förlossningsdepression

Förlossningsdepression

Varför drabbas man av Förlossningsdepression? Hur hittar du tecken och symptom på att du har drabbats? Runt 10% av alla kvinnor drabbas av en förlossningsdepression som varar i mer än två veckor. Att vara nedstämd eller att lida av en depression i samband med förlossningen är inte ovanligt. 

18 tecken / symptom på förlossningsdepression

Är du rädd att du ska drabbas av förlossningsdepression? Att reagera på stora händelser i livet är helt normalt. Ett barn innebär en stor förändring och kanske är du inte redo eller känner dig överväldigad och maktlös inför den nya situationen. Drabbas man av förlossningsdepression är det viktigt att man får den behandling som är nödvändig.

Som nyblivenmamma kan du bli nedstämd, få humörsvängningar, bli extremt trött eller känna ångest och oro. Oftast är detta fullt normalt! Men om det inte går över, eller om det blir värre, kan det vara tecken på förlossningsdepression. Depression är en psykisk sjukdom och när denna uppstår under veckorna eller månaderna efter en förlossning så kallas det för förlossningsdepression (på latin postnatal depression).

8 till 15 procent av alla nyförlösta kvinnor får någon form av depression som varar mer än två veckor. Av dessa kvinnor utvecklar ungefär hälften en depression där behandling är nödvändig. De flesta allvarliga depressioner uppstår under den första månaden efter förlossningen. Utan behandling kan depressionen vara i månader. Förlossningsdepression är dock inte samma sak som ledsenhet efter förlossningen. Det är inte större risk att bli deprimerad när man får barn än att få en depression vid andra omvälvande faser i livet.

I denna artikel kan du läsa om olika symptom eller tecken på att du drabbats, skillnaden mellan nedstämdhet och depression samt om hur den eventuella pappan också kan drabbas av förlossningsdepression.

Ledsen och nere – inte alltid förlossningsdepression

Förlossningsdepression

Ungefär hälften av alla mammor har kort efter förlossningen en period av humörsvängningar där ofta även gråten ständigt hänger i luften. Allt kan under denna period kännas omotiverat och all oro för barnet kan bli för mycket och även irriterande. Detta är normalt dock inte förlossningsdepression utan en tillfällig period av ledsenhet, även kallad ”baby blues”. Detta beror på den plötsliga förändring av hormonbalansen i kroppen som äger rum efter en förlossning. Ofta blir det inte bättre av att man ofta är fysiks utmattad samt lider av sömnbrist. Tillståndet går över av sig själv och varar allt från några timmar till några dagar. Vanligtvis dyker denna nedstämdhet, som alltså vanligen inte är en förlossningsdepression, upp efter 2-3 dagar efter att barnet fötts.

Om känslan av nedstämdhet och oro inte går över inom ett par veckor utan fortsätter eller blir värre kan det vara tecken på en begynnande förlossningsdepression. Man bör då söka hjälp. I första hand på BVC, barnavårdscentralen eller på vårdcentralen. En förlossningsdepression har samma tecken och symptom som andra typer av depressioner, men den inträffar just efter förlossningen. Är du osäker så tveka inte att prata med din barnmorska, läkare eller partner. En förlossningsdepression är en för tung börda att bära ensam! Länge ner kan du läsa om olika tecken och symptom på förlossningsdepression.

Varför drabbas man av förlossningsdepression?

Orsaken till en förlossningsdepression är svår att förklara och det finns flera olika teorier. Viktigt att känna till att förlossningsdepression normalt inte handlar om huruvida du älskar ditt barn eller inte, utan det har vanligen naturliga orsaker som kan vara psykiska, sociala eller fysiska.

Utlösande faktorer kan vara en mycket svår förlossning eller problem med amningen som gör att man som nybliven mamma tvivlar på sin egen förmåga att ta hand om barnet. En annan orsak till att man drabbas av förlossningsdepession kan vara att man inte ville skaffa barn från början eller att man saknar stöd i sin omgivning. Även konflikter i familjen kan göra att man känner sig ensam eller upplever att man inte får tillräckligt med stöd.

