feberkramper

Feberkramper hos barn

När barn får feberkramper så bör du lägga barnet på sidan. Normalt varar feberkramper bara i någon minut. Varför drabbas barn av feberkramper? Vad kan man göra åt feberkramper?

Så gör du när barn får feberkramp

Feberkramper kan drabba barn och kommer oftast i samband med en snabb temperaturökning, orsakad av infektion. Dessa påminner om ett epileptiskt anfall, med ryckningar i armar och ben.

Får barnet feberkramper kan det bli stelt, få bleka eller blåaktiga läppar och tappa medvetandet. Det förekommer i åldern sex månader till barnet är fyra till fem år. Vanligaste är feberkramper runt ett års ålder. Om anfallet är långvarigt eller flera anfall kommer efter varandra skall man ringa efter ambulans genom att slå 112.

Orsaken till feberkramper

Feberkramper barnFeberkramper beror på att barnets hjärna är känsligt för förhöjd temperatur, särskilt en snabb temperaturstegring i samband med infektion. Som förälder upplevs det som både obehagligt och skrämmande. Feberkramper orsaker dock inte hjärnskada.

Ibland kan barn få feber efter en vaccination. Denna feber kan utlösa ett krampanfall hos en del barn, även om det är ovanligt. Detta är dock ingen anledning att undvika vaccinationer.

Hur vanligt är feberkramper?

Feberkramper är relativt ovanligt, men ungefär ett barn i varje skolklass har haft feberkramp som småbarn. Till viss del tror man att feberkramper är ärftligt och det är vanligare om föräldrar eller syskon haft feberkramper. För de flesta kan feberkramp vara en engångshändelse som ofta händer när barnet är runt ett år. Hos ungefär en tredjedel av barnet kan dock feberkramper komma tillbaka.

Hur känner man igen feberkramper?

Ofta börjar feberkramp med att barnet blir blekt, böjer huvudet bakåt, ögonen rullar och barnet förlorar medvetandet. Käkarna är hårt sammanpressande, kroppen är spänd och armar och ben skakar av krampryckningar. Kramperna går vanligtvis över efter någon eller några minuter. När barnet vaknar upp igen är det ofta trött, men i övrigt är allt som vanligt.

De flesta som får feberkramp har en kroppstemperatur som är över 39 grader och krampen kommer på första dagens feber. Normalt varar feberkrampen i mellan 1 och 2 minuter, men tiden kan variera allt från någon sekund upp till som längst 15 minuter.

Vad bör man göra vid feberkramper?

Under själva krampanfallet så ska du inte göra något. Försök inte att hindra kramperna, men ha gärna kroppskontakt med barnet. Tvinga heller inte in någon form av bitskydd i det krampande barnets mun. Det kan i värsta fall försvåra andningen för barnet. Lägg barnet försiktigt på sidan om det krampar, framförallt om barnet kräks. Då förhindrar du att kräkningen kommer ner i barnets lungor.

Normalt viker kramperna snabbt, inom 1-2 minuter (sällan över 4 minuter). Om du kan, så ta tiden på krampen. När krampanfallet är över så läggs barnet i framstupa sidoläge. Första gången ett barn får feberkramp så bör det läggas in på sjukhus för observation. Har det hänt tidigare är det inte lika nödvändigt, men det är bra att låta en läkare undersöka barnet.

Om barnet tidigare haft feberkramp vid upprepade tillfälle, är risken att det får feberkramp igen vid hög feber. Det går inte att förebygga feberkramp med febernedsättande läkemedel. Om feberkramper drabbar ditt barn så ska du snabbt kyla av barnet. Ta ut barnet i friska luften eller badda med handduk som spolats i svalt vatten (ca 30 grader).

Kontakta alltid läkare om ditt barn drabbas av feberkramp. Om anfallet är långvarigt eller flera anfall kommer efter varandra skall man ringa efter ambulans genom att slå 112.

Symptom efter feberkramp

Feberkramper uppfattas oftast värre än vad de är och det är mycket sällan som de leder till några varaktiga men. Om kramperna varit långvariga, eller om barnet har haft många kramper efter varandra inom kort tid, kan det uppstå störningar i hjärnans funktion.

Källa feberkramper: 1177, tryggabarn.nu, internetmedicin.se, netdoktor.se, barnakuten.se, Leva med barn av Marie Köhler, Antonia Reuter, Johanna Tell.

Läs även: Feber hos barn

De som läst avsnittet om feberkramper läste även om rs-virus hos barn , barn och sjukdomar samt om reglerna för vab – vård av sjukt barn.

Dela artikeln

Dela på facebook
Facebook
Dela på twitter
Twitter
Dela på email
Email

Se gärna våra filmer för dig som är gravid. Fler artiklar om kost och hälsa hittar du längre ner.

Fler artiklar om kost och hälsa

prematur daglig vard

Daglig skötsel av för tidigt födda barn

Omvårdnad av prematur / tidigt född. Hur tar man hand om ett barn som är prematur? Den dagliga omvårdnaden av ett barn som är för tidigt fött skiljer sig något från de barn som är födda efter fullgången tid. Läs om hur du tar hand om och vårdar det prematura barnet.

Läs artikeln »
Mjölktänder

Mjölktänder

Varför heter det egentligen mjölktänder och när får respektive tappar man dem? Totalt sätt har man 20 mjölktänder och den mjölktand man tappar först är den i den nedra framkäken. 

Läs artikeln »
profylax

Profylax / Psykoprofylax

Profylax / Psykoprofylax under förlossningen. Minska smärtan under förlossningen med rätt andningsteknik. Profylax är dock så mycket mer än bara andning. Profylax hjälper dig att vara mer närvarande under förlossningen, du förbättrar syreupptagningen och det ger dig kontroll över situationen. Läs mer om profylax och om att andas rätt under förlossningen på Babyhjälp.se.

Läs artikeln »
Mollusker barn

Mollusker

Här hittar du bilder på mollusker så att du vet hur de ser ut. Mollusker är vanligt hos barn, men vad är mollusker och hur blir du av med dem? Mullosker drabbar främst barn i förskoleåldern och de försvinner vanligen av sig själv inom något år. Molluscum contagiosum.

Läs artikeln »
gravid symptomsvullnad under graviditeten

Svullnad under graviditeten

Svullnad under graviditeten. Lider du av svullna fötter, ben eller händer? Det är vanligt att man lider av svullnad under graviditeten. Svullnaden är dock lätt att lindra, bara man vet hur. Läs mer om svullna fötter, ben och händer under graviditeten på Babyhjälp.se.

Läs artikeln »
modersmjölksersättning

Modersmjölksersättning

Modersmjölksersättning. Modersmjölksersättning är en fullgod näring för nyfödda barn. Ska du ge ditt barn modersmjölksersättning? Då hittar du allt du behöver veta här! Hur mycket modersmjölksersättning ska du ge till ditt barn? Hur tillagar du ersättningen på bästa sätt? Kan man byta modersmjölksersättning när som helst?

Läs artikeln »
Fakta om graviditet och föräldraskap

Prenumerera för nyheter, fakta och kunskap.

Vi mailar ungefär en gång i veckan. Genom att skicka in godkänner du att vi sparar din mailadress.