anknytningsteori

Anknytningsteorin

Anknytningsteori är viktigt för barn och föräldrar. Barns anknytning till en förälder börjar redan när barnet föds. Anknytningsteorin utformades redan på femtiotalet, men har sedan dess utvecklats. Det kommer hela tiden ny forskning kring barn och anknytningsteorin. 

Anknytningsteori – barns anknytning till föräldrarna

Anknytningsteorin handlar om hur vi lär oss att relatera till vår närmaste omgivning från födseln. Den eller de personer som tar hand om barn när det föds är livsviktiga för barnet eftersom det är hjälplöst utan dem.

Under livet utvecklar vi ett anknytningsmönster, ett karaktäristiskt sätt att relatera till andra människor, som kännetecknar hur vi formar relationer även i vuxen ålder. Tydligast blir detta i de relationer som är viktigast för oss.

Anknytningsteori – bakgrund

Anknytningsteorin utformades av en känd psykolog från Storbritannien, John Bowlby. Hans arbeten under femtiotalet ledde fram till idéer som sedan utvecklades vidare av andra. Genom anknytningsteorin förklaras vikten av en nära relation till föräldrarna.

AnknytningsteoriSyftet med anknytningsrelationerna är överlevnad. När barnet saknar föräldern eller uppfattar något som hotfullt aktiveras anknytningssystemet och barnet söker närhet. När det känner sig tryggt med att föräldern finns där, kan det ägna sig åt att utforska och utvecklas. Utöver att ge barnet skydd och trygghet spelar anknytningsrelationerna också roll för barnets förmåga att uttrycka och reglera känslor.

Anknytningsrelationerna grundläggs redan under de första månaderna av barnets liv. Barnets anknytningsbeteende, som främlingsrädsla, mammig-/pappighet, brukar märkas under det andra halvåret. Orsaken till att anknytningsbeteendet blir tydligare nu är att barnet nu börjar krypa. Anknytningsrelationer bildas dock under hela människans liv. Barnets första anknytningsrelationer grundläggs under de första fyra levnadsåren.

Hur skapas en bra anknytning?

Ett barn har förmågan att knyta an till mer än en person, dock inte till hur många som helst. Man brukar tala om att det finns behov av ”specifik” anknytning, det utvecklas ju inga djupa relationer om vårdaren ständigt byts ut. I anknytningssammanhang spelar varken kön eller biologiskt släktskap någon roll, utan alla kan knyta an till ett litet barn.

Förälderns lyhördhet och känslomässiga tillgänglighet påverkar kvaliteten på barnets anknytningsrelation. De flesta barn, knappt 70 procent, har en trygg anknytning till åtminstone en förälder. Denna bygger på att förälderns beteende är förutsägbart och utgår från barnets beteende och känsloläge, så att barnet kan utveckla relationen på ett sätt som flexibelt passar dess behov i olika åldrar.

I psykologisk mening är inte förälderns främsta uppgift att ha roligt med barnet, mysa eller bygga upp ett gott hem med regelbundna rutiner. En förälders främsta uppgift är istället att finnas till hands när barnet blir ledset, skrämt, oroligt, vilset och sjukt. Föräldern står för själva överlevnaden och för barnets förmåga att hantera sitt eget känsloliv.

Ungefär 20 procent av barnen utvecklar istället en otrygg anknytning till någon av föräldrarna. Kännetecknande för ambivalent otrygg anknytning är att barnet söker förälderns stöd genom gnäll och klängighet, men har svårt att lugnas. Barn med ett avvisande otryggt anknytningsmönster avstår istället för att söka beskydd hos föräldern och utvecklar istället egna strategier för att lugna sig.

Knappt 15 procent förmår inte utveckla någon strategi för att söka tröst och beskydd utan växlar mellan att söka, avvisa eller lugna sig själv. Detta är mycket krävande för barnet.

Mer om: Anknytning och växelvis boende

Hur kan en anknytning skadas?

När barnet är litet finns ett ständigt maktförhållande mellan barn och vuxen som påverkar anknytningen. Hur den vuxna än beter sig mot sitt barn, så kommer barnet att fortsätta söka närhet. Denna anknytning är ju på liv och död för barnet.

