ADHD hos barn

ADHD hos barn

Det pratas mycket om ADHD i samhällsdebatten och de flesta föräldrar har en grundläggande kunskap om att symptomen manifesterar sig genom hyperaktivitet, problem med impulskontroll och svårigheter att fokusera. Men problemet är ju att detta också är vanliga egenskaper hos många barn!

I denna artikel belyser vi ämnet ADHD hos barn. Vi svarar på frågor relaterat till vad det innebär att ha ADHD? Hur vet man om sitt barn har ADHD? Finns det skillnader mellan flickor och pojkar med ADHD? och vad gör man om man misstänker att ens barn har diagnosen?

Artikeln är skriven av: Erik Martinsson leg.Psykolog hos Svea KBT

Har mitt barn ADHD?

Har mitt barn ADHD? Det här är en vanlig fråga som dyker upp hos många föräldrar som har barn med extra mycket spring i benen. Det pratas mycket om ADHD i samhällsdebatten och de flesta föräldrar har en grundläggande kunskap om att symptomen manifesterar sig genom hyperaktivitet, problem med impulskontroll och svårigheter att fokusera. Men problemet är ju att detta också är vanliga egenskaper hos många barn – vilket kan göra det väldigt svårt att avgöra vad som är normalt beteende hos barn och vad som kan vara tecken på ADHD.

Vad är ADHD?

ADHD är en neuropsykiatrisk diagnos. Det är inte en sjukdom utan är vad man kallar för en funktionsvariation. Den kan inte upptäckas med blodprov eller andra medicinska undersökningar och den går heller inte att “bota” så tillvida att man tar en medicin och så är problemet borta. Uppmärksamhetsproblem och problem med att reglera känslor och impulser kan för vissa lindras med hjälp av medicin, men den stora delen i behandling för ADHD hos barn är ökad kunskap hos de vuxna som befinner sig barnets närhet samt anpassningar och stöd utifrån de svårigheter det specifika barnet har.

Hur diagnostiseras ADHD?

ADHD diagnostiseras utifrån ett antal diagnostiska kriterier inom två områden: Ouppmärksamhet (som att ofta vara ouppmärksam på detaljer, göra slarvfel och vara lättdistraherad av sånt som händer runtomkring) och Hyperaktivitet/Impulsivitet (som att ha svårt att sitta still, ofta lämna sin plats i klassrummet, upplevas vara på “högvarv”, ha svårt att vänta på sin tur). För att få diagnos är det också ett kriterium att man ska kunna se att svårigheterna funnits under lång tid, tidigare än 7 års ålder, i flera olika situationer och att de är så stora att de faktiskt orsakar bekymmer för barnet som uppvisar dem. Det ska också vara klarlagt att bekymren inte bättre förklaras av något sjukdomstillstånd, någon annan diagnos eller av trauma.

Olika varianter av ADHD

Det finns 3 varianter av ADHD
– Huvudsakligen ouppmärksam form.  Denna form diagnostiseras om det är symtom på ouppmärksamhet som varit mest framträdande de senaste sex månaderna. Tidigare kallades denna form för ADD men har numera bytt namn. 
– Huvudsakligen hyperaktiv form. Denna form diagnostiseras om det är symtom på hyperaktivitet/impulsivitet som varit mest framträdande under de senaste sex månaderna. 
– Kombinerad form – Denna form diagnostiseras om det förekommit både ouppmärksamhet och hyperaktivitet/impulsivitet det senaste sex månaderna. 

Skillnaden mellan pojkar och flickor

Det är lite mer än dubbelt så vanligt att pojkar diagnostiseras med ADHD mot att flickor gör det. Detta kan antas bero på att mycket av den forskning som ligger till grund för diagnoskriterierna är gjorda på pojkar, och att flickors symtom skiljer sig till viss del. Pojkar är generellt mer utagerande än flickor i tidig ålder och visar högre grad av hyperaktivitet. Flickors symptom på rastlöshet och impulsivitet har en tendens att oftare tolkas som en annan typ av psykisk ohälsa, ex ångest eller depression. Forskningen går framåt och det finns nu flera studier kring hur flickors symtom på ADHD ter sig, men det är fortfarande vanligare att flickors problem går oupptäckta långt upp i åldrarna.  

När kan man upptäcka ADHD?

De flesta föräldrar till barn med ADHD kan vittna om att de symtom som gav barnet diagnosen har funnits med från mycket tidig ålder. De kan berätta att barnet redan som bebis varit mycket vaket, haft svårt att komma till ro, att det kröp och klättrade tidig och att det ofta skadade sig i lite för våghalsiga eskapader. Kanske var de svåra att trösta och ofta missnöjda om det inte hände något spännande. 

