Graviditetspenning

Graviditetspenning / Havandeskapspenning

Om du inte kan arbeta under graviditeten till följd av fysiskt tungt arbete eller riskfylld arbetsmiljö så kan du ha rätt till graviditetspenning. Tänk på att det är arbetsgivaren som ska intyga att du inte kan arbeta eller omplaceras. Beslutet ges sedan av försäkringskassan. Gravidpenning kallades tidigare för havandeskapspenning. 

Graviditetspenning – när du inte kan arbeta

Graviditetspenning kallades tidigare havandeskapspenning. I vardagligt tal kallas det även gravidpenning. Detta är en ersättning som försäkringskassan kan betala ut om du har ett arbete som du inte kan genomföra när du är gravid.

Du kan ha rätt till graviditetspenning om du har ett tungt eller riskfullt arbete som du omöjligt kan genomföra. Om din arbetsgivare inte kan ordna en omplacering till andra arbetsuppgifter kan fortsatt arbete innebära en risk för dig som är gravid. Du är med andra ord helt frisk, men du kan heller inte jobba.

Läs även: Föräldrapenning, Ledighet samt När du ska berätta.

Vad är graviditetspenning?

Detta är en ersättning som betalas ut till en gravid kvinna om hon har ett fysiskt ansträngande arbete eller om det finns risker i arbetsmiljön som gör att hon inte kan arbeta när hon är gravid.

I denna artikel kan du läsa om:

  • Vem kan få graviditetspenning?
  • När kan man få ersättning?
  • Hur ansöker man?
  • Hur mycket pengar får man?
  • Vad är havandeskapspenning?

Vem kan få graviditetspenning?

För att få ersättning ska du som är gravid ha ett fysiskt ansträngande arbete och till följd av graviditeten få sin arbetsförmåga nedsatt med minst en fjärdedel. Ett fysiskt ansträngande arbete kan vara ett arbete som innebär tunga lyft, ensidigt arbete eller påfrestande rörelser. Du kan även få gravidpenning om du har ett arbete som du inte får utföra till följd av risker i arbetsmiljön. Detta bedöms av arbetsgivaren och kan exempelvis vara om du har arbetsuppgifter eller vistas i miljöer där du kommer i kontakt med skadliga ämnen som utgör hälsofara för dig eller ditt barn.

Om du har ett fysiskt påfrestande arbete som du till följd av graviditeten inte orkar utföra, så ska du prata med din chef om möjligheterna till en omplacering. Arbetsgivaren ska se om det finns möjlighet till ett lättare eller mindre riskfyllt arbete. Om det inte är möjligt att omplacera dig som är gravid kan du söka graviditetspenning från försäkringskassan (detta gäller endast anställda och inte egenföretagare).

För att få ersättning måste du gå miste om arbetsinkomst samt vara försäkrad i Sverige. Du måste således arbeta under en del av den tid du ansöker om graviditetspenning för eller ha avtalat med din arbetsgivare att du skulle ha arbetat. Om du inte får godkänt för graviditetspenning, men själv upplever att du inte kan arbeta så är ett tips att istället ta ut din eventuellt innestående semester i slutet av graviditeten.

Medicinskt underlag

Normalt krävs det inget medicinskt under från hälso- och sjukvården för att få gravidpenning. Du behöver dock ett intyg om att du är gravid. För att få ersättning ska du komma överens med din arbetsgivare och Försäkringskassan.

Försäkringskassan kan dock kräva ett medicinskt underlag om du ansöker om graviditetspenning pga en kombination av graviditetsbesvär och fysiska krav som arbetet ställer. Det du behöver skicka till försäkringskassan är en journalanteckning eller ett fritt formulerat intyg där det framgår på vilket sätt som besvären påverkar möjligheten att fullgöra arbetsuppgifterna.

När kan man få graviditetspenning?

Du kan få graviditetspenning för fysiskt ansträngande arbete i höst 50 dagar, tidigast från och med den 60e dagen före beräknad förlossning (från vecka 32). Om du från din arbetsgivare har förbud att arbeta på grund av risker i arbetsmiljön får du dock ersättning redan från den dag då förbudet börjar gälla.

Som längst kan du får graviditetspenning till och med den elfte dagen före beräknad förlossningsdag. Efter det måste du istället ta ut föräldrapenning, som dras av från dina föräldradagar. När du besöker barnmorskan för inskrivning får du ett intyg om att du är gravid. Detta skickar du till Försäkringskassan som, när det är mottaget, skickar ut mer information om föräldrapenning.

Läs även: Få mer pengar med föräldralön

Sjukpenning istället för föräldrapenning

Ibland uppstår komplikationer i samband med graviditeten som är att betrakta som sjukdom. Om detta är fallet och sjukdomen leder till att du inte kan arbeta så kan du ha rätt till sjukpenning. Detta gäller oberoende av om sjukdomen beror på graviditeten eller inte. Får du sjukskrivning och sjukpenning under graviditeten så påverkar detta inte dina föräldradagar som du kan ta ut när barnet kommit.

