Allt färre barn föds i Sverige
Historiskt har faktorer såsom sämre ekonomiska tider eller familjetid haft tydliga kopplingar till barnafödandet. Nu föder svenska kvinnor allt färre barn, men det är svårt att veta vad det beror på.
Blickar man bakåt i tiden så har antalet barn som fötts varierat mycket över åren om man jämför med andra europeiska länder. Benägenheten att skaffa barn har under årens lopp berott på faktorer såsom ekonomiska konjunkturer eller deltagande i arbetsliv samt utbildning. Även aktuellt familjepolitik är en samhällsfaktor som påverkar.
SCB statistik över fruktsamhet
Sett över längre tid har det varit stora variationer i barnafödandet. I diagrammet ovan kan ni följa utvecklingen över hur många barn varje kvinna fött under olika år. Den blå linjen visar antalet barn per kvinna födda av kvinnor födda i Sverige. Den gröna linjen visar antal barn per kvinna födda av kvinnor i Sverige, men där modern själv är född i något annat land. Flest barn per kvinna föddes det 1990. Minst barn föddes det under åren 1998 och 1999. Kvinnor som är födda utomlands får generellt fler barn.
Flest barn föds av kvinnor runt 30 år
Tittar man under åren 2000-2017 kan man se att fruktsamheten är högre i åldrarna 30-34 år. Mellan år 2010 och 2017 har det procentuellt sett minskat mest bland de allra yngsta, kvinnor 19 år och yngre, följt av kvinnor 20–24 år. För de åldrar då det är vanligast att få sitt första barn, 25–29 och 30–34 år, har förstabarnsfruktsamheten minskat med 15 procent mellan år 2010 och 2017.
Den enda åldersgruppen där det har blivit vanligare att föda sitt första barn är kvinnor 40 år och äldre.
Källa: SCB – 2018-10-09
