Tvåårstrots

Tvåårstrots

Tvåårstrots kan vara en förälders första riktiga prövning. Tvåårstrotsen kan komma plötsligt och många föräldrar upplever att de inte känner igen sin 2 åring.

Tvåårstrots – vad händer med din tvååring?

Tvåårstrots kommer när barnet upptäcker sin egen vilja och även språket har blivit välutvecklat. Dessa två egenskaper tillsammans används för att påverka omgivningen i barnets önskade riktning. Detta kan vara första gången som en förälder får en ordentlig prövning.

När barnet, i åldern mellan 2 och 3 år, dessutom upptäcker att även andra människor har en egen vilja och att denna vilja kan gå tvärt emot barnets egen vilja, kan en trotssituation uppstå. Barnet lär sig mycket i den här åldern och börjar nu förstå hur allting hänger ihop. Han eller hon börjar också få grepp om språket, men det är inte alltid det räcker till. Detta kan göra barnet i tvåårsåldern både förtvivlad och arg.

I denna artikel kan du läsa om:

  • Tvåårstrots och jagutvecklingen
  • Vad kännetecknar tvåårstrotsen
  • Tvåårstrots och barnuppfostran
  • Vad kan man göra åt det?
  • När är tvåårstrotsen över?
  • Psykologens tips vid vid tvåårstrots.

Tvåårstrots och jagutvecklingen

När barnet är runt två år, är han eller hon mitt uppe i sin jagutveckling. Varje dag upptäcker barnet något nytt i länken mellan sitt eget jag och världen utanför. Tänk att man kan påverka saker och ting med sin egen vilja.

Trots och jagutvecklingen är i stort sett samma sak, men med olika ord. Trots, oavsett om det är tvåårstrots eller annan trots, riktar sig nästan alltid till föräldrarna. Det är inte ovanligt att föräldrarna och förskolan har två helt olika bilder av hur barnet är. Där barnet är hjälpsamt och harmoniskt på förskolan, medan föräldrarna drivs till vansinne där hemma.

Vad kännetecknar tvåårstrotsen?

Ofta märker föräldrarna av trotsen när barnet får kraftiga utbrott om det inte får som det vill. Till det kommer även en verbal argumentation, som gör att man som förälder kan bli ganska matt.

”Långsamt men säkert kommer tvååringen till insikt om att de kanske inte är världens medelpunkt.”

Tvåårstrotsen kan visa sig på många olika sätt och är mycket individuell. Typiska konflikter som kan uppstå mellan barn och förälder kan vara att barnet exempelvis kastar mat, kastar ner tallriken från bordet, tar av sig sina kläder, vägrar ta på sig, kastar sig på golvet i affären och mycket annat.

Tvåårstrots och fostran

Gråten som kommer vid vredesutbrotten och när barnet stöter på motstånd från den vuxna, är livsviktigt. Den handlar om fostran. För fostran finns det två nödvändiga ingredienser – man ska ha barnets hjärta och man ska hålla fast vid sin gränssättning, det vill säga vara konsekvent, säger psykoterapeuten Louise Hallin

Ett barn som har trygga föräldrar och vuxna omkring sig får också utrymme att leva ut sin frustration och kan utvecklas i sin egen takt. Med all förändring som sker inom barnet under den här perioden är det skönt att världen runt omkring inte brakar ihop bara för att barnet själv gör det.

Läs även: Barns olika utvecklingssprång

Hur kan du underlätta tvåårstrotsen?

Ett av de vanligare misstagen man ofta gör som förälder är att man pratar för mycket med sin tvååring och tror att de förstår mer än vad de faktiskt gör. Använd ett kort och tydligt språk, och visa med handling att de inte ska göra en viss sak.

Underlätta gärna för dig och barnet genom att ge barnet så få val som möjligt genom att göra hemmet barnsäkert, med skydd för trappor och farliga saker (sådana saker kan du köpa här). Då slipper man många onödiga nej och ajaj. I denna ålder kan det annars bli så att summan av allt negativt man säger till barnet blir oändligt mycket större än den positiva delen under ett dygn. Om man hamnar i den fällan kanske man ska fundera på att sänka kraven lite. Bestäm ett par tre saker som du strider om, resten lämnar du därhän. Tänk på att det inte handlar om att utdela bestraffningar eller att skrämma sitt barn.

