Graviditetsklåda

Graviditetsklåda – klåda under graviditeten

Graviditetsklåda, eller Hepatos, kan vara farligt både för barnet och på sikt även för den gravida kvinnan. Om du misstänker att du har graviditetsklåda så ska du kontakta din barnmorska så snart som möjligt. Vad gör du åt klåda när du är gravid?

Graviditetsklåda – vad gör du åt klåda när du är gravid?

Graviditetsklåda kan ge en obeskrivlig klåda för den som drabbas. Det kan klia över hela kroppen, men värst brukar det vara i handflator och under fotsulor. Det är dock relativt ovanligt och oftast helt ofarligt. Om du drabbas ska du däremot alltid kontakta vården så snart som möjligt så att de kan kontrollera så att både du och barnet mår bra.

Graviditetsklåda är ett namn som används i vardagen. Inom vården säger man istället intrahepatisk cholestas, ICP (Intrahepatisk kolestas, även hepatos). Omkring 1,5-2 procent av alla gravida kvinnor drabbas under graviditeten av klåda. På senare år har studier visat att denna till synes enkla sjukdom kan föra med sig risker för det ofödda barnet, i synnerhet förtidig födsel och i mer sällsynta fall även dödfödsel.

Det absolut jobbigaste med graviditetsklådan är det frenetiska kliandet. Det slutar aldrig och många kvinnor berättar att de legat vakna flera nätter utan att kunna tänka på något annat än klådan.

När drabbas man av gravidklåda?

Oftast drabbas gravida kvinnor av graviditetsklåda i slutet av andra och tredje trimestern. Vanligt är att det börjar någon gång runt vecka 30-32, men det kan också komma både tidigare och senare.

Symptom på graviditetsklåda

Vem som helst kan drabbas av graviditetsklåda, men har du haft det när du väntade ditt första barn så är det högst sannolikt att du får det igen. Det finns även en viss ärftlighet i tillståndet. Studier har på senare tid även visat att kvinnor med känd lever- eller gallvägssjukdom löper större riska att drabbas. Symptom som kan tyda på att du är drabbad är:

  • Svår klåda på handflator och fotsulor (ibland på hela kroppen)
  • Klådan är ofta djup, stickande och brännande
  • Värst är klådan på kvällar och nätter
  • Klådan ger inga utslag

Varför får man graviditetsklåda?

Besvärlig graviditetsklåda uppstår när utsöndringen av galla blir så pass långsam att gallprodukter fastnar inne i levercellerna och inte kan ta sig fram. Nivåerna av gallsyra i blodet blir då förhöjda, vilket gör att det kliar. Gallan bildas av levern som hjälper till med matsmältningen. Gallan utsöndras genom gallgångarna ner till tunntarmen, vilket går långsammare än vanligt under graviditeten.

Om du tror att du har graviditetsklåda

Om du misstänker att du är drabbad så ska du alltid kontakta vården så snart som möjligt. I första hand din barnmorskan. Diagnosen ställs med hjälp av test som visar på om du har förhöjda gallsyror och/eller transaminaser.

Har du klåda så får du lämna regelbundna blodprover för att kontrollera dina gallnivåer. Vid bekräftad graviditetsklåda kan du få medicin som kan sänka gallvärdena, men i vissa svåra fall kan det bli aktuellt att sätta igång förlossningen i förtid.

Risker med graviditetsklåda

Det är idag väl känt att det finns risker med graviditetsklåda för det ofödda barnet. Främst är riskerna för tidig födsel och i mer sällsynta fall dödfödsel (pga syrebrist under förlossningen). Riskerna för dödfödsel är små, och om du har klåda så kontrollerar din barnmorska regelbundet dina värden.

För kvinnan har tillståndet länge ansetts vara jobbigt, men ofarligt. Klådan har pågått under graviditeten men sedan försvunnit direkt efter förlossningen. Idag visar studier dock på en 3-5 gånger ökad risk för kvinnor med graviditetsklåda att senare under livet diagnostiseras med allvarliga sjukdomar, såsom hepatit C, cirros och gallsten.

Tips vid graviditetsklåda (ej medicinska)

  • Använd en grov handduk att klicka med
  • Lägg en blöt handduk över området som kliar
  • Ta en sval/kall dusch
  • Testa att använda någon kylande hudsalva.
  • Ibland kan klåda komma pga vätskeansamlingar. Det kan då hjälpa med högläge.
  • Klåda kan även bero på att huden sträcks ut på de ställen där du växer. Testa då att smörja dig med någon fet kräm. Smörj då in dig precis efter det att du klivit ut ur duschen/badet medan huden fortfarande är fuktig. Detta gör det lättare för huden att absorbera fukten i krämen och lindrar då också klådan bättre.

Dela artikeln

Dela på facebook
Facebook
Dela på twitter
Twitter
Dela på email
Email

Fler artiklar om kost och hälsa

Behandla löss

Behandla huvudlöss hos barn – hur får man bort löss?

Löss hos barn upptäcks oftanär barnet kliar sig extra mycket i hårbotten. Det behöver dock inte klia bara för att man har löss. Behandling av löss bör genomföras så snart som möjligt. Bästa sätt att behandla barn vid löss är att köpa en luskam som används regelbundet. Det finns även andra behandlingsmetoder när barn har drabbats av löss.

Läs artikeln »
fostervatten lacka

Att läcka fostervatten

Läckage av fostervatten är inget som normalt inträffar. Om man läcker fostervatten så bör man kontakta förlossningen. Det kan vara ett tecken på att förlossningen snart ska börja. Många gånger så förväxas läckage av fostervatten med urinläckage eller vattniga flytningar. Vi förklarar skillnaden.

Läs artikeln »
D-droppar och D-vitamin till barn

D droppar

D-droppar skall ges till barn upp till 2 år. Vet du varför man ger d-droppar till bebisar? Visste du att det tidigare hette AD-droppar? Om du missar en dag med dropparna så bör du inte ge en större dos i efterhand. Allt om d droppar och vitamin D.

Läs artikeln »
diabetes barn

Diabetes barn

Diabetes är en sjukdom som allt oftare drabbar barn. Förr kallades det då för barn- eller ungdomsdiabetes, men idag används beteckningen typ 1-diabetes. Symptom är ofta trötthet, törst, ofta kissnödig, illamående och viktnedgång.

Läs artikeln »
napptummetand

Napp och tumme påverkar tänderna

Hur påverkar användningen av napp eller av att suga på tummen barnets tänder och bett? Barn som suger mycket på nappen eller på tummen blir i vissa fall tvungna att använda tandställning när de kommer upp i skolåldern.

Läs artikeln »
progesteron

Progesteron

Progesteron är ett hormon vars nivåer förändras under menstruationscykeln. Som kvinnligt könshormon förbereder progesteron graviditet, håller fostret vid liv samt förhindrar ägglossning. 

Läs artikeln »
abort

Abort

Abort – här hittar du allt du behöver veta om aborter och abortlagen. Hur går en abort till? Vad händer i kroppen efter en abort? Hur sent får man göra abort? Vad är skillnaden mellan en medicinsk och en kirurgisk abort?

Läs artikeln »
Fakta om graviditet och föräldraskap

Prenumerera för nyheter, fakta och kunskap.

Vi mailar ungefär en gång i veckan. Genom att skicka in godkänner du att vi sparar din mailadress.