfrågar.

Läs artikeln »
navelstrangen

Navelsträngen

Varför finns navelsträngen? Vilken funktion har navelsträngen? När ska man klippa av navelsträngen? Kan navelsträngen lossna? Kan barnet få navelsträngen runt halsen? Läs svaren på dessa frågor i denna artikel.

Läs artikeln »
Fakta om graviditet och föräldraskap

Prenumerera för nyheter, fakta och kunskap.

Vi mailar ungefär en gång i veckan. Genom att skicka in godkänner du att vi sparar din mailadress.