En av de mest accepterade orsaksteorierna är att de häftiga svängningarna i progesteron- och östrogennivåerna efter förlossningen är avgörande för att depressionen ska orsakas. Förlossningsdepression kan också bero på rubbningar i sköldkörtelns funktion. Då brukar symtomen på depression komma senare, ungefär två till fem månader efter förlossningstillfället. När man får behandling mot sköldkörtelrubbningarna försvinner då även förlossningsdepressionen.

Oftast är det flera olika saker som samverkar och som leder till att man förlorar känslan av sammanhang.

Förlossningsdepression och påverkan på barnet

Om detta finns det väldigt liten forskning. Man vet att anknytningen till mamman eller annan omsorgsperson under första levnadsåret är betydelsefullt för barns utveckling. Man tror att en förlossningsdepression kan störa denna anknytningsprocess mellan mamma och barn genom att depressionen gör det svårare för mamman att läsa sitt barns signaler. När förlossningsdepressionen är förbi kommer anknytningen normalt igång igen, men ju tidigare detta händer ju bättre är det. Tveka därför inte att söka hjälp om du tror dig vara drabbad av förlossningsdepression.

Läs mer: Amningshjärna

Tecken och symptom på förlossningsdepression.

Här har vi samlat en lista med olika tecken och symptom på förlossningsdepression. Den är inte komplett då alla reagerar på olika sätt. Använd den som en riktlinje.

Tecken och symptom på förlossningsdepression är att du:

  • känner dig ledsen och uppgiven och gråter utan anledning
  • saknar energi och tappar intresset för allt som händer i din omgivning
  • har koncentrationssvårigheter
  • har svårt att knyta an till ditt barn
  • tycker att vardagen känns tung och grå
  • känner dig väldigt trött och har lust att sova hela tiden
  • har svårt att somna, sover oroligt och vaknar tidigt på morgonen
  • går upp eller ner i vikt
  • tröstäter eller tappar aptiten
  • slösar pengar på onödiga saker i ett försök att få det bättre
  • har bristande självförtroende och är ofta nedstämd
  • känner skuldkänslor och klandra dig själv för att du inte är en tillräckligt bra mamma
  • känner dig glädjelös och har minskad livslust
  • är rädd för att vara ensam
  • är rädd för att du ska skada barnet eller dig själv
  • är rädd för att gå ut, ta bussen eller köra bil
  • försöker dölja dina känslor för omgivningen och vill allt oftare vara ensam
  • är rädd för att du är eller kommer att bli psykiskt sjuk.

En förlossningsdepression är ett allvarligt problem som drabbar i runda tal en av tio kvinnor. Depressionen går över, men kan pågå i flera veckor eller månader och innebär ett stort lidande. Därför finns det anledning att sätta in åtgärder som gör förloppet så kort som möjligt. Tror du att du eller din partner visar tecken eller symptom på förlossningsdepression så sök hellre hjälp en gång för mycket än för lite.

Läs även: Vad händer efter förlossningen eller om Anknytningen till barnet

Om du visar tecken eller symptom på förlossningsdepression

Vad kan du göra om du tror att du är drabbad av förlossningsdepression? Många blir bättre av att få någon att prata med som lyssnar på hur de känner sig. Din barnmorska kan hjälpa dig att planera in några stödsamtal samt rekommendera var du kan vända dig vidare.

Upplever du tecken eller symptom på förlossningsdepression så kan du även hjälpa dig själv genom att vila ordentligt och säkerställa att du får tillräckligt med sömn. Ta det lugnt i början och tänk inte att du måste hinna med en mängd sysslor så snart din bebis har somnat. Försök även att äta ordentligt och nyttigt. Rätt mat är bra för både dig och barnet. Långa promenader är hälsosamt och de ger både frisk luft och motion. Ta dig även tid att göra saker som du tycker är roliga!

Förlossningsrädsla vs förlossningsdepression

En finsk studie som publicerades i slutet av 2013 visar att kvinnor som blivit diagnostiserade för förlossningsrädsla löper högre risk att drabbas av förlossningsdepression. Störst risk löper de kvinnor som har en generell historik av depression. För en kvinna med rädsla inför förlossningen, men utan en historia av depression, är sannolikheten att drabbas av en förlossningsdepression hela tre gånger så stor som för en kvinna som inte upplevs någon rädsla. Studier visar även att risken för förlossningsdepression är störst efter förlossningen av en kvinnas första barn.

