Prematur och psykisk samt fysisk utveckling
För tidigt födda barn kan få en försenad utveckling. Störst risk föreligger om barnet föds före graviditetsvecka 29. Ungefär fyra av tio mycket för tidigt födda barn får någon form av skolproblem och presterar något sämre i skolan.
Man ska inte förstora upp riskerna även om de finns där. Mycket för tidigt födda barn kan mycket väl få ett helt normalt liv och utvecklas precis som de barn som har fullgått hela graviditetsperioden. Det går faktiskt bra för de allra flesta av de för tidigt födda barnen. Barnen följs på en specialmottagning minst till dess att de är ett år. På mottagningen kontrolleras barnets motorik, tillväxt och övriga utveckling. Utöver besöken på specialmottagningen går barnet oftast även på barnavårdscentralen för de sedvanliga undersökningarna och vaccinationerna.
Utveckling hos prematura barn – den första tiden
Av de som föds efter 23 veckors graviditet överlever ungefär 60 procent. Föds barnet i vecka 24 och 25 ökar överlevnadsprocenten till hela 80%. Därför försöker man ofta försena en förlossning om man misstänker eller ser signaler på att det kommer att inträffa.
Komplikationerna är vanliga, och under den första tiden är de tyvärr livshotande. Arbetet på neonatalvården är därför helt fokuserad på att barnet ska överleva genom att primärt lösa problem med andning och cirkulation (läs mer om detta nedan). Man vet idag att för tidigt födda barn lätt drabbas av hjärnskador till följd av inflammation, blödningar, syrebrist och andra typer av stress. Fram till idag har vården arbetat främst med att behandla tecken på skador i stället för att undvika dem. Forskningen går dock framåt och nu kämpar man för att hitta metoder som genom medicinering kan förbättra barnets neurologiska tillväxt under den första tiden.
Om barnet kommer att få långsiktiga problem med hälsan längre fram i livet är omöjligt att säga. Kan läkaren se några potentiella risker eller specifika hälsoproblem så får ni reda på detta av er läkare. I annat fall kan ni inte göra annat än att vänta och se. Det bästa är att ta ett steg i taget och försöka att leva ett så normalt liv som möjligt.
Korrigerad ålder
Ett barn som föds för tidigt får ofta en korrigerad ålder för att barnets utvecklingskurva ska gå att jämföra med barn som föds efter en fullgången graviditet (mellan vecka 37 och 42). Den korrigerade åldern får du fram genom att utgå ifrån det beräknade förlossningsdatumet istället för det verkliga förlossningdatumet. Detta innebär att ett barn som är född en månad för tidigt kommer att nå de olika utvecklingsmilstolparna ungefär en månad senare än ett fullgånget barn som föddes samma datum.
Forskning kring för tidigt födda barns utveckling
Då det fortfarande är relativt nytt att man kan rädda livet på extremt för tidigt födda barn så är forskningen mycket begränsad. Av den forskning som finns hittas en större amerikansk studie (publicerad 2008) kring för tidigt födda barns utveckling. Denna studie omfattar runt 160 000 barn och visade att barn som föds så lite som en månad för tidigt, löper större risk att utvecklas i långsam takt eller drabbas av beteendestörningar som sedan visar sig i förskolan. För tidigt födda barn löper även större risk att bli avstängt från skolan samt att få börja skolan ett år senare.
Bland de barn som föds mellan vecka 34 och 36 har strax över fyra procent av barnen utvecklingsproblem. Motsvarande siffra hos de barn som föds efter en fullgången förlossning är strax under tre procent. Det finns idag ingen entydig förklaring till varför det är så, men man tror att det beror på att hjärnan fortsätter att utvecklas under den sista graviditetsmånaden.
En av de större studier som gjorts på för tidigt födda barn är EPICure-studien, där man studerade barn som fötts efter endast 25 veckors graviditet. Barnen följdes upp till de var i sex års åldern. Många av barnen som ingick i studien var för svaga för att kunna räddas när de föddes. Hos dem som överlevde upptäckte man att det var vanligt med lungproblem, funktionshinder kopplade till nervsystemet eller försenad utveckling. Det man ska ta med sig är att barnen i studien var födda extremt mycket för tidigt och för varje ”extra vecka” barnet får mogna i livmodern desto mindre är riskerna. Barn som föds efter vecka 33 har oftast normal hälsa.
EPICure-studien visade även att barnen som var födda innan vecka 26 vägde mindre och var kortare än normalt vid 2-2½ års ålder. En del barn förblir mindre till växten men då alla barn är unika är det svårt att dra någon generell slutsats. Om barnet inte föds mycket för tidigt och utan några andra hälsoproblem bör barnet hinna ifatt sina jämnåriga kamrater vid ungefär två års ålder.
Hur kan du som förälder hjälpa barnet
Som förälder är du en viktig resurs för det för tidigt födda barnet. Detta gäller inte bara under spädbarnstiden, utan även längre fram under tillväxtåren. Barn som är mycket för tidigt födda behöver ofta lugn och ro den första tiden. De kan därför hjälpas genom att man som förälder väljer att sätta barnet i en mindre förskola, låter barnet gå kortare dagar samt tar det lugnt efter det att man hämtat barnet. Barnet behöver även mycket närhet och kärlek. Ett bra sätt att visa barnet mycket uppmärksamhet är att läsa och prata med barnet så mycket som möjligt.
