Blöjeksem

Blöjeksem hos barn

Blöjeksem och blöjutslag är vanligt hos barn. Orsaken till blöjeksem är åtsittande och våt blöja. Det finns enkla tips för att undvika och behandla symptomen. Blöjutslag kommer både vid användning av vanlig blöja samt av tygblöja.

Blöjeksem och blöjutslag hos barn

Blöjeksem är en form av irritativt kontakteksem som ger inflammation av huden i blöjområdet. Det kan ta tid för blöjeksem att läka men oftast går det över av sig själv. Den bästa medicinen vid symptom är att lufta stjärten.

Vad är blöjeksem?

Blöjeksem kan visa sig som röd eller irriterad hud på stjärten, i ljumskarna eller på könsdelarna. Ibland kan den irriterade huden vara knottrig och ha ett torrt eller fuktigt utseende. Var uppmärksam redan när huden börjar bli rödflammig och behandla omedelbart det drabbade området. Om det irriterade eller inflammerade området inte behandlas så kan exempelvis en bakterie- eller svampinfektion uppstå.

Vid små utslag eller flammighet så har barnet vanligtvis inte ont. Vid kraftigare utslag kan det svida och barnet kan reagera på beröring och skrika när du tvättar stjärten. Utslagen kan bli som öppna sår som det kommer vätska ur.

Orsak till blöjeksem

Orsaken till varför barn får blöjeksem är att huden varit fuktig och varm under för lång tid. Dagens blöjor är mycket bra på att absorbera vätska men de lämnar ändå lite fukt på huden. Oftast är det avföring eller avföring i kombination med urin som är främsta orsaken till utslagen. Byts blöjan inte tillräckligt ofta så ökar risken för blöjeksem, men ibland kan barnet hud vara extra ömtålig och då kan blöjeksem uppstå trots att blöjbytena sker som de ska. Läs även: Så ofta ska du byta blöja.

Undvik blöjeksem och blöjutslag

Det bästa och enklaste sättet att undvika blöjeksem är att byta blöja ofta. Stjärten mår även bra av att få vara utan blöja. Försök gärna låta barnet vara utan blöja under cirka en timme om dagen. Det finns idag inget belägg för att det skulle vara mindre risk för blöjeksem vid användande av tygblöja eller engångsblöja, utan det är lika stor risk oavsett vilken blöjtyp man använder.

Läs även: Potträning – när du ska sluta med blöja

Så blir du av med blöjeksem

  • Låt gärna stjärten lufttorka efter blöjbytet.
  • Tvätta försiktigt med mjuk fuktad trasa och ljummet vatten.
  • Om det inte räcker att tvätta med vatten, så pröva att tvätta med barnolja (även olivolja fungerar bra).
  • Undvik våtservetter.
  • Smörj in stjärten med skyddande salva, exempelvis Inotyol som finns på apoteket.
  • Byt blöja ofta, framför allt när barnet bajsat.
  • Vid vätskande utslag så badda dem med alsollösning (ej alsolsprit, då den kan svida).

Blöjeksem lägger sig vanligtvis på 3-4 dagar med rätt behandling. Blir det värre eller sprids så kan du prova en svampdödande kräm i några dagar. Känner du dig osäker ska du alltid rådfråga din BVC sköterska eller en läkare.

De som läste om blöjeksem läste även om hur man på bästa sätt byter blöja.

Dela artikeln

Facebook
Twitter
Email

Fler artiklar om kost och hälsa

gravid symptom blodande tandkott under graviditeten

Blödande tandkött under graviditeten

Blödande tandkött under graviditeten. När du är gravid svullnar slemhinnorna och blodet blir tunnare. Detta gör att ditt tandkött lättare blöder. Även om tandköttet är känsligare under graviditeten så är det nu extra viktigt att sköta sin munhygien.

Läs artikeln »
fertilitetsutredning

Fertilitetsutredning, hur går det till?

Fertilitetsutredning. Ofta inleds en utredning av fertiliteten med ett besök hos läkare. Ett antal tester kommer att genomföras i fertilitetsutredningen. Både kvinnan och mannen utreds för att man ska kunna fastställa orsaken till varför ni inte blir gravida.

Läs artikeln »
NIPT test

NIPT test

NIPT är ett test där man analyserar fostrets DNA i den gravida kvinnans blod. NIPT-testet visar sannolikheten för kromosomavvikelser med mycket hög tillförlitlighet. Man tar testet genom ett blodprov i armvecket och det ger ingen ökad risk för missfall. NIPT är frivilligt och kan genomföras från graviditetsvecka 10.

Läs artikeln »
Trotsåldrar / trotsåldern

Trotsålder / trotsåldrar

Trotsåldern är inte ett år, utan en återkommande period. Barn trotsar hela tiden och det är en del av deras utveckling. Trotsåldrar / trotsåldern återkommer regelbundet och det finns därför vissa åldrar som är mer utmärkande än andra.

Läs artikeln »
modersmjölksersättning

Modersmjölksersättning

Modersmjölksersättning är en fullgod näring för nyfödda barn. I denna artikel hittar du allt du behöver veta om ersättning! Vi går igenom hur mycket modersmjölksersättning du ska ge till ditt barn? Hur tillagar du ersättningen på bästa sätt? Kan man byta modersmjölksersättning när som helst?

Läs artikeln »
Storkbett bebis

Storkbett

Ett storkbett är ett födelsemärke som normalt finns när barnet föds. Det försvinner nästan alltid av sig själv under barnets första levnadsår.

Läs artikeln »
Fakta om graviditet och föräldraskap

Prenumerera för nyheter, fakta och kunskap.

Vi mailar ungefär en gång i veckan. Genom att skicka in godkänner du att vi sparar din mailadress.