Fosterrörelser

Fosterrörelser – minskade fosterrörelser

När du är gravid så känner du under större delen av graviditeten av fosterrörelser. Ofta är de som mest märkbara runt vecka 30 och du bör aldrig uppleva minskade fosterrörelser.

Fosterrörelser

När du är gravid så känner du under större delen av graviditeten hur ditt barn rör sig, dvs fosterrörelser. Du kan redan tidigt känna fosterrörelser, vilka ofta börjar vid vecka 18 till 20. Om moderkakan sitter i framvägg så kan det göra att rörelserna känns senare. 

Hur ofta mycket ett barn rör sig inne i magen varierar, vilket gör det viktigt att du lär känna ditt barns rörelsemönster. Generellt kan man säg att ett foster rör sig minst 5-10 gånger i timmen när det är vaket. Mamman känner dock normalt endast cirka 80% av rörelserna. Om du upplever att ditt barns rörelsemönster förändras och att rörelserna blir mindre så ska du alltid kontakta din vårdgivare. Oftast är det ingen fara men man ska inte ignorera sin oro. 

Olika typer av fosterrörelser

Under graviditeten kan fostrets rörelser kännas annorlunda. Detta beror på att utrymmet blir allt mindre när barn och moderkaka växer. Hela tiden, från det att de går att känna, ska du dock känna fosterrörelser. De små fosterrörelserna som att barnet suger på tummen, griper med handen och kniper med tårna känns inte. När barnet blir större så känner du när barnet sträcker på sig eller när det sparkar. En del upplever även att de känner när barnet hickar.

Någon gång runt vecka 25-30 i graviditeten så börjar fosterrörelserna att bli mer konsekventa och organiserade. Ofta har barnet perioder av vakenhet som vararvas med vila på 20-40 minuter (sällan mer än 90 minuter). 

Under tredje trimestern blir dygnsrytmen tydligare och många barn är som mest aktiva på kvällen. Hur mycket ett barn rör sig och på vilket sätt skiljer sig åt mellan olika barn. Det är bra att lära känna sitt egets barns rörelser så att man vet att de inte förändras. Blir de mindre eller svagare så ska du kontakta sjukvården. 

Hur känns fosterrörelser

Ofta beskrivs fosterrörelser på olika sätt beroende både på barnet och den bliviande mamman. Känslan kan också bli annorlunda under graviditeten. Fosterrörelser beskrivs dock ofta som: 

  • Fladder
  • Kittling
  • Som en bubbla som spricker
  • Som en beröring av en fjäder
  • Bufflar
  • Sparkar
  • Vridningar
  • Som svepande rörelser
  • Som tryck

Fosterrörelser tidigt i graviditeten

Inne i magen är ditt barn alltid i rörelse när det är vaket. När barnet, eller fostret, är riktigt litet så kan du inte känna rörelserna. De är helt enkelt inte tillräckligt starka. Redan i vecka 7-8 kan man med ultraljud se glesa, okoordinerade vridningar och böjningar av fostrets huvud. Från vecka 9 ökar den tiden fostret rör sig och involverar nu även armar och ben. 

Vid graviditetsvecka 16 kan man hos barnet i princip upptäcka alla typer av rörelser som finns hos fullgångna nyfödda barn. Redan så här tidigt gör barnet rörelser genom att sträcka på sig, suga på tummen, sparka med benen, mm. Senare börjar barnet även att hicka.

Lite senare i graviditeten kan du känna av fosterrörelser som då känns som ett ”fladder” eller en ”kittling”. Dessa rörelser är lätt att förväxla med den egna kroppens tarmrörelser.  Hos en förstagångsföderska kan detta komma senare och hos en omföderska, som känner igen känslan, kan rörelserna uppfattas tidigare.

Normalt känner du av barnets rörelser först när du är cirka halvvägs in i graviditeten, runt vecka 18-20. Väntar du ditt första barn så känner du sannolikt rörelserna först runt vecka 20. Tittar man på extremfallet så finns det de som anger att de känt av rörelser redan vecka 12, men det finns också de som uppgett att de känt rörelser så sent som i vecka 30.

