Förlossningsberättelse – tredje barnet
I slutet av augusti fick jag mitt tredje barn. Förvärkarna började redan i mitten av graviditeten och jag var därför säker på att jag skulle föda tidigare än förväntat. Men så blev det inte…
Förlossningsberättelse av Lina Danielsson
Jag och min man väntade vårt tredje barn och hon var beräknad till den 29/8. Vi har två pojkar sedan tidigare 4 och 6 År gamla.
Jag hade varit besvärad av förvärkar under mitten av min graviditet och hade därför förberett mig på stt vår flicka skulle komma tidigare än förväntat. Jag och min barnmorska hade bestämt att jsg skulle komma dagen efter hon var beräknad – alltså den 30:e Augusti.
Barnmorskan gjorde en undersökning vid mötet och bedömde mig redan vara öppen 2 centimeter och hon kunde känna fontanellen! Så glad jag blev!
Jag åkte hem och Några timmar senare gick vattnet! Värkarna kom igång ganska kort därefter men var till en början endast molande värk. Jag kände att jag fick ringa hem mannen då jag hade blivit förvarnad av barnmorskan att allt kunde gå fort efter vattnet hade gått. Mannen kom hem vid 15 00. Jag och mannen bestämde nu vi skulle ringa förlossningen i Ystad för att höra hur fullt där var och hur möjligheterna såg ut för att få komma in! Inga problem sa dem – kom ni när ni vill! Det kändes så skönt att få höra det.
Jag var ju inte orolig för själva förlossningen men mest osäkerheten av att inte veta hur fort det kan gå med tredje barnet – man hade ju hört så
Många skräck exempel! Och det var ju trots allt 45 min till ystad! Vi packade ihop och körde!
I ystad blev vi inskrivna vid 17.00 tiden och nu hade värkarna kommit igång men jag var fortfarande med och kunde prata. Jag och barnmorskan pratade igenom lite om hur jag önskade ha min förlossning och jag informerade henne om att jag hade positiv erfarenhet av morfin spruta då jag kunde slappna av emellan värkarna! Lustgas hade hag också en bra erfarenhet av och denna ville barnmorskan jsg skulle avvakta lite med tills värkarna kommit igång ordentligt!
Timmarna gick och vid 20.00 minns jag att jag sa jag till min man att det hade varit så himla skönt om jsg kunde få föda innan barnmorska Anna och undersköterskan Elin slutade 21.30. De var så himla gulliga och allting funkade så bra med dem! Detta trodde dock min man aldrig skulle gå – det var ju bara 1,5 timme kvar av deras arbetspass!
Ca 20.40 kom Anna in och gjorde en undersökning på mig och konstaterade att jag var öppen 7 cm så nog visst hade allting gått framåt! Skönt kände jag! Nu märkte jag de var svårare och svårare att prata och jag gick mer in i mig själv för att kunna hantera smärtan! Jag hade god hjälp av både lustgasen och morfinen kände jag. Precis efter Anna lämnat rummet märkte jag hur min kropp försökte trycka på – och denna känslan kände jag igen; det var krystvärkar! Jag skrek till mannen att han skulle kalla in Anna igen, men det tog några minuter innan de kom in till mig. Denna kraftiga smärta, som kom så plötsligt, gjorde att jag blev rädd och märkte att min kropp kämpade emot mer och mer.
Jag låg på sidan på sängen och hörde röster runt mig att jag skulle lägga mig på ryggen men det var som att jag inte kunde! Jag var fullt upptagen med att försöka förstå att det var nu hon skulle komma – barnmorskan hade ju precis sagt jag bara var 7 cm öppen. Så jag kände jag var inte helt beredd på detta! Men krystvärkarna blev allt starkare och starkare och på fyra kryst värkar kom hon; vår lilla Ebba! Jag fick henne direkt upp till mig och vilket efterlängtat möte det var! Välkommen älskade lilla tjej!
Sammantagen upplevelse var att det var en bra förlossning men som gick lite väl snabbt på slutet! // Lina Danielsson
Vill du att vi publicerar din förlossningsberättelse?
Skicka då in den till oss här.
Här kan du läsa även Kajsas förlossningsberättelse eller läsa vår artikel om förlossningsrädsla.
