Fakta om blöjor och om att använda blöja. Hur ofta ska man byta och hur behandlar man eksem.
Allt om blöjor

Allt om blöjor

- Fakta om användning av blöja

Blöja är idag en naturlig del av livet för alla småbarnsföräldrar. Innan man får barn är det dock inte självklart hur man byter blöja, hur ofta man ska byta blöjan eller vad man gör om barnet blir röd eller får eksem av blöjanvändningen.

På denna sida får du reda på allt du behöver veta om blöjor och lite till.


Blöja

Blöja används främst av småbarn och dess funktion är att absorbera urin och avföring under den period då barnet inte kan kontrollera dessa behov. Det finns både engångsblöjor och blöjor som kan tvättas och återanvändas. Tygblöjor är det vanligaste slaget av återanvändbara blöjor, vilka normalt tillverkas av glest vävt bomullstyg. Engångsblöjan består ofta av ett "bandage" med ett omgivande spärrskikt som hindrar vätskeläckage.

 

Hur ofta bör du byta blöja?

Blöjan ska bytas regelbundet, eftersom urin i kombination med bakterierna i avföringen kan irritera huden. Byter man blöja för sällan är risken för blöjeksem stor. Ett bra riktmärke är att byta minst innan eller efter varje matstund samt när barnet har bajsat. På natten är det, förutom när barnet bajsat, bättre att inte byta lika frekvent då det kan störa barnets nattsömn.

En nyfödd bebis bajsar normalt flera gånger om dagen och kissar ofta var till var tredje timme. Tänk på att bajset hos nyfödda barn som endast ammas inte luktar lika mycket som en vuxen, så ibland kan du behöva titta efter.

Dagens blöjor är väldigt bra på att absorbera vätska så det är inte säkert att barnet gråter varje gång han eller hon gjort något i blöjan. Är du osäker på om blöjan behöver bytas kan du sticka in ett finger och känna om det är fuktigt.

Vad behöver du vid blöjbytet?

Det finns vissa saker du bör ha i närheten när det är dags att byta blöja. Främst är det viktigt att du har en säker plats att utföra bytet på. Barn börjar rulla och vända sig när du minst anar det så se till att skötbordet har yta för rörelse. Tänk även på att aldrig släppa barnet om det ligger på ett skötbord. En hand ska hela tiden vara på barnet. Därför är det viktigt att ha alla saker i närheten redan innan du börjar blöjbytet. Ha följande redo:

blöja En ren blöja

blöja Tvättlappar

blöja Våtservetter

blöja Skyddande kräm om barnet har röd stjärt

blöja Rena kläder - om blöjan läckt

blöja Leksak eller annat för att distrahera från den verkliga situationen


Blöjeksem

Vad är blöjeksem

Blöjeksem kan visa sig som röd eller irriterad hud på stjärten, i ljumskarna eller på könsdelarna. Ibland kan den irriterade huden vara knottrig och ha ett torrt eller fuktigt utseende. Var uppmärksam redan när huden börjar bli rödflammig och behandla omedelbart det drabbade området. Om det irriterade eller inflammerade området inte behandlas så kan exempelvis en bakterie- eller svampinfektion uppstå.

Vid små utslag eller flammighet så har barnet vanligtvis inte ont. Vid kraftigare utslag kan det svida och barnet kan reagera på beröring och skrika när du tvättar stjärten.

Orsak

Orsaken till varför barn får blöjeksem är att huden varit fuktig och varm under för lång tid. Dagens blöjor är mycket bra på att absorbera vätska men de lämnar ändå lite fukt på huden. Oftast är det avföring eller avföring i kombination med urin som är främsta orsaken till utslagen. Byts blöjan inte tillräckligt ofta så ökar risken för blöjeksem, men ibland kan barnet hud vara extra ömtålig och då kan blöjeksem uppstå trots att blöjbytena sker som de ska.

Undvik blöjeksem

Det bästa och enklaste sättet att undvika blöjeksem är att byta blöja ofta. Stjärten mår även bra av att få vara utan blöja. Försök gärna låta barnet vara utan blöja under cirka en timme om dagen. Det finns idag inget belägg för att det skulle vara mindre risk för blöjeksem vid användande av tygblöja eller engångsblöja, utan det är lika stor risk oavsett vilken blöjtyp man använder.

Så blir du av med blöjeksem

blöja Låt gärna stjärten lufttorka efter blöjbytet.

blöja Tvätta försiktigt med mjuk fuktad trasa

blöja Undvik våtservetter

blöja Smörj in stjärten med skyddande salva, exempelvis Inotyol som finns på apoteket

blöja Byt blöja ofta

blöja Vid vätskande utslag så badda dem med alsollösning

Blöjeksem lägger sig vanligtvis på 3-4 dagar med rätt behandling. Blir det värre eller sprids så kan du prova en svampdödande kräm i några dagar. Känner du dig osäker ska du alltid rådfråga din BVC sköterska eller en läkare.

Att tänka på vid blöjbyte

Är barnet nyfött så ska du undvika att täcka över navelstumpen med blöjan. För att undvika irritation av navelstumpen bör därför blöjan i början sitta högre bak än fram.

Blöjan bör inte sitta för tajt då detta hindrar luftcirkulation. Barnets hud mår bra av att andas, vilket underlättas genom att blöja och kläder inte sitter åt för hårt.

Om du har en pojke så tänka på att täcka över penisen när du tar av blöjan. Det är något med den svala luften och den befriande känslan som gör att du annars kan råka ut för en plötslig varmdusch.

Har du en pojke så ska du även tänka på att vika ner penisen när du sätter på den rena blöjan. Annars finns det risk för läckage upptill när barnet kissar.

Om du har en flicka så ska du tänka på att torka framifrån och bak, bort från vaginan. Risken är annars att bakterier från anus kommer in i vaginan och orsakar en infektion.

De som läst avsnittet om blöja, blöjeksem och blöjbyte läste även avsnittet om skötsel av nyfödda barn.

Kolik

Ont i magen

Kolik är en bänämning på en i övrigt frisk bebis som skriker från ett par veckors ålder fram till tre-fyra månaders ålder, under minst tre timmar per dag.

» Läs mer




Tidningar

Vi Föräldrar



Tidningen Vi Föräldrar behövs när man ställs inför den största rollen i sitt liv - att vara förälder. I tidningen får du råd och stöd kring allt från babyprodukter till barnets utveckling.

Läs mer på Tidningsbutiken



Blöjeksem

Jästsvampinfektion

Om blöjbyte och hud inte sköts som de ska så kan en jästsvampinfektion uppkomma. Detta är vanligare hos små barn som tagit antibiotika då läkemedlet även tar kol på de goda bakterierna som ska skydda mot svamp. Jästsvampinfektion börjar typiskt som röda prickar som växer och ökar i antal.