Fosterrörelser sent i graviditeten

Senare i graviditeten blir ditt barns rörelser med tydliga kraftfulla. Redan efter drygt halva graviditeten känner många av små rörelser när barnet sparkar och sträcker på sig. Sent i graviditeten kan du mycket väl se en hand, huvud eller en fot trycka ut på magen – nästan overkligt tydligt. 

Senare i graviditeten, från ungefär vecka 32, kan rörelserna uppfattas annorlunda än tidigare, men de ska inte minska. För barnet blir det sent i graviditeten trångt, vilket kan göra rörelserna långsamma. Rörelserna kan nu bli tydligare och du kan känna hur barnet försöker sträcka på sig och att de allt oftare involverar hela barnets kropp.

När känns mest fosterrörelser

När du är gravid runt vecka 32 så brukar fosterrörelserna vara som flest. Från denna period så fortsätter rörelserna på ungefär samma sätt under hela graviditeten.  En del barn är dock livliga och aktiva i magen, medan andra barn är betydligt lugnare. Som med det mesta när det kommer till graviditet och barn så ska man inte jämföra med andra utan lära känna sitt eget barn och hans eller hennes rörelsemönster. 

Mest fosterrörelser känner en kvinna oftast om hon ligger ner. När man sitter brukar färre rörelser registreras och svårast att uppfatta rörelser är när man står upp eller om man själv är i rörelse. 

Här nedanför kan du läsa mer om risken med minskade fosterrörelser.

När kände du fosterrörelser för första gången?
209 röster

Minskade fosterrörelser

Barnets fosterrörelser ska inte minska under graviditeten. Normalt så ökar dem fram till vecka 32 för att därefter vara på ungefär samma nivå hela vägen fram till förlossningen. En aktiv bebis är en frisk bebis och minska fosterrörelser kan vara ett tecken på att något inte står rätt till. 

Om du har minskade fosterrörelser så märker du att barnet inte längre har tydliga vakenstunder och att rörelsemönstret har förändrats. Ofta vill de att man upplevt det i minst två timmar innan man kontaktar vården för kontroll. För inte så länge sen var det vanligt att man sa att det är normalt att barnet rör sig mindre i slutet av graviditeten, vilket inte är sant. Detta stod också i läroböckerna vilket gör att du mycket möjligt kan höra någon säg detta även idag.

Minskade fosterrörelser kan vara ett tecken på att moderkakan fungerar dåligt, så att fostret inte får tillräckligt med näring eller syre. Ofta upptäcks detta sent och det är omöjligt att säg, utan undersökning, om det är faktiskt minskade fosterrörelser eller om det bara är en subjektiv känsla (dvs falsklarm). Detta gör att man alltid bör undersöka och kontrollera detta med hjälp av en CTG-undersökning. Om moderkakan inte fungerar som den ska så kan det bästa för barnet mycket väl vara att komma ut tidigare. Läs mer: Moderkakan

Definitionen av minskade fosterrörelser

”Minskade fosterrörelser definieras som kvinnans egen uppfattning av att fosterrörelserna är tydligt minskade jämfört med vad hon känt tidigare.”

Symtom på minskade fosterrörelser

När du lärt dig ditt barns rörelsemönster så är det också lättare att identifiera om något inte står rätt till. Symptom på minskade fosterrörelser kan vara:

  • Att barnet rör sig annorlunda än tidigare
  • Att barnet inte rör sig lika mycket som det brukar
  • Att barnet vilar längre stunder och att det inte har tydliga vakenperioder

Myten om minskade fosterrörelser i slutet av graviditeten

Sedan början av 90-talet har man lärt ut att det är fullt normalt med minskade fosterrörelser i slutet av graviditeten. Denna myt har tyvärr bidragit till att gravida som känt minskade och svagare rörelser inte har reagerat på att något varit fel. Orsaken till att denna myt fått fäste är inte helt klarlagd. 

