Blöjeksem

Blöjeksem hos barn

Blöjeksem och blöjutslag är vanligt hos barn. Orsaken till blöjeksem är åtsittande och våt blöja. Det finns enkla tips för att undvika och behandla symptomen. Blöjutslag kommer både vid användning av vanlig blöja samt av tygblöja.

Blöjeksem och blöjutslag hos barn

Blöjeksem är en form av irritativt kontakteksem som ger inflammation av huden i blöjområdet. Det kan ta tid för blöjeksem att läka men oftast går det över av sig själv. Den bästa medicinen vid symptom är att lufta stjärten.

Vad är blöjeksem?

Blöjeksem kan visa sig som röd eller irriterad hud på stjärten, i ljumskarna eller på könsdelarna. Ibland kan den irriterade huden vara knottrig och ha ett torrt eller fuktigt utseende. Var uppmärksam redan när huden börjar bli rödflammig och behandla omedelbart det drabbade området. Om det irriterade eller inflammerade området inte behandlas så kan exempelvis en bakterie- eller svampinfektion uppstå.

Vid små utslag eller flammighet så har barnet vanligtvis inte ont. Vid kraftigare utslag kan det svida och barnet kan reagera på beröring och skrika när du tvättar stjärten. Utslagen kan bli som öppna sår som det kommer vätska ur.

Orsak till blöjeksem

Orsaken till varför barn får blöjeksem är att huden varit fuktig och varm under för lång tid. Dagens blöjor är mycket bra på att absorbera vätska men de lämnar ändå lite fukt på huden. Oftast är det avföring eller avföring i kombination med urin som är främsta orsaken till utslagen. Byts blöjan inte tillräckligt ofta så ökar risken för blöjeksem, men ibland kan barnet hud vara extra ömtålig och då kan blöjeksem uppstå trots att blöjbytena sker som de ska. Läs även: Så ofta ska du byta blöja.

Undvik blöjeksem och blöjutslag

Det bästa och enklaste sättet att undvika blöjeksem är att byta blöja ofta. Stjärten mår även bra av att få vara utan blöja. Försök gärna låta barnet vara utan blöja under cirka en timme om dagen. Det finns idag inget belägg för att det skulle vara mindre risk för blöjeksem vid användande av tygblöja eller engångsblöja, utan det är lika stor risk oavsett vilken blöjtyp man använder.

Läs även: Potträning – när du ska sluta med blöja

Så blir du av med blöjeksem

  • Låt gärna stjärten lufttorka efter blöjbytet.
  • Tvätta försiktigt med mjuk fuktad trasa och ljummet vatten.
  • Om det inte räcker att tvätta med vatten, så pröva att tvätta med barnolja (även olivolja fungerar bra).
  • Undvik våtservetter.
  • Smörj in stjärten med skyddande salva, exempelvis Inotyol som finns på apoteket.
  • Byt blöja ofta, framför allt när barnet bajsat.
  • Vid vätskande utslag så badda dem med alsollösning (ej alsolsprit, då den kan svida).

Blöjeksem lägger sig vanligtvis på 3-4 dagar med rätt behandling. Blir det värre eller sprids så kan du prova en svampdödande kräm i några dagar. Känner du dig osäker ska du alltid rådfråga din BVC sköterska eller en läkare.

De som läste om blöjeksem läste även om hur man på bästa sätt byter blöja.

Dela artikeln

Facebook
Twitter
Email

Författare och faktagranskning

Fler artiklar om kost och hälsa

livmodern matt symfys fundus

Livmoderns mått under graviditeten

Livmoderns mått vecka för vecka. Livmodern mäts enligt något som kallas Symfys / Fundus måttet från mitten av graviditeten. Måttet på livmodern förkortas ofta SF. Följ normalvärdena i våra tabeller och kurver över livmoderns mått.

Läs artikeln »
annons kry

Sjuka barn? När ska du ringa läkare?

Sjuka barn? När ska du ringa läkare? Barn är ofta sjuka och det är svårt att veta när man ska ringa läkare eller kontakta vården. Dessa riktlinjer är bra att känna till när du som förälder ska avgöra om det är dags att ringa till läkaren / doktorn. Ofta går sjukdom över av sig själv, men som förälder vill man inte chansa och det är då bättre att konsultera en läkare.

Läs artikeln »
dadlar gravid

Dadlar gravid

Det går bra att äta dadlar när man är gravid. Dadlar är dessutom nyttiga och enligt en del studier så tyder det på att de kan göra förlossningen lättare.

Läs artikeln »
Havandeskapsförgiftning

Havandeskapsförgiftning

Havandeskapsförgiftning innebär att du får högt blodtryck. Symptom på att du drabbats är plötslig huvudvärk, svullnad, ont i magen, mm.  Bästa sättet att lindre havandeskapsförgiftningen är att vila. Ofta går det över ungefär två veckor efter förlossningen. Havandeskapsförgiftning går även under namnen graviditetstoxikos eller preeklampsi.

Läs artikeln »
gravidkomplikationer

Gravidkomplikationer som du inte vill uppleva

Tyvärr finns det mycket under en graviditet som kan gå fel. Sannolikheten att man ska drabbas av någon komplikation när man är gravid är dock liten, så försöka att inte tänka för mycket. Graviditetskomplikationer dyker med jämna rum upp i media och skrämmer upp de som är gravida. Oroa dig inte i onödan för gravidkomplikationer.

Läs artikeln »
amningshjarna

Amningshjärna

Amningshjärna. Amningshjärna är inte en riktig diagnos utan snarare ett myntat uttryck som växt sig starkt på senare år. Orden amningshjärna kommer ifrån att man under vissa perioder när man ammar känner sig otroligt trött och förvirrad. Man kan då göra galna saker som inte är i närheten av ett normalt beteende. Man säger då att man har en amningshjärna.

Läs artikeln »
hemorrojder gravid

Hemorrojder när man är gravid

Hemorrojder under graviditeten är vanligt. Åderbråck som sätter sig runt ändtarmsöppningen kallas för hemorrojder och kommer ofta när man är gravid.Det finns saker du kan göra för att undvika och lindra hemorrojdern när du är gravid.

Läs artikeln »
NIPT test

NIPT test

NIPT är ett test där man analyserar fostrets DNA i den gravida kvinnans blod. NIPT-testet visar sannolikheten för kromosomavvikelser med mycket hög tillförlitlighet. Man tar testet genom ett blodprov i armvecket och det ger ingen ökad risk för missfall. NIPT är frivilligt och kan genomföras från graviditetsvecka 10.

Läs artikeln »
Fakta om graviditet och föräldraskap

Prenumerera för nyheter, fakta och kunskap.

Vi mailar ungefär en gång i veckan. Genom att skicka in godkänner du att vi sparar din mailadress.