Mer om: Förlossningsrädsla

Även pappor drabbas av förlossningsdepression

En studie gjord av Karolinska Institutet i Solna (2013) visar att 15% av alla nyblivna pappor blir deprimerade. Detta är med andra ord lika vanligt att män visar tecken eller symptom på förlossningsdepression som det är för kvinnor.

Det kan ofta kännas extra tungt för partnern då det sällan talas om att även partnern kan drabbas av förlossningsdepression. Mannen förväntas istället vara stark nog att stötta sin partner och egna problem tas inte alltid på allvar av omgivningen. Partnern kan söka hjälp hos den mödravårdscentral som man tidigare har varit i kontakt med och vissa MVC har särskilda grupper för nyblivna föräldrar. Man kan också kontakta en läkare på vårdcentralen som kan förmedla kontakt med den psykiatriska vården i det område där man bor om det behövs.

Förlossningspsykos inte samma som förlossningsdepression

Förlossningsdepression ska inte heller förväxlas med förlossningspsykos (även kallad post partum psykos). Detta är ett mycket allvarligt tillstånd som kräver att man läggs in på sjukhus. När det inträffar varierar, men oftast kommer det inom 6 veckor från förlossningen. Hur ofta det förekommer är svårt att säga då resultatet är lite olika från studie till studie. Runt 1 på 500-2000 är förekomna sannolikheter, så tillståndet är väldigt ovanligt.

De som läst avsnittet om Förlossningsdepression, Förlossningsångest, Postpartumdepression läste även mer om hur kroppen förändras efter förlossningen och om barns utveckling den första tiden.

Dela artikeln

Facebook
Twitter
Email

Fler artiklar om kost och hälsa

Nässpray gravid förkyld

Nässpray gravid förkyld

När du är gravid kan du använda nässpray under en begränsad tid. Nässpray som är avsvällande kan normalt användas vid förkylning men maximalt under 10 dagar. Vissa sorter såsom Otrivin ska dock endast användas efter läkares ordination.

Läs artikeln »
gravid nötter

Gravid och nötter

Nötter som del av kosten när du är gravid är väldigt nyttligt. Många ställer sig dock frågan under graviditeten om det är okej att äta nötter eller jordnötter när de är gravida? Läs mer om nötter när du är gravid.

Läs artikeln »
Flyga gravid

Flyga gravid

Kan man flyga som gravid? Hur länge får man flyga som gravid? Kan man flyga efter vecka 28? Här hittar du svar på allt som rör flygresan under graviditeten.

Läs artikeln »
behandling infertilitet

Behandling vid infertilitet

Behandlingen vid infertilitet är personlig och den anpassas efter just er. Normalt talar man om fyra olika möjligheter för er som har svårt att bli gravida. Behandlingarna inkluderar hormonbehandling, IVF, donation och mycket mer.

Läs artikeln »
kost

Kost & hälsa

Vad ska du äta när du är gravid? Vad ska ditt nyfödda barn äta? Hur mycket ska ditt barn äta? Här läser du mer om ditt och barnets kost under graviditeten samt det första levnadsåret.

Läs artikeln »
gravid symptom kissnödig under graviditeten

Kissnödighet under graviditeten

Kissnödighet under graviditeten. När man är gravid är det vanligt att man måste gå på täta toalettbesök. Kissnödigheten kan bli besvärande och det är inte ovänligt att det läcker. Den ökade känslan av kissnödighet under graviditeten beror på att foster och livmoder trycker på urinblåsan.

Läs artikeln »
fostervattenprov

Fostervattenprov

Fostervattenprov är ett test som kan upptäcka om fostret har något kromosomfel. Fostervattensprovet genomförs tidigast i vecka 15 och det medför en förhöjd risk för missfall. Vad betyder resultat och svar efter fostervattensprovet? Här beskriver vi hur det går till.

Läs artikeln »
Fakta om graviditet och föräldraskap

Prenumerera för nyheter, fakta och kunskap.

Vi mailar ungefär en gång i veckan. Genom att skicka in godkänner du att vi sparar din mailadress.