Man tror att den antingen beror på vetenskapliga studier som inte tagit hänsyn till att barnet i magen har allt längre sovstunder ju senare det är i graviditeten eller att det helt enkelt beror på hur man ställer frågor. Får en kvinna som är gravid sent i graviditeten frågan ”om barnet sparkar” så kanske hon svarar nej. Detta trots att barnet ”rör sig” lika mycket som tidigare men att rörelserna är annorlunda. 

Om minskade fosterrörelser ignoreras och inte omhändertas så kan det få allvarliga konsekvenser och i värsta fall leda till att barnet dör. Risken för detta är dock liten och antal dödfödda barn i Sverige har under de senaste tjugo åren varit konstant. Cirka 3,5 barn av 1000 är tyvärr dödfödda.

Hur undersöker man barnets fosterrörelser

Det finns olika metoder för att kontrollera barnets rörelser för att bedöma så att allt är bra med barnet. Om det är tidigt i graviditeten men efter vecka 22 så kan man ofta få komma till barnmorskan som då lyssnar efter barnets hjärtljud. Är det senare i graviditeten så gör man ett CTG-test och/eller någon typ av ultraljud. Vid ultraljud kan undersöka även fostervatten, moderkaka och barnets tillväxt

Tips: Här hittar du en videoutbildning inom Fosterdiagnostik som berättar allt du behöver veta om olika metoder.

Tips för att känna fosterrörelser

Det finns och cirkulerar en del tips på nätet om hur man ska gå till väga för att känna barnets fosterrörelser. Använd inte detta för att avvisa ett eventuellt problem då de kan vara missvisande. Den enda som kan vara säker är du själv, när du lärt känna ditt barns rörelsemönster. Vid förändring bör du begära att få bli kontrollerad. 

Några av de tips som cirkulerar för att få i gång barnets fosterrörelser är exempelvis: 

  • Drick kallt vatten eller ät något sött. Detta sägs kunna väcka barnet och således få i gång rörelserna. Även ett barn som mår dåligt kan ju dock reagera på detta och röra sig mer aktivt under en stund – detta betyder ju dock inte att barnet mår bra. 
  • Ändra position eller ställ dig på alla fyra. Om du rör på dig eller ändrar position så kan det självklart göra så att barnet rör på sig. Inte heller detta kan dock utesluta att rörelsen betyder att barnet mår bra. 
  • Buffra på magen. Precis som ovan är detta ingen metod som kan utesluta något. 

Räkna och känna fosterrörelser

För en del kan det kännas tryggt att räkna och aktivt känna fosterrörelserna regelbundet för att ha koll på dem. Ibland är detta till och med något som rekommenderas. Studierna kan dock inte bevisa att risken för fosterdöd minskar, vilket är syftet med att rekommendera gravida att räkna fostrets rörelser.

Det finns också studier som visar att sådan rekommendation ökar risken för ångestsyndrom hos kvinnan utan att man åstadkommer minskad risk för ett dödfött barn (enligt dokumentation om fosterrörelser vid kvinnokliniken i Västra Götalandsregionen och region Skåne).  

Om du väljer att lära känna ditt barns fosterrörelser så presenteras här nedan två metoder för att känna och räkna fosterrörelser.

Mindfetalness

En metod för att systematiskt få koll på fostrets rörelser inne i magen är mindfetalness. Denna metod har utvecklats av barnmorska och forskare Ingela Rådestad. Metoden fokuserar på att du ska lära känna ditt barns eget rörelsemönster.

Denna metod kan du med fördel gör dagligen från och med vecka 28. För att få rätt effekt från metoden så behöver du praktisera den när ditt barn har en vakenhetsperiod. Du ska ligga bekvämt på din vänstra sida. Övningen tar cirka 15 minuter per tillfälle och du lär dig då mer om rörelsernas styrka, på vilket sätt barnet rör sig och hur mycket barnet rör sig. Några fördelar metoden ger, utöver att du lär känna barnets fosterrörelser, är att den visat sig leda till färre kejsarsnitt och igångsättningar. 

