adoption

Adoption i Sverige

Adoption i Sverige. Att adoptera barn kan vara en komplicerad process, men vi beskriver här enkelt hur det går till att adoptera. Regler och fakta om adoption, adoptionscentrum, adoptioner, att adoptera.

Att adoptera barn i Sverige

Adoption betyder “att uppta som sitt eget”. Adoption kan vara ett alternativ för många familjer när de av olika anledningar inte kan ta hand om sitt barn. En adoption ska komma till för barnets skull, för att barnet ska få föräldrar och ett hem att växa upp i. Varje år adopteras drygt 800 barn från utlandet av familjer i Sverige.

Ett adopterat barn får precis samma rättigheter som ett biologiskt barn, såväl juridiskt som socialt. I Sverige är det socialförvaltningen som sköter den första kontakten med blivande adoptivföräldrar. Först när man har fått socialnämndens medgivande (godkännande att adoptera) tar man kontakt med en adoptionsorganisation som är godkänd av Myndigheten för internationella adoptioner, MIA.

Hur lång tid det tar att få till stånd en adoption är svårt att säg, men räkna med att det kan ta allt mellan 1 och 3 år. Vägen till en adoption kan kännas lång och vägen kantas av många känslor och frågor.

Kort om hur det går till att adoptera till Sverige

Vissa beskriver adoptionsprocessen som en graviditet. Detta är inte konstigt då det ofta upplevs som en ganska lång och påfrestande period. Här får du en kort beskrivning av hur det går till att adoptera:

1. Adoptionen börjar med en medgivandeutredning. För att adoptera måste du vara 25 år och om du ska adoptera med din partner så ska du vara gift eller ha registrerat partnerskap. Det är kommunen som gör utredningen, vilken normalt tar mellan 3-6 månader. Under denna period träffar socialsekreteraren de som vill adoptera ett flertal gånger, även i hemmet.

2. För att få lov att adoptera från utlandet så måste idag de blivande föräldrarna genomgå en föräldrautbildning innan socialnämnden kan ge sitt medgivande.

3. När du fått ett medgivande, kan du börja välja land. Alla länder har olika krav och regler, vilka kan gälla exempelvis adoptivföräldrarnas hälsa, ålder, och andra saker.

4. Dokument måste fyllas i och göras i ordning. Du hamnar sedan i det valda landets kösystem.

5. Ett barnbesked kommer. Beskedet om att det finns ett barn att adoptera kommer via den svenska adoptionsorganisationen. Ofta får föräldrarna nu även bilder och läkarutlåtanden om barnet.

6. Resebesked. Detta kan komma samtidigt som barnbeskedet, men i vissa fall kan man få vänta i allt från några dagar upp till några månader.

7. Hämta-barn-kurs. Du går nu en kurs i situationen kring hemhämtningen av barnet. Allt från resan, mötet med barnet, anknytningen och den första tiden hemma gås igenom.

8. Nu är det klart att åka och hämta hem ditt barn och att möta honom eller henne för första gången!

Fullständig information om hur det går till att adoptera hittar du här.

Krav på adoptivföräldrar

De som ska adoptera får inte vara under tjugofem år. Någon övre gräns finns inte enligt lag men en adoption måste ses i ett tjugoårsperspektiv och det är viktigt att åldersskillnaden mellan föräldrarna och det adopterade barnet inte blir för stort. Det är därför ofta svårt att få ett medgivande till adoption av socialnämnden om man är över 42år.

Från och med den 1 februari 2003 kan homosexuella som har ingått partnerskap adoptera. Även ensamstående kan adoptera, men sambor får inte adoptera gemensamt. En förutsättning för alla för att få lov att adoptera är att man anses lämplig av socialnämnden efter att en socialsekreterare från kommunen gjort en hemutredning.

Alla länder har egna adoptionslagar och ställer olika krav på de personer som söker medgivande till adoption. Några omständigheter som kan göra det svårt att få adoptera ett barn till Sverige från utlandet är föräldrarnas ålder, längden på de blivande adoptivföräldrarnas äktenskap kan påverka och även sådant som kronisk sjukdom eller funktionsnedsättning.

Adoption enligt Nationalencyklopedin:

adoption, att uppta en person som sitt eget barn. Syftet med en adoption är att få ett rättsligt föräldraförhållande mellan den eller dem som adopterar och adoptivbarnet. Endast makar och registrerade partner får adoptera gemensamt, med ett fåtal undantag. En ensamstående kan adoptera, dock inte gemensamt med någon annan. Internationella adoptioner kontrolleras i Sverige av Myndigheten för internationella adoptioner.

Källa adoption: 2010-06-30 Nationalencyklopedin • Kort http://www.ne.se/adoption

Kostnad för att adoptera ett barn till Sverige

Kostnaden för en adoption ligger normalt mellan 80 000 och 190 000 kronor, beroende på hur resans längd och hur länge man måste stanna i landet då man hämtar hem barnet. Det går dock att ansöka hos försäkringskassan om bidrag för en del av kostnaderna. Detta görs i så fall inom ett år efter att adoptionsbeslutet blivit gällande i Sverige och det belopp man kan få hjälp med är 40 000 kronor.

De totala kostnaderna för en adoption består normalt av:

  • Avgifter till den auktoriserade adoptionsorganisationen
  • Kostnader för resa till och uppehälle i barnets ursprungsland.
  • Kostnader för översättning av dokument, legalisering, läkarintyg, mm.

De som läst avsnittet om adoption läste även om hur och när man lättast blir gravid.

Se gärna våra filmer för dig som har barn.

Fler artiklar för dig med familj

barnforsakring

Barnförsäkring

Behöver mina barn en försäkring? Varför ska jag försäkra mitt barn? En barnförsäkring bör tecknas redan när barnet är nyfött. Väntar du för längre så finns risken att det är försent för att teckna en barnförsäkring.

Läs artikeln »
passbarn

Pass till barn

Skaffa pass till barn. Pass behövs även för nyfödda barn och skaffas på passexpeditionen. Samtliga vårdnadshavarna måste skriva på en blankett om medgivande till att skaffa barnet ett pass. Fakta, regler och tips kring pass till barn.

Läs artikeln »
2dagis barn

Barn på två olika förskolor

Barn på två olika dagis / förskolor. 2 dagis / förskolor kan bli verklighet när föräldrarna separerar och väljer att bosätta sig på olika orter. Det är fullt möjligt att ha ett barn på två olika dagis / förskolor men inte på två olika skolor.

Läs artikeln »
Graviditetspenning

Graviditetspenning / Havandeskapspenning

Om du inte kan arbeta under graviditeten till följd av fysiskt tungt arbete eller riskfylld arbetsmiljö så kan du ha rätt till graviditetspenning. Tänk på att det är arbetsgivaren som ska intyga att du inte kan arbeta eller omplaceras. Beslutet ges sedan av försäkringskassan. Gravidpenning kallades tidigare för havandeskapspenning. 

Läs artikeln »
vab

VAB – vård av sjukt barn

Vid VAB så ska detta anmälas till Försäkringskassan. VAB står för vård av sjukt barn, vilket ger dig som förälder rätt till ersättning. Vi förklarar reglerna och ger dig tips för att det ska bli så enkelt som möjligt när du vabbar. 

Läs artikeln »
Fakta om graviditet och föräldraskap

Prenumerera för nyheter, fakta och kunskap.

Vi mailar ungefär en gång i veckan. Genom att skicka in godkänner du att vi sparar din mailadress.