barns sprakutveckling

Barns språkutveckling

Barns språkutveckling - när börjar barn att prata. Barnets språkutveckling börjar redan när barnet ligger i magen och hör människor utanför prata.

När börjar barn prata och utveckla sitt språk

Barns språkutveckling börjar långt innan barnet själv kan prata. De lär sig steg för steg att prata under de två första levnadsåren. Det första orden kan komma så tidigt som vid fyra-fem månaders ålder. När barnet är drygt två år har språket ofta utvecklats så mycket att barnet kan sätta samman meningar av två eller tre ord.

Även innan barnet förstår vad ni säger är det bra för barnets språkutveckling att föräldrar, syskon och andra som är nära barnet, pratar och sjunger för barnet. Berätta gärna vad ni gör eller hur dagen varit.

Barns förmåga och intresse för att lära sig språk är medfödd. De lär sig prata under de två första åren. I början kommunicerar barnet med blicken, kroppskontakten, ansiktsuttryck och skrik. De tränar tidigt på att med tungan, läpparna och gomseglet för att göra olika ljud.

De flesta barn kan säga minst ett ord vid 1 års ålder och det är ovanligt att barn som är 1½ år inte pratar alls. Pojkar utvecklar ofta sitt språk något långsammare än flickor och barn som är naturligt försiktiga och lite blyga brukar vänta med att tala tills de förstår större delen av vad de hör. Ett barn som växt upp i Sverige med svensktalande föräldrar kan ofta vid 3 års ålder nästan 1000 svenska ord (läs mer om barnets språkutveckling vid olika åldrar).

Barns ordförråd och de första orden

Det första riktiga ordet kommer ofta när barnet är runt ett år. Ibland dröjer det sedan länge innan fler ord yttras och ibland kommer ord efter ord snabbare än vad man hade kunnat ana. Gemensamt för de första orden hos de flesta barn är att de ofta betecknar saker som är rörliga eller är föremål som barnet kan göra något med. Bland de första 50 orden hittar man sällan ord såsom bokhylla, stol eller bord, vilka är saker som inte är i rörelse.

Däremot så finns bland de första orden ofta mamma och pappa med vilket är personer som är mycket viktiga i barnets liv. Likaså är det inte ovanligt att beteckningar på djur, såsom hund eller katt, finns med. Även sådant som barnet använder ofta kan finnas med bland de första 50 orden, exempelvis strumpa eller vante.

Efterhand så lär sig barn ord allt lättare. Det finns forskning som säger att barn i förskoleåldern lär sig nya ord efter att ha hört dem bara en gång. När barn stöter på ord för första gången så gör de ofta ett antagande om vad ordet betyder för att sedan testa detta antagande i olika situationer. Barnet justerar sedan olika ords betydelse efterhand som det får nya erfarenheter. Du kan stimulera barnets språkutveckling genom att prata med barnet om vad ord betyder och genom att utgå ifrån vad barnet har haft för tankar kring ordets betydelse.

Av barnets första100 ord så är ungefär 70 procent av dessa ord för föremål, dvs substantiv, medan endast 30 procent är ord för handlingar, dvs verb. Anledningen till detta tros vara att föremål är tydliga och klara vilket gör dem lättare för barnet att identifiera. Verb beskriver en handling som kan variera i både tid och rum. Verb förändras och är svårtolkade för barnet som för att förstå orden måste förstå sambandet mellan objekt och handling.

Mönstret att barn lär sig substantiv före verb är förekommande i många olika språkkulturer även om förekomsten av verb varierar. Forskare tror att det hänger samman med barnets tankemässiga utveckling. Det är antagligen en mindre komplicerad tankeprocess att tala om vad saker kallas än att tala om vad man gör med dessa saker.

Läs även: Barns utvecklingssprång

Stimulera barnets språk

Genom att stimulera barnets språkutveckling så kan barnet lära sig att prata bättre och snabbare. Här följer lite tips som gör det lättare för barnet:

Rätta inte barnet – att du försöker att få barnet att säga rätt blir bara tråkigt för barnet. De lär sig med tiden att prata rätt, men inte när du säger åt dem. Istället för att kommentera felet är det bättre att du endast upprepar meningen på rätt sätt.