Se gärna nedan klipp om hur mindfetalness fungerar:

Läs mer: Igångsättning samt om Kejsarsnitt

Räkna till tio metoden

En annan metod för att få koll på barnets fosterrörelser kallas ofta för ”räkna till tio metoden”. Denna innebär att man mäter den tid det tar att känna ett visst antal rörelser. Vanligtvis tar detta 10-30 minuter. Du räknar alla rörelser förutom hickrörelser. Det är viktigt att du genomför metoden när barnet har en vakenperiod, då rörelserna automatiskt är mindre när barnet sover. Ligg gärna ner på vänster sida. 

Det finns i metoden inga riktvärden för vad som är normalt. Detta då alla barn är olika och värdet ska endast jämföras med det normala för varje barn. Det är således viktigt att metoden genomförs dagligen så att du lär dig barnets rörelsemönster. Ett riktmärke kan dock vara att om antalet fosterrörelser minskar betydligt under två dagar i följd eller om det tar längre tid än två timmar att känna tio rörelser när fostret har en vakenhetsperiod, ska kvinnan kontakta sjukvården. 

När ska man söka vård? 

Fosterrörelser kan under graviteten bli annorlunda, men de ska normalt inte minska eller upphöra. Från vecka 24 så bör du dagligen känna fosterrörelser.

För vissa blivande mammor så kan det finnas dagar då man inte känner sitt barn eller då rörelserna bli svagare. De allra flesta föder trots detta ett friskt och välmående barn. Det kan dock vara ett tecken på att barnet inte mår bra så för att säkerställa att detta inte är fallet så bör du söka hjälp om detta händer. Kontakta alltid din vårdkontakt om du är orolig. Ring i första hand din barnmorska och om du inte får tag på henne så kan du ringa förlossningen.  

Även om du varit inne på kontroll för minskade fosterrörelser så ska du inte vara rädd för att söka vård igen om du upplever en förändring i barnets rörelser. Enligt spädbarnsfonden så söker ungefär tio procent av alla gravida någon gång vård för minskade fosterrörelser. För de flesta visar det sig att barnet mår bra.

Källa: 1177, CTG- & Fosterövervakning, Karolinska, Mindfetalness.com, spädbarnsfonden, Minskade fosterrörelser – dokumentation från västra götalandsregionen, Minskade fosterrörelser – rekommendationer om information, råd och en inledande bedömning. Kunskapstöd med nationella rekommendationer. Socialstyrelsen 2016. 

De som läste om fosterrörelser läste även mer om missfall samt om vilken sida man ska sova på under graviditeten.

Se gärna våra filmer för dig som är gravid.

Fler artiklar för dig som är gravid

gravid symptom humorsvangningar under graviditeten

Humörsvängningar under graviditet

Humörsvängningar under graviditet. Varför blir du så lätt irriterad när du är gravid? Varför varierar humöret från dag till dag under graviditeten. Vi förklarar varför du drabbas av humörsvängningar under graviditet.

Läs artikeln »
Gravid vecka för vecka

Gravid vecka för vecka

Gravid vecka för vecka. Följ din och fostrets utveckling vecka för vecka under graviditeten. Hur växer barnet? Vilka organ utvecklas nu? Hur ska du förvänta dig att må under en viss vecka i graviditeten? I vilken vecka är risken för missfall störst? Följ din graviditet vecka för vecka i vår guide över graviditeten.

Läs artikeln »
Brösten under graviditeten

Brösten under graviditeten

Brösten under graviditeten. När du är gravid blir brösten tidigt ömma. Senare under graviditeten kan brösten växa samt börja läcka bröstmjölk. Att brösten påverkas under graviditeten beror på de hormonförändringar som sker i din kropp. Läs mer om hur dina bröst påverkas när du är gravid.

Läs artikeln »
gravid

Gravid – Vänta barn

Gravid! Vad innebär det att vara gravid? Hur blir man gravid? Vad händer med fostret? Graviditeten en tuff eller lätt period med mycket nytt som händer både i och utanför kroppen.

Läs artikeln »
Fakta om graviditet och föräldraskap

Prenumerera för nyheter, fakta och kunskap.

Vi mailar ungefär en gång i veckan. Genom att skicka in godkänner du att vi sparar din mailadress.