Vad ska man göra barnet hamnar i tvåårstrotsen?

Tvåårstrotsen är precis som andra trotsåldrar en naturlig del av barnets utveckling till självständig individ. Det finns därför heller inget universalknep för att hantera tvåårstrotsen, utan det handlar om att prova sig fram. När barnet trotsar så bör man inte skrika eller gapa, utan hellre med bestämd röst och genom handling förstärka det man säger. När det handlar om barnuppfostran gäller det att vara tydlig med var gränserna går och nyttja den bästa mixen av att vara varm, bestämd och tydlig. Se tvåårstrotsen som en möjlighet att träna dig i konsten att uppfostra ett barn.

Läs även: Olika trotsåldrar

När är tvåårstrotsen över?

Även om det heter tvåårstrots så når trotsen sin pik när barnet är runt tre år. Du kommer att märka att dagarna blir mindre präglade av gränstestning, provocerande beteende och raseriutbrott. Efterhand som barnet mognar och lär sig att prata allt bättre, blir det också lättare att använda ord istället för trots när barnet vill ha igenom sin vilja.

Ett tips kan vara att påminna barnet om att det antingen kan skrika och gråta eller prova att berätta för mamma eller pappa med ord vad det vill. Om barnet väljer rätt, så är det viktigt att du ger beröm. Trotset och de starka reaktionerna avtar undan för undan och ut på andra sidan kommer en liten person som har mognat och tagit enorma kliv framåt i sin utveckling.

Läs även: Barnets utveckling mellan 2 och 3 års ålder.

barnvakt första gången

Annons från Stor & Lite barnpassning

Behöver ni barnvakt?

Låt Stor & Liten barnpassning hjälpa dig med utbildade och kontrollerade barnvakter. Enstaka timmar eller abonnemang, pris från 149 kr/tim efter RUT. Alltid samma barnvakt.
Läs mer här.

Psykologen om tvåårstrots

Psykologen Lisa Clefberg berättar att trotsåldern ofta inträffar mellan två och tre års ålder.

         ⁃        I engelsktalande länder brukar man prata om ”the terrible twos”. Att det finns en tendens till trots i den åldern kan hänga ihop med den utvecklingsnivå som barnen befinner sig i just då eftersom det går så fort i utvecklingen och självständigheten ökar relativt fort.

Hon tror dock att det är viktigt att inte fästa för stor vikt vid olika åldrar, utan tänker på att alla barn är olika.

         ⁃        Det kan uppstå lite av ”självuppfyllande profetia” annars, där man blir orolig och förväntar sig olika problembeteenden i olika åldrar.

Hon gillar inte riktigt begreppet trots eftersom det kan tolkas som att barnet har en avsikt med det som händer och vill ”trotsa” med flit.

         ⁃        Det som inträffar i den här åldern är snarare att barnet under kort tid har utvecklat en massa nya förmågor som hon eller han vill testa på sin omgivning. Eftersom utvecklingen sker så fort mellan 2-4 års ålder kan det vara svårt för föräldrarna att hinna med, vilket kan göra att de behandlar barnet som mindre ”kapabelt” än hon eller han verkligen är. Det handlar alltså snarare om ett problem i samspelet mellan barnet och de vuxna som omger henne eller honom.

Men är alla barn trotsiga någon gång under uppväxten?

         ⁃        Enligt vissa studier uppstår det små konflikter mellan barn och föräldrar var tredje minut i den här åldern, och större konflikter runt tre-fyra gånger i timmen. Det gäller dock inte alla barn och man kan givetvis inte generalisera. Däremot vet vi att barn utvecklar nya färdigheter i olika takt i olika åldrar, och att detta kan vara utmanande för omgivningen eftersom barnen vill testa det de lärt sig.

Hur mycket trots och konflikter som uppstår hänger ihop med sådant som övrig situation i familjen, familjemedlemmarnas temperament och omgivningens förmåga att läsa av och förstå barnets avsikter. Barn som har sovit, ätit och tillfredsställt andra behov är mindre benägna att ”trotsa” än barn som är trötta, hungriga eller frustrerade på andra sätt.

