D-droppar och D-vitamin till barn

D droppar

D-droppar skall ges till barn upp till 2 år. Vet du varför man ger d-droppar till bebisar? Visste du att det tidigare hette AD-droppar? Om du missar en dag med dropparna så bör du inte ge en större dos i efterhand. Allt om d droppar och vitamin D.

D-droppar och D-vitamin till barn

Alla barn från en veckas ålder och upp till två år rekommenderas ett tillskott av d-droppar, dvs av vitamin D. Vitaminen ges i vätskeform i en dos om fem droppar per dag.

I Sverige rekommenderas alla barn att ta d droppar fram tills barnet fyllt två år. Därefter bör man i vissa fall fortsätta med dropparna ytterligare något år. Under barnets första två år är d-droppar gratis och fås av din barnmorska på barnmorskemottagningen.

D-vitamin har stor betydelse för benbildning och skelettillväxt. Brist kan även orsaka Rakit hos barn. I denna artikel kan du läsa om mängden man bör ge, varför man ger d-droppar, hur länge man ska ge och vad som händer om man ger för mycket eller för lite av dropparna.

D-droppar istället för AD-droppar

Förr gav man barn AD-droppar, dvs ett tillskott av både vitamin A och D. Detta ändrades dock 2006, då barn i Sverige enligt livsmedelsverket får i sig tillräckligt med A-vitamin genom kosten. Därför finns det inte längre skäl att ge extra A-vitamin i form av AD-vitamindroppar.

Hur mycket D-vitamin ska man ge?

Rekommenderat intag av vitamin D till barn är 10 µg/dag (oavsett ålder). Detta motsvaras av 5 droppar. Droppa på en sked och ge till barnet. Blanda inte ut dropparna i dryck eller mat.

Varför ger man barn d-droppar?

D-droppar ges i Sverige för att förebygga sjukdomar. Främst för att brist på D-vitamin hos barn kan leda till rakit, även kallat ”engelska sjukan”. Rakit är en sjukdom som leder till att skelettet blir mjukt och missformat. Det gör även att fontanellen sluter sig långsamt, vilket leder till att huvudet blir större än normalt. Andra besvär till följd av rakit är att benstommen blir böjlig, bröstkorgen sjunker in och barnet blir kobent eller hjulbent. Även tänder påverkas negativt. Tack vare tillskottet som ges i Sverige är brist på D-vitamin ovanligt och drabbar främst barn som har sjukdomar som påverkar levern, tarmen eller njurarna.

D-doppar vid amning

D-vitamin passerar över till bröstmjölken, men i relativt små mängder. Livsmedelsverket rekommenderar dock att samma dos av tillskottet skall ges även till barn som ammas.

Vad händer om man missar en dag?

D-vitamin är ett så kallat fettlösligt vitamin, vilket byter att det lagras i kroppen. Detta betyder att kroppen inte kan göra sig av med för stora doser. Det är med andra ord skadligt att över tid ge för mycket av d-dropparna.

Om du missar d-dropparna en dag så ska du därför inte heller ge en extra dos för att kompensera för glömd dos. Har du missat en dag är det inte hela världen. Fortsätt bara att ge vanlig dos.

Hur länge ska man ge barn d-droppar?

Alla barn upp till 2 år bör få ett tillskott med 5 droppar D-vitamin dagligen. I vissa fall rekommenderas det att barn äldre än 2 år fortsätter med d-dropparna under hela förskoleåldern, särskilt under vinterhalvåret. Detta gäller om:

  • Barnet inte äter fisk.
  • Barn som inte äter D-vitaminberikad mat.
  • Barn som inte vistas ute i solen, eller om barnet bär kläder som täcker ansikte, armar och ben.

I vilka livsmedel finns D-vitamin

Om du är fet fisk, matfetter, ägg, kött och mjölk så får du i dig D-vitamin. Fisk som innehåller mycket D-vitamin är exempelvis lax, sill, makrill och tilapia.

D-vitamin bildas dock huvudsakligen i huden i dags- eller solljus, om inte huden är täckt av kläder. Mörkhyade barn har svårare att bilda D-vitamin i huden pga sitt hudpigment.

Dela artikeln

Facebook
Twitter
Email

Fler artiklar om kost och hälsa

napptummetand

Napp och tumme påverkar tänderna

Hur påverkar användningen av napp eller av att suga på tummen barnets tänder och bett? Barn som suger mycket på nappen eller på tummen blir i vissa fall tvungna att använda tandställning när de kommer upp i skolåldern.

Läs artikeln »
hemorrojder gravid

Hemorrojder när man är gravid

Hemorrojder under graviditeten är vanligt. Åderbråck som sätter sig runt ändtarmsöppningen kallas för hemorrojder och kommer ofta när man är gravid.Det finns saker du kan göra för att undvika och lindra hemorrojdern när du är gravid.

Läs artikeln »
abort medicinsk kirurgisk sal

Medicinsk och kirurgisk abort

Medicinsk eller kirurgisk abort är två olika abortmetoder. Läs fakta om hur medicinsk och kirurgisk abort går till och vad skillnaden är. Medicinsk och kirurgisk abort genomförs tidigt under graviditeten medan man vid så kallad sen abort använder sig av tvåstegsmetoden.

Läs artikeln »
toxoplasma

Toxoplasma / toxoplasmos

Vad händer om du smittas av Toxoplasma under graviditeten och du drabbas av Toxoplasmos? Hur stor sannolikhet är det och hur många som är gravida drabbas? Här får du alla fakta du behöver veta om Toxoplasma när du är gravid. 

Läs artikeln »
gravid zikavirus

Zikavirus och graviditet

Idag är det fastslaget att zikaviruset kan skada fostret allvarligt under graviditeten. Symptomen för om du är smittad uteblir ofta och om du är eller planerar att åka till zikaområden så bör du vara mycket försiktig.

Läs artikeln »
Fakta om graviditet och föräldraskap

Prenumerera för nyheter, fakta och kunskap.

Vi mailar ungefär en gång i veckan. Genom att skicka in godkänner du att vi sparar din mailadress.