Ansökan om graviditetspenning

När du ansöker om graviditetspenning (det som tidigare kallades för havandeskapspenning) så kan du ansöka om tre fjärdedels, halv eller fjärdedels ersättning. På dina ansökan lämnar du uppgifter om din arbetssituation, arbetsuppgifter och ditt välmående. Du bifogar ett moderskapsintyg samt blanketten ”Utlåtande om omplacering” på vilken din arbetsgivare intygar att det inte går att omplacera dig.

Hur ansöker man om graviditetspenning?

För att söka ersättning går du igenom dessa steg:

  1. Meddela arbetsgivaren om att du vill bli omplacerad. Är det möjligt kan du inte få ersättning.
  2. Be om utlåtande från arbetsgivaren om du inte kan bli omplacerad.
  3. Ansök om ersättning på försäkringskassan. Gör detta så snart som möjligt då du vanligtvis inte kan få ersättning för tiden innan du ansökt.
  4. Beslutet fattas normalt inom 30 dagar om din ansökan är komplett.
  5. Efter beslutet är fattat ska du skicka in en försäkran där du uppger bilka dagar du har eller inte har arbetat. Detta gör du online.
  6. Utbetalningen sker mellan den 25-27e i varje månad.
  7. Förändringar i lön eller arbetstid skall snarast anmälas till försäkringskassan.

Tips vid ansökan om graviditetspenning

  • Skicka in ansökan så snart som möjligt. Normalt kan du inte få ersättning för tiden innan du ansökt.
  • Om du vill bli omplacerad så anmäl detta till din arbetsgivare minst en månad i förväg. Om du inte kan bli omplacerad kan anmälan komma in för sent för att få rätt till ersättning.

Hur mycket pengar får man i graviditetspenning?

Om du inte kan jobba och har rätt till ersättning så kan du få knappt 80% av din sjukpenninggrundande inkomst delat med 365 dagar. Du får dock maximalt 741 kronor per dag (2019). Du räknar ut den genom formeln ”Årslön x 0,97 x 0,8 / 365”.

Hur påverkas min sjukpenningsgrundade inkomst

Du som är gravid kan minska din arbetstid eller helt sluta att arbeta inom sex månader före den beräknade förlossningen utan att din sjukpenningsgrundande inkomst, SGI, påverkas negativt. Det är denna inkomst som ligger till grund för hur mycket föräldrapenning du får när du är föräldraledig. Läs mer om SGI.

Vad är skillnaden mellan graviditetspenning och havandeskapspenning?

Det är ingen skillnad mellan de två, utan det är bara två namn för samma sak. Havandeskapspenning är det ursprungliga namnet som tidigare användes, men det har idag ändrats. Den korrekta benämningen idag är således Graviditetspenning.

Se gärna våra filmer för dig som har barn.

Fler artiklar för dig med familj

olika typ av dop

Olika typer av dop

När det är dags för dop måste ni bestämma om dopet ska vara stort eller litet. Ska dopet ha en personlig känsla eller ska dopet ha ett speciellt tema. Här hittar du tips på vad du ska tänka på när du planerar ditt dop.

Läs artikeln »
forhallande

Förhållandet och relationen

Relationen när du är gravid eller har fått barn kan lätt bli sämre. Förhållandet när du är gravid eller lever i en relation med barn får ofta utstå stora prövningar och utmaningar. Hur får du din relation att överleva graviditeten och livet med ett nyfött barn? Förhållandet kan mycket väl blomma under tiden med ett nyfött barn. För många kan dock förhållandet ta stor skada av de påfrestningar som det kan innebära med ett barn.

Läs artikeln »
prylar

Barnprylar

Vilka prylar behöver du till ditt barn och vilka barnprylar är överflödiga? Var köper du bra och säkra saker till ditt barn?

Läs artikeln »
Förskoleavgift

Förskoleavgift, dagisavgift och Maxtaxa

Dagisavgift / Förskoleavgift och maxtaxa – hur mycket betalar man för förskolan? Regler och fakta om maxtaxan eller kostnaderna för barn på dagis / förskola. Maxtaxa innebär att det finns en högsta avgift som man kan få betala för sin dagisplats / förskoleplats. Dagisavgift, Förskoleavgift, maxtaxa.

Läs artikeln »
liggvagn

Liggvagn

Liggvagn – Fakta och tips om liggvagnar. Vilken liggvagn ska du köpa? Det finns mängder av liggvagnar där ute, men vissa liggvagnar är farliga för barnet och andra liggvagnar är helt opraktiska. Vi hjälper dig med allt du behöver veta när det är dags att köpa barnvagn.

Läs artikeln »
flytta gemensam vardnad

Flytt vid gemensam vårdnad

Flytta vid gemensam vårdnad om barnen. Vad är det egentligen för regler som gäller när den ena föräldern vill flytta och föräldrarna har gemensam vårdnad? Får man flytta var man vill? Får en förälder ta med sig barnet till en annan kommun? Regler vid flytt med barn vid gemensam vårdnad och växelvis boende.

Läs artikeln »
Fakta om graviditet och föräldraskap

Prenumerera för nyheter, fakta och kunskap.

Vi mailar ungefär en gång i veckan. Genom att skicka in godkänner du att vi sparar din mailadress.