Vi mår alla bra av att känna en viss grad av kontroll i olika situationer. För att underlätta detta hos våra barn kan det vara viktigt att berätta för barnen vad som ska hända i förväg, exempelvis: ”idag ska vi gå till affären när jag hämtat dig på förskolan”, eller liknande. Om man vill att barnet ska komma och äta en viss tid kan det vara bra att ge en varning några minuter innan, så att man ger barnet en möjlighet att avsluta sin aktivitet.

Vad beror det på att barn börjar testa gränser och trotsa, och varför gör vissa barn det mer än andra?

         ⁃        Barnen testar gränser i takt med att de lär sig nya färdigheter och upplever nya saker. De får även en ny typ av mognad som kanske gör att börjar värdera saker på ett annat sätt än tidigare. 

         ⁃        Ett exempel på detta kan vara den vikt barn runt tre år fäster vid rättvisa, fortsätter Lisa. Tidigare kanske de inte alls har varit medvetna om vad deras syskon eller kompisar på förskolan gör eller inte gör, men plötsligt kräver de en millimeterrättvisa av pedagogerna på förskolan eller föräldrarna i hemmet. 

         ⁃        Något annat som kan påverka gränstestandet eller ilskan kan vara barnets utveckling av olika typer av färdigheter: till exempel språkligt, motoriskt, sensoriskt. Om det inte är ”balans” mellan dessa, kan det vara jobbigt för barnet, som kanske inte kan uttrycka vad hon eller han vill, eller inte kan röra sig lika fort som hon eller han önskar.

Läs även: Tips vid trots

Hur hanterar man då ett trotsigt barn?

Lisas råd är att försöka förstå vad det är barnet egentligen är upprörd över, och att försöka se till att barnens grundläggande behov är tillfredsställda i så hög grad som möjligt. Om man vet att barnet ofta börjar bråka om hon eller han är hungrig på eftermiddagen kanske man ska se till att man har ett mellanmål tillgängligt om middagen blir försenad ett barn, och det är även viktigt att man försöker hålla barnets rutiner. 

Något annat som är viktigt är att man försöker undvika att läsa in ”onda avsikter” i barnets beteenden och reaktioner. Om man gör det, kan det vara lätt att man går i klinch med barnet, vilket ofta bara eskalerar konflikten. Något annat som kan vara bra är att validera barnets känsla, och bekräfta att man förstår att hon eller han är ledsen eller arg, eller frustrerad, över situationen i fråga. Man kan i detta resonemang även försöka föreslå en lösning för nästa gång man befinner sig i samma situation, eller försöka komma på en flexibel lösning som inte innebär att man som förälder backar och ger barnet rätt.

         ⁃        Det är bra att ha tydliga regler, där barnet vet att vissa beteenden har logiska konsekvenser; t.ex. om man slår sitt syskon över en leksak så tar mamma eller pappa bort leksaken.

Positiv förstärkning vid önskat beteende är också något som de flesta barn uppskattar, kanske i form av beröm, en rolig aktivitet tillsammans, eller likande. Det är också bra att öka barnets känsla av medbestämmande inom rimliga gränser: man kanske låter barnet välja om hon eller han vill ha en röd eller blå tröja på sig på morgonen. 

         ⁃        Något annat vi vet från forskningen är att barn mår bra av tydliga rutiner. Detta minskar risken för plötslig hunger, törst, trötthet, och ökar även känslan av förutsägbarhet för barnet.

Vad är ”normalt” när det kommer till trots? Hur vet man att det bara handlar om trots, och inte är något annat som är fel?

         ⁃        Om man känner att man bråkar alldeles för mycket kan det vara bra att försöka titta på om man har bra rutiner, om barnet verkar må dåligt över något särskilt eller om reaktionerna har en tendens att uppstå i en viss typ av situationer, tycker Lisa. Märker man att barnet reagerar inför, eller efter, en viss typ av situationer, kanske man bör titta på om det finns något i just den situationen som stressar barnet eller skapar oro/ångest av någon anledning.

Vad kan man göra för att hjälpa sitt barn igenom en period med mycket trots, ilska och frustration?

         ⁃        Till och börja med är det som sagt bra med rutiner, att man ser till att barnets grundläggande behov är tillfredsställda.