Fler vanliga tecken på ADHD

Några andra vanliga tecken på de olika formerna av ADHD kan vara:

  • De har svårt att vara still och koppla av ens korta stunder.
  • De behöver ständigt pilla med någonting
  • De tappar ofta bort saker
  • De verkar inte lyssna på det du säger och upplevs prata mer än andra barn
  • De uppfattas som “disträ”
  • De avbryter ofta andras lek eller samtal
  • De är lättdistraherade och hoppar mellan olika aktiviteter
  • De är impulsiva och oförsiktiga
  • De har en kort stubin och svårt att kontrollera starka känslor – tar sig uttryck i bland annat raseriutbrott

Läs även: Tidig upptäckt av autism

Vid vilken ålder görs utredning om ADHD hos barn?

Det är som sagt vanligt att föräldrar uppmärksammar symptom hos barn när de är ganska unga, men en utredning för ADHD brukar inte bli aktuellt förrän i skolåldern, ofta under lågstadiet då kraven ökar på att barnet ska kunna sitta still, hålla fokus, leka i grupp osv. Detta kan ibland kännas frustrerande för föräldrar, men skälet är att det är viktigt att inte vara för snabb i diagnostiska slutsatser eftersom barn mognar i mycket olika takt och utvecklar olika färdigheter olika tidigt. Många av de symtom som ingår i diagnosen förekommer också hos de flesta barn under perioder av uppväxten. 

En vanlig gång i en utredning är att skolan först gör det som kallas för en pedagogisk kartläggning. Om det där framkommer att barnet har betydande svårigheter som bör utredas vidare behöver barnet komma till BUP (barn och ungdomspsykiatrin). Det ser olika ut i olika regioner men det är ganska vanligt att skolan med hjälp av skolsköterska eller skolpsykolog skickar en remiss till BUP. I vissa fall söker föräldrarna på egen hand och tar då med sig materialet från skolan som underlag. 

Vad bör jag göra om jag misstänker att mitt barn har ADHD?

Om du känner dig orolig över ditt barns utveckling ska du, fram till att barnet fyller sex år, prata med BVC. Efter 6 års ålder är det elevhälsan i skolan eller vårdcentralen du ska vända dig till. Om ditt barn går på förskola kan du med fördel prata med förskolepedagogerna. De har stor erfarenhet av barn och kan hjälpa dig få en mer nyanserad bild av hur ditt barn fungerar i förhållande till andra. Har ditt barn kommit upp i skolåldern pratar du först med barnets lärare. Läraren kan sedan hjälpa dig att få kontakt med specialpedagog eller skolsköterskan om ni tillsammans kommer överens om att det är lämpligt. 

Läs även:

Se gärna våra filmer för dig som är förälder.

Fler artiklar för dig med familj

Sittvagn bäst i test

Sittvagn : Bästa sittvagnen 2022

Sittvagn – Fakta och tips om sittvagnar. Vilken sittvagn ska du köpa? Vad ska du tänka på när du väljer sittvagn? Allt om sittvagnar hittar du här. Vi hjälper dig med allt du behöver veta när det är dags att köpa barnvagn.

Läs artikeln »
Föräldrapenning

Föräldrapenning

Föräldrapenning, sjukpenning, garantidagar, lägstanivådagar och mycket mer ska man hålla redan på som nybliven förälder. Vilka regler gäller för föräldrapenning? Vad innebär föräldrapenning? Hur mångar föräldradagar får du föräldrapenning och hur mycket?

Läs artikeln »
anknytningsteori

Anknytningsteori

Anknytningsteori är viktigt för barn och föräldrar. Barns anknytning till en förälder börjar redan när barnet föds. Man talar ofta om anknytning utifrån trygg eller otrygg, vilket vi berättar mer om i denna artikel.

Läs artikeln »
Stjärntecken barn

Stjärntecken barn

Undrar du vilket stjärntecken ditt barn kommer att födas i? Vi har listan över vilket stjärntecken ditt barn får beroende på vilket datum han eller hon föds. Det som styr vilket stjärntecken som ditt barn kommer att tillhöra är solens placering vid barnets födelse.  

Läs artikeln »
Graviditetspenning

Graviditetspenning / Havandeskapspenning

Om du inte kan arbeta under graviditeten till följd av fysiskt tungt arbete eller riskfylld arbetsmiljö så kan du ha rätt till graviditetspenning. Tänk på att det är arbetsgivaren som ska intyga att du inte kan arbeta eller omplaceras. Beslutet ges sedan av försäkringskassan. Gravidpenning kallades tidigare för havandeskapspenning. 

Läs artikeln »
Fakta om graviditet och föräldraskap

Prenumerera för nyheter, fakta och kunskap.

Vi mailar ungefär en gång i veckan. Genom att skicka in godkänner du att vi sparar din mailadress.