Det har visat sig att det skapar större otrygghet hos ett barn att utsättas för upprepade separationer, eller hot om sådana, än att vara med om en enda definitiv separation (som vid adoption, eller dödsfall). Det är dock inte bara separationer som kan skada barnets anknytningsrelation.

Om den vuxna alltför ofta inte svara på barnets signaler, eller svarar på ett oförutsägbart sätt, kommer anknytningen att påverkas. En allvarligt påverkad anknytning uppstår om anknytningspersonen, som ska representera trygghet, samtidigt utgör ett hot. En förälder som utsätter sitt barn för misshandel, vredesutbrott eller försummelse skapar ett känslomässigt kaos hos barnet som tvingas söka skydd hos den det samtidigt söker skydd ifrån.

Barns anknytning till flera personer

Om ett barn regelbundet vårdas av flera personer utvecklar barnet flera parallella anknytningsrelationer redan under sitt första år. Ofta skapas en hierarki där frontpositionen över tid kan varvas mellan föräldrarna så att barnet blir mammigt eller pappigt för en tid. Antalet anknytningsrelationer är dock begränsat. Kanske är det de tre, fyra närmaste människorna i barnets vardag som kan komma ifråga.

Kvalitén i anknytningsrelationerna till föräldrarna är i allmänhet oberoende av varandra. När föräldrar lever tillsammans eller förmår ha ett gemensamt föräldraskap som särlevande påverkas dock kvaliteten i barnets relationer ömsesidigt. Att föräldrarna stöttar och uppmuntrar barnets relationer till varandra förefaller öka förutsättningarna för att de ska utvecklas tryggt och flexibelt. Sådant ömsesidigt stöd i föräldrarelationerna har också visat sig betydelsefullt för barnets känslomässiga och sociala utveckling över tid.

Mer om: Barns utveckling

De som läst avsnittet om anknytningsteorin läste även mer om barn i växelvis boende.

Lyhört föräldraskap Malin BergströmOm du vill fördjupa dig i ämnet anknytning mellan barn och föräldrar så rekommenderar vi boken: Lyhört föräldraskap av barnpsykolog och forskare Malin Bergström. Du hittar boken här.

Källa anknytningsteorin: psykologa.se, psykologiguiden.se – Jenny Klefbom 2013, Barn i växelvis boende – en forskningsöversikt, Chess 2015-12-17, Stockholm universitet Emma Fransson, Malin Bergström och Anders Hjern. Lyhört föräldraskap, Malin Bergström.

Se gärna våra filmer för dig som är förälder.

Fler artiklar för dig med familj

Föräldraledighet

Föräldraledighet

Föräldraledighet är något som alla föräldrar har rätt till. Vi förklarar här enkelt reglerna för föräldraledighet. Försäkringskassans regler är något som många tycker är svårt. I vardagligt tal nämns ofta pappaledighet och mammaledighet för samma sak. 

Läs artikeln »
barnforsakring

Barnförsäkring

Behöver mina barn en försäkring? Varför ska jag försäkra mitt barn? En barnförsäkring bör tecknas redan när barnet är nyfött. Väntar du för längre så finns risken att det är försent för att teckna en barnförsäkring.

Läs artikeln »
Förskoleavgift

Förskoleavgift, dagisavgift och Maxtaxa

Dagisavgift / Förskoleavgift och maxtaxa – hur mycket betalar man för förskolan? Regler och fakta om maxtaxan eller kostnaderna för barn på dagis / förskola. Maxtaxa innebär att det finns en högsta avgift som man kan få betala för sin dagisplats / förskoleplats. Dagisavgift, Förskoleavgift, maxtaxa.

Läs artikeln »
Tips vid trots

Tips vid trots

Trots är ett skrämmande ord som får många föräldrar att bita ihop och se förstelnade ut. Trots är något som många föräldrar vill se som en fas som alla barn går igenom, men som går över med tiden.

Läs artikeln »
olika typ av dop

Olika typer av dop

När det är dags för dop måste ni bestämma om dopet ska vara stort eller litet. Ska dopet ha en personlig känsla eller ska dopet ha ett speciellt tema. Här hittar du tips på vad du ska tänka på när du planerar ditt dop.

Läs artikeln »
Fakta om graviditet och föräldraskap

Prenumerera för nyheter, fakta och kunskap.

Vi mailar ungefär en gång i veckan. Genom att skicka in godkänner du att vi sparar din mailadress.