Prata mycket och ofta med barnet – det är genom att lyssna på dig och andra i omgivningen som barnet lär sig språket. Barnet lär sig språk långt innan det själv kan prata så börja tidigt med att förklara exempelvis vad ni gör på dagarna, vad som finns i närheten, eller om hur saker och ting fungerar. Ofta lyssnar barn först och sedan försöker det att förstå. Först senare försöker barnet att härma ord och ljud.

Anpassa din språkliga nivå till barnets – du bör försöka anpassa din nivå efter barnets för att inte ligga för långt ifrån vad barnet förstår. Genom att hela tiden lägga dig ett halvsteg över barnets språkliga nivå kan du fortsätta att stimulera barnets inlärning. Att ligga för långt över barnets språknivå kan ha motsatt effekt.

Lek och sjung för barnet – rulla boll till varandra, lek titt-ut och andra lekar som över turtagning. Berätta hela tiden vad ni gör och vad som händer. På så sätt hjälper du barnet att förstå hur ett samtal går till. Även sång och fingerramsor är bra för att stimulera barnets språkutveckling.

Läs böcker tillsammans med barnet – böcker stimulerar barns fantasi och ger kunskap. Böcker kan man, till skillnad från film, tittas i och läsas i den takt som barnet vill. Böcker ger även närhet och trygghet samtidigt som bilder och korta texter är utmärkta för att lära barn språket.

Avbryt inte barnet och ställ inte för höga krav – låt barnet prata färdigt även om det tar tid. Tar du orden ur munnen på barnet så kommer han eller hon tappa intresset. Samma sak händer om du pressar barnet att prata när det inte har lust. Detta slutar ofta med att barnet blir tystare.

Prata med barnet och inte till barnet – lyssna och var närvarande när barnet försöker svara dig, även om det tar tid. Prata inte för mycket så att du kväver barnet, utan ge utrymme för barnet att svara och reagera på det du säger. Använd gärna ett starkt och nästan överdrivet kroppsspråk för att visa att du är delaktig i samtalet med barnet. Detta gör det dessutom ofta roligare för barnet att prata.

De som läst avsnittet om barns språkutveckling läste även mer om barns tal vid olika åldrar och om matvägran.

Fler artiklar om barn och föräldraskap

Mjölktänder

Mjölktänder

Varför heter det egentligen mjölktänder och när får respektive tappar barn mjölktänder? Totalt sätt har barn 20 mjölktänder och den mjölktand de tappar först är den i den nedre framkäken. 

Läs artikeln »
nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev. Vårt nyhetsbrev är fullt av fakta för dig som är gravid eller för dig som är nybliven förälder. Följ graviditetens utveckling eller barnets utveckling beroende på var i livet du befinner dig just nu.

Läs artikeln »
Växtvärk barn

Växtvärk barn

Växtvärk hos barn är inte ovanligt hos barn i förskoleåldern. Växtvärk är smärta i benen som kommer på kvällar och nätter. På dagen känner däremot barnet inte av växtvärken. Allt om symptom och hur du kan lindra växtvärken.

Läs artikeln »
bebis utveckling 6 månader

Utveckling bebis 6 månader (6-7)

Du märker nu säkert hur stark ditt barn har blivit på denna relativt korta tid. Vid knappt sex månaders ålder kan barnet ofta vända sig själv från mage till rygg. Håller du barnet i stående position, eller om de sitter i en babygunga, så kan han eller hon nu studsa och ta fart med hjälp av benen.

Läs artikeln »
nattskräck barn

Nattskräck

Nattskräck är episoder av rädsla, intensiv skräck och rörelse medan man sover. Ofta börjar nattskräck hos barn när de är mellan 3 och 12 år men går över när de blir äldre.

Läs artikeln »
barn pojke langd

Längdkurva pojkar 0-12 månader

Längdkurva för pojkar 0 till 12 månader. Hur lång är vanligtvis en pojke när han föds och hur växer han fram tills han fyller 1 år? Här får du statistik på hur långa pojkar vanligtvis är vid olika tidpunkter under det första året. Längdkurvan är tydligt utmarkerad i diagrammet.

Läs artikeln »
Fakta om graviditet och föräldraskap

Prenumerera för nyheter, fakta och kunskap.

Vi mailar ungefär en gång i veckan. Genom att skicka in godkänner du att vi sparar din mailadress.