Om barnet har suttit framför tv:n eller en skärm under en för lång stund, kanske hon eller han känner sig otålig och blir oresonlig av den anledningen. Vad händer om man går ut på en promenad och ger barnet möjlighet att springa av sig i stället? Det kan även hjälpa att ge barnet små ansvarsområden så att hon eller han får vara med och känna sig lite stor och delaktig i det som händer.

Hur länge en trotsperiod pågår är mycket varierande och har att göra med de olika faserna i utvecklingen. Om man, som familj, har lättare att anpassa sig till varandra, och man hittar fungerande rutiner och sätt att kommunicera på som alla känner sig bekväma med så går det i regel fortare.

Vart vänder man sig om det känns ohanterligt, och vad finns det för hjälp att få?

         ⁃        Det finns böcker som kan hjälpa i ett första skede (se Lisas boktips). Om man tycker att man testat alla strategier man kan komma på, och man börjar känna att man själv och kanske även övriga familjemedlemmar påverkas negativt av situationen, så är det bra att vända sig till sin BVC-mottagning och få råd där.

I första hand kanske det räcker att prata med sin BVC-sköterska, men eventuellt kan man känna att man vill prata med en kurator eller psykolog där. Om den mottagning man hör till inte har någon egen psykolog, bör de kunna rekommendera någon.

Läs mer om trotsåldrarna och se gärna våra boktips om trots och barnuppfostran.

Källa tvåårstrots: vimedbarn.se, föräldrarochbarn.se, petrakrantzlindren.se, Jesper Juul – Ditt kompetenta barn, babyvarlden.se, Leach, Penelope: Allt om barnet. De första sex åren. 1999, Ulvund, Stein Erik: Förstå ditt barn 0–2 år. Cappelen 2004.

De som läste om tvåårstrots läste även mer om tips vid trots samt om sexårstrots.

Fler artiklar för dig med familj

magdroppar

Magdroppar

Magdroppar. Semper magdroppar rekommenderas till små barn som har problem med magen. Magdropparna från Semper består av en oljelösning med bakteriekultur, Lactobacillus reuteri Protectis, som är anpassad till att trivas i magen och i tarmen.

Läs artikeln »
Kan man ge bebis vatten?

Vatten till bebis

Vatten är något som din bebis inte behöver den första tiden. Nyfödda bebisar får i sig tillräckligt med vätska genom kosten och du behöver därför inte erbjuda din bebis vatten. När kan man då ge sin bebis vatten?

Läs artikeln »
sjukdom

Sjukdom & Allergi

Sjukdom eller allergi hos barn. Är barnet sjukt eller allergiskt? Vilka symptom ska du vara uppmärksam på? Fakta om barns sjukdom eller allergi. Vad behöver du veta om sjukdomar för att säkerställa att ditt barn är friskt och mår bra?

Läs artikeln »
vab

VAB – vård av sjukt barn

Vid VAB så ska detta anmälas till Försäkringskassan. VAB står för vård av sjukt barn, vilket ger dig som förälder rätt till ersättning. Vi förklarar reglerna och ger dig tips för att det ska bli så enkelt som möjligt när du vabbar. 

Läs artikeln »
passbarn

Pass till barn

Skaffa pass till barn. Pass behövs även för nyfödda barn och skaffas på passexpeditionen. Samtliga vårdnadshavarna måste skriva på en blankett om medgivande till att skaffa barnet ett pass. Fakta, regler och tips kring pass till barn.

Läs artikeln »
barndop

Barndop

Fakta och information om barndop. I denna artikel svarar vi på frågor såsom; Hur går ett dop till? När döper man barnet? Var hittar du inbjudningskort och dopkort till dop och hur skriver du dopkort? Hur ser dop ut enligt svenska kyrkan? Vilka psalmer spelas på dop?

Läs artikeln »
barnnamn

Barnnamn

Barnnamn ändras inte så mycket som man tror från år till år. Här kan du se 2022 års topplista över barnnamn. Vilket barnnamn är ditt favoritnamn?

Läs artikeln »
Fakta om graviditet och föräldraskap

Prenumerera för nyheter, fakta och kunskap.

Vi mailar ungefär en gång i veckan. Genom att skicka in godkänner du att vi sparar din mailadress.