Kroppen hos prematura barn
För ett barn som är för tidigt född innebär förlossningen en svårare omställning än för ett så kallat fullgånget barn. I normala fall tar denna omställning bara några timmar men för det tidigt födda barnet kan det ta dagar och ibland veckor.
Organen hos ett för tidigt fött barn är inte fullt utvecklade vilket resulterar i att barnet inte är redo för livet utanför livmodern. Barnet behöver därför hjälp att upprätthålla flera livsviktiga funktioner den första tiden efter förlossningen. Ofta väntar långa sjukhusvistelser som ofta är lika långa som den beräknade återstoden av graviditeten. Inte sällan kantras vägen av både framgång och motgång.
Andningen hos tidigt födda barn
Efter förlossningen är det viktigt att andningen kommer igång. Barnets lungblåsor ska tömmas på vätska och fyllas med luft. Genom att använda en andningsmask som placeras över barnets näsa och mun hjälper barnläkaren till med andningen genom att ge andetag åt barnet och tillföra luft och syrgas efter behov. Barn som är födda före den 35:e graviditetsveckan är ofta i behov av någon typ av andningshjälp. Barn som är födda runt 25:e graviditetsveckan orkar normalt inte andas själv, utan behöver hjälp av en respirator. För att mäta barnets syremängd och kontrollera att rätt nivåer upprätthålls så används ofta en saturationsmätare som är fäst vid barnets hand eller fot.
Hos det tidigt födda barnet är lungornas och hjärnans kontroll över andningen inte fullt utvecklad och barnet andas därför oregelbundet och ibland glömmer det helt bort att andas. För att få igång andningen räcker det ofta att bara röra barnets rygg eller fot, men ibland kräver det medicinsk hjälp.
Hos barn som är födda före vecka 34 kan lungorna lida brist på surfaktant. Detta ämne gör att lungblåsorna hålls öppna och gör det lättare att ta upp syre. Surfaktant ges via en tub i luftstrupen direkt ner i lungorna. Vet man i förväg att kvinnan kommer att föda för tidigt så kan man påskynda utvecklingen av barnets lungor och bildandet av surfaktant genom att ge henne en kortisonspruta.
Värmeregleringen hos för tidigt födda barn
Efter förlossningen drabbas ett tidigt fött barn lätt av nedkylning och för att hålla barnets temperatur så täcks det med varma dukar. Det händer även att barnet placeras i en plastpåse där bara huvudet sticker ut för att lättare bibehålla värmen.
Anledningen till att barnet inte klarar av att hålla kroppstemperaturen är att det saknar underhudsfett som värmeisolerar. Under sjukhusvistelsen får barnet ligga i en varm kuvös. Om barnet är fött mycket för tidigt försvinner mycket vätska genom huden. Detta regleras genom fuktigheten i kuvösen.
Läs mer om neonatalavdelningen där barn som föds för tidigt vårdas.
Näringsupptag hos för tidigt födda barn
Barn som är födda för tidigt är ofta inte tillräckligt starka för att klara av att suga ut mammans bröstmjölk. De har även svårt att koordinera sug- och sväljrörelserna, vilket gör att barnet måste matas med en sond. Denna sond är nedlagd till magsäcken genom näsa eller mun och svalg. I första hand försöker man att ge barnet mammans bröstmjölk eftersom den är anpassad efter barnet och dess ålder.
I vissa fall tillsätter man även näringsämnen såsom fett, kolhydrater, proteiner, vitaminer och / eller salter i mjölken. För det tidigt födda barnet är det viktigt att rätt mängder av de olika ämnena finns tillgängligt för att bland annat hjärnan ska utvecklas på ett bra sätt. Vissa barn får därför även extra näring via blodet med dropp.
Hjärnan hos tidigt födda barn
Det lilla barnets hjärna ska inte utsättas för mängder av sinnesintryck eller störas för ofta, då nervsystemet inte klarar av att hantera för mycket information. I barnets närhet ska man även undvika höga röster, dagsljus, lampsken och även beröring kan upplevas som obehagligt av barnet. Lätta smekningar är dock okej då detta till och med kan hjälpa till att stimulera andningen.
Övrigt rörande barnets kropp
Många nyfödda barn har gulsot, vilket du ser genom att huden är gulaktig. Detta inträffar därför att en substans som heter Bilirubin byggs upp snabbare än kroppen kan göra sig av med den. På neonatalavdelningen finns därför speciell belysning som gör att barnet kan bryta ner Bilirubin till en ofarlig form. Barnet behandlas med detta ljus under fototerapi och bär då ögonmask för att skydda ögonen.
De som läst avsnittet om kroppen hos tidigt födda barn läste även om varför barn föds för tidigt, om daglig vård av ett barn som är för tidigt född och om neonatalavdelningen där barn som föds för tidigt vårdas.
Källa: Vårdguiden, Forskning & medicin dec 2010, Nyhetsbyrån AP, EPICure-studie samt information från barnmorskor.
De som läst avsnittet om utvecklingen hos barn som är för tidigt födda läste även om vård av tidigt födda barn samt om neonatalavdelningen där barn som föds